Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 september 2018,

Lyckat försök med domarutbyte

I januari inleddes ett försök med korsvis tjänstgöring mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom att justitieråden Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl bytte domstol under en period.
Kerstin Calissendorff
Foto: HD
Kristina Ståhl
Foto: HFD

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Genom en lagändring den 1 juli 2017 infördes möjligheten att förordna ett justitieråd i den ena domstolen att delta i den dömande verksamheten i den andra. Förordnandet kan antingen gälla för en viss tid eller för ett visst mål.

Ett sådant utbyte, främst för kompetensutveckling, genomfördes för första gången när justitieråden Kerstin Calissendorff, Högsta domstolen (HD), och Kristina Ståhl, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), med start den 8 januaribytte domstol med varandra under tre månaders tid.

- Under flera år hade det växt fram en samsyn mellan HD och HFD om att det finns mål i den ena domstolen där kompetens som finns i den andra skulle vara till nytta, till exempel när HD avgör frågor om ersättningsansvar som grundas på momsregler. Men också om att vissa typer av rättsstillämpningsfrågor kan uppstå i båda domstolarna, såsom ne-bis-problematiken. Till exempel tillämpar båda domstolarna delgivningslagen och förvaltningslagens regler om klagorätt, och det vore då av godo om vi kan undvika avgöranden från domstolarna som går emot varandra, förklarar Kerstin Calissendorff.

Lära av varandra

Under den period som hon och Kristina Ståhl var förordnade för tjänstgöring i den andra respektive domstolen, kom de att delta i ganska många mål och även att avgöra så kallade enmansmål.

- Utgångspunkten för utbytet var att domstolarna kunde lära en del av varandra om själva hanteringen av målflödet. I grund och botten bedrivs i de båda domstolarna en mycket likartad verksamhet och med samma målsättning, nämligen att på ett så effektivt sätt som möjligt fullgöra uppgiften att svara för prejudikatbildningen på respektive område, konstaterar Kerstin Calissendorff.

Både justitieråden var innan överflytten lite undrande över hur svårt det skulle bli att sätta sig in i nya rättsområden, andra processregler och principer och om de alls skulle kunna göra någon nytta eller enbart vara till belastning när det gällde den dömande verksamheten i den andra domstolen.

- Men vi kom nog båda fram till att om man har tränats i juridisk metod, har ett ödmjukt förhållningssätt till den dömande uppgiften och får så väl förberedda mål med så gedigna rättsutredningar som man får i de högsta domstolarna samt tid på sig att reflektera, så går det trots allt ganska bra. Ibland kan det också vara bra och konstruktivt med nya infallsvinklar, menar Kerstin Calissendorff.

Andra former av samarbete

Som ett rent arbetsbyte, det vill säga ett förordnande att tjänstgöra i den andra domstolen, har hitintills enbart Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl så att säga bytt rum med varandra.

- Däremot finns sedan tidigare ett samarbete mellan beredningsorganisationerna genom att kanslichefer, beredningschefer och justitiesekreterare har ett löpande informations- och erfarenhetsutbyte i form av en fast samrådsstruktur samt ett erfarenhets- och kunskapsutbyte i materiella och processuella frågor mellan föredragandena i de båda domstolarna. Men skillnaden är ju att man då inte är verksam på den andra domstolen, vilket Kristina och jag var. 

Positiva reaktioner

För Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl är själva utbytet avslutat nu, men i de båda domstolarna har reaktionerna varit mycket positiva och projektet är tänkt att fortsätta. Sedan den 1 september har såväl HD som HFD nya ordföranden och Kerstin Calissendorff konstaterar att det i första hand är dessa två som nu ska bestämma hur man går vidare med utbytet.

- Kristina och jag samlade på ömse håll på oss anteckningar om våra erfarenheter. Vi hade därefter dels en gemensam träff med samtliga ledamöter då vi samtalade om en del av dem, dels hade vi en träff med kanslicheferna och samtliga beredningschefer vid de båda domstolarna. Vid mötena koncentrerade vi oss främst på moment i målhanteringen som det hade slagit oss fungerade bättre på den andra domstolen jämfört med den egna, eller sådant som i vart fall kan vara värt att överväga att prova på, förklarar Kerstin Calissendorff.

Lärorikt och stimulerande

Hon konstaterar att det i vart fall i hennes domstol, HD, finns flera som gärna kan tänka sig växelvis tjänstgöring en period. När det gäller ett förordnande för deltagande i ett visst mål så kommer den frågan, enligt henne, säkert upp förr eller senare när ett kompetensbehov visar sig.

- Jag tyckte utbytet var väldigt roligt på flera plan. Dels var det intressant att sätta sig in i andra typer av mål än de som hanteras i de allmänna domstolarna, dels att få se hur man faktiskt kan bedriva precis samma typ av verksamhet med samma målsättning på ett lite annorlunda sätt. Det fanns en hel del skillnader, men mer i det lilla. Det var också mycket trevligt att lära känna HFD:s medarbetare och sammantaget var det mycket lärorikt och stimulerande, konstaterar hon.

I en intervju i senaste numret av tidningen Advokaten förklarar HD:s tidigare ordförande Stefan Lindskog att han anser att "det behövs en mer strukturerad samverkan mellan de två högsta domstolarna" och att han "principiellt tycker att man borde slå samman HD och HFD". Kerstin Calissendorff är inne på samma linje.

- Men det kommer nog att behöva utredas och tänkas till en hel del om hur det skulle kunna gå till. Med andra ord så tror jag inte att det är helt nära förestående, konstaterar hon avslutningsvis.

HD:s historia

Efter att kungen historiskt sett personligen innehaft den högsta dömande makten, inrättar Gustav III år 1789 Högsta domstolen, bestående av tolv ledamöter, varav hälften frälse och hälften ofrälse. Kungen har två röster och utslagsröst i domstolen.

Genom 1809 års regeringsform blir justitiestatsministern självskriven ledamot av domstolen, men 1840 upplöses banden mellan HD och statsrådet. Lagrådet inrättas år 1909 och övertar HD:s uppgift att granska lagförslag och samtidigt upphävs kungens rösträtt i domstolen.

År 1945 införs krav på prövningstillstånd för alla mål och genom den nya rättegångsbalken tre år senare möjliggörs muntlig rättegång, vilket medför att HD flyttar från ordenssalarna i Stockholms slott till Bondeska palatset vid Riddarhustorget.

HD blir en renodlad prejudikatinstans år 1971 och genom 1974 års regeringsform upphör domstolen att döma i kungens namn. Därmed upphör också bruket att domstolens domar meddelas på Stockholms slott och med kungens sigill.

År 2010 får HD sin första kvinnliga ordförande, Marianne Lundius. Det första kvinnliga justitierådet, Ingrid Gärde Widemar, utnämndes år 1968.

HFD:s historia

Regeringsrätten inrättas 1909 i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet för enskilda. Domstolen består då av sju regeringsråd.

Regeringsrätten blir år 1972 administrativt fristående från regeringen med en egen kansliorganisation. Krav på prövningstillstånd införs i flertalet mål och domstolen flyttar in i egna lokaler i Stenbockska palatset och Riksens ständers hus på Riddarholmen.

Genom 1974 års regeringsform upphör även Regeringsrätten att döma i kungens namn.

Institutet rättsprövning införs 1988, enligt vilket domstolen prövar om bland annat regeringens beslut i vissa förvaltnings­ärenden strider mot någon rättsregel.

År 1995 flyttas socialförsäkrings- och bidragsmål över till Regeringsrätten, i samband med att Försäkringsöverdomstolen avskaffas.

Regeringsrätten byter år 2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen, i syfte att det nya namnet ska spegla domstolens verksamhet som oberoende högsta domstol i förvaltningsmål. Domstolens domare får titeln justitieråd.

År 2018 får HFD sin första kvinnliga ordförande, Helena Jäderblom.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag, som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt