Bli kund Annonsera
tisdag 20 augusti 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 15 mars 2013,

Halvhjärtat lagförslag om olagligt statsstöd löser inte företagens problem

Regeringens proposition om olagligt statsstöd saknar flera viktiga delar i Statsstödsutredningens betänkande. Därmed kvarstår rättsosäkerheten. Det skriver Elisabeth Eklund och Kristian Pedersen, delägare i Advokatfirman Delphi.
Elisabeth Eklund, expert på konkurrensrätt och statligt stöd.
Kristian Pedersen, expert på upphandling och statligt stöd.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Regeringen har nu publicerat prop. 2012/13:84, Olagligt statsstöd. Lagförslaget bygger på Statsstödsutredningens betänkande (SOU 2011:69) och går i korthet ut på att en ny lag om statsstöd ska införas för att hantera frågor som gäller återkrav av olagligt statsstöd.

Men i och med att regeringens förslag bara innehåller en bråkdel av de förslag som utredningen presenterade löser förslaget inte företagens problem. Det är visserligen bra att regeringen föreslår regler för återkrav av olagligt statsstöd, eftersom detta är ett oreglerat problemområde, men i övrigt kvarstår problemen.

Utgångspunkten för EU:s bestämmelser om statsstöd är att offentligt stöd till privata företag är förbjudet om det snedvrider konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Det gäller inte enbart kontanta utbetalningar, utan även åtgärder som har samma effekt, t.ex. rabatter på olika kommunala avgifter och förmånliga lån eller borgensåtaganden. Det kan också gälla försäljning av offentlig egendom till underpris alternativt offentliga inköp till överpris. De senaste åren har bl.a. flera svenska fall av olagligt statsstöd i samband med fastighetsaffärer uppmärksammats. Men det finns många andra exempel på olagligt stöd som snedvrider konkurrensen, och många företag vittnar om att inte minst kommuner snedvrider konkurrensen mellan företag i sin iver att genomdriva  lokalpolitiska mål.

Det har visat sig svårt för företag som lider skada av att en konkurrent har fått olagligt statsstöd att vidta verkningsfulla rättsliga åtgärder, inte minst eftersom det inte finns någon svensk lagstiftning som reglerar vilka möjligheter som företag har att väcka talan i domstol. Vår erfarenhet är också att svenska domstolar känner en osäkerhet inför hur frågor om olagligt statsstöd ska hanteras. I praktiken leder det ofta till att företag som har drabbats negativt av olagligt statsstöd blir rättslösa. På ett mer principiellt plan kan också ifrågasättas om Sverige uppfyller sina skyldigheter enligt EU-rätten.

Utredningen föreslog bland annat att det skulle bli möjligt för företag som har drabbats negativt av statsstöd att väcka talan i domstol för att få fastställt att ett visst stöd har varit olagligt eller att det finns en skyldighet för den som har betalat ut stödet att kräva tillbaka detta. Utredningen föreslog också att det skulle införas bestämmelser om skadestånd till företag som har drabbats negativt av olagligt statsstöd. Idag har ett företag som påstås ha fått ett otillåtet stöd inte rätt att bli part i den domstolsprocess där frågan prövas men utredningen föreslog att detta skulle bli möjligt.

Av dessa, enligt vår mening mycket viktiga, komponenter i utredningens förslag finns dock inte ett spår i propositionen. Rättsosäkerheten kvarstår därför.

För företag som har drabbats eller riskerar att drabbas negativt av att en konkurrent får olagligt statsstöd kommer det fortfarande vara mycket svårt att förhindra olagligt stöd eller att framtvinga ett återkrav av stödet. För de offentliga aktörer som betalar ut olagligt statsstöd kommer det även fortsättningsvis att vara relativt riskfritt att bryta mot EU-rätten och orsaka snedvridning av konkurrensen.

Vi menar därför att regeringen, genom att utelämna viktiga delar av utredningens förslag, missar chansen att åtgärda de problem som många företag möter.

Istället för att skicka en kraftfull signal till offentliga myndigheter och stödmottagare om att olagligt statsstöd inte accepteras och erbjuda rättsmedel för drabbade företag har utredningens ambitiösa förslag till lagstiftning efter regeringens beredning endast blivit en ”tummetott”.

Företagens hopp står nu till att riksdagen så småningom vid sin behandling av lagförslaget ska visa en större vilja att värna om skyddet för företag som lider skada till följd av olagligt statsstöd.

-------------------------

Elisabeth Eklund, delägare i Advokatfirman Delphi och expert på konkurrensrätt och statligt stöd.

Kristian Pedersen, delägare i Advokatfirman Delphi och expert på upphandling och statligt stöd.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
UFred
20 mars 2013 10:56

Författarna måste mena att det endast blivit en "tumme". Tummetott är början på en fingerramsa om slickepott, långeman, gullebrand och lilla vicke vire.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt