InfoTorg juridik skrev i går om att Stockholms tingsrätts tunga upphovsrättsliga avdelning 5 tog till wikipedia när den skulle avgöra målet med fyra journalister som anser sig ha utsatts för upphovsrättsligt intrång genom länkning. Referenten Ingeborg Simonsson tonar ned dramatiken i detta grepp och poängterar att det inte ska betraktas som en rättskällehänvisning. Det handlar i stället om en allmän orientering, en komparativ studie avseende rättstillämpningen i olika länder rörande länkning.

Men ett slags källa är det under alla omständigheter. Och Eric Bylander tycker att denna utveckling är spännande.

- Det är väldigt spännande men man frågar sig om det är parterna som lyft fram det eller om domaren själv har surfat runt lite.

Almänt veterlig

Olle Wilöf som är ombud för journalisterna i målet uppger att han inte gjort någon hänvisning till wikipedia och advokat Olof Alffram på Wistrand Advokatbyrå minns inte att han gjorde det men vill inte svara bestämt på frågan. Men spelar detta någon roll? Ja, enligt Eric Bylander måste informationen vara ”allmänt veterlig och notorisk” för att läggas till grund för ett avgörande. Lagregler är ju exempelvis helt okotroversiella. Men wikipedia skapas ju av vanliga internetanvändare och kan ändras minut för minut.

- Det kanske hade legat närmare till hands att titta i nationalencyklopedin fast den är ju inte internationell och innehåller inte lika mycket.

Men en domstol kan behöva ta till vissa åtgärder innan den använder sig av Internet på detta sätt.

- Man kan   behöva kommunicera parterna och låta dem yttra sig, säger Eric Bylander.