Anhöriga går till Europadomstolen efter hjärtsjuk kvinnas död

Den aktuella kvinnan avled den 14 juli 2004 på Karolinska sjukhuset. Hov var känt hjärtsjuk sedan 1995 men hennes tillstånd var genom medicinering stabilt.

Den 10 juli 2004 svimmade kvinnan i hemmet och var medvetslös under cirka 3-4 minuter. Hon transporterades med ambulans till St Görans sjukhus för läkarvård. Den ansvarige läkaren gjorde bedömningen att det inte var någon fara utan att det endast var fråga om ett tryckfall.

Cirka klockan 4 på natten mot den 12 juli 2004 fick kvinnan svårt att andas och var på väg att svimma igen. Hon var vid detta tillfället gul i ansiktet. Hon transporterades på nytt till St Görans sjukhus och anlände dit runt klockan 5 på morgonen. Hon togs där emot av en AT-läkare. På eftermiddagen samma dag, den 12 juli, skickades hon hem igen efter beslut av en överläkare, tillika en hjärtspecialist. I journalen noterade denne att kvinnan hade "påtagligt panikångestliknande symtom". Enligt överläkaren fanns det vidare inte några hinder för kvinnan mot att åka på semester till Spanien dagen därpå.

Andades konstigt

På natten mellan den 12 - 13 juli upptäckte maken att kvinnan andades konstigt. Maken väckte sonen som kunde konstatera att kvinnan inte andades. Han ringde direkt ambulans som anlände efter cirka 15 minuter.  Kvinnan avled på sjukhuset under eftermiddagen den 14 juli efter att ha varit uppkopplad mot respirator.

Vid anhörigas kontakt i efterhand med överläkaren har denne uppgivit att det vid obduktionen framkommit att kvinnan hade dubbla hjärtfel. Enligt läkaren kunde detta inte upptäckas vid undersökningen eftersom det ena felet dolde det andra. Han uppgav vidare att han vid vårdtillfället den 12 juli inte hade tagit del av journaler, som på grund av sjukhusets administrativa rutiner inte fanns utskrivna vid detta tillfälle.

Tre sakkunnigutlåtanden inlämnades till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Samtliga dessa utlåtanden slog fast att läkarnas handläggning av kvinnan inte varit i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Professor Lars Grip konstaterar i sitt utlåtande sammanfattningsvis att det förelåg "stora brister vid bedömningarna på vårdavdelningarna och vid utskrivningen". HSAN gjorde en helt annan bedömning. De anmälda läkarna hade fullgjort sina skyldigheter i yrkesutövningen.

Avslog överklagandet

Maken och sonen till den avlidna överklagade beslutet till länsrätten. Länsrätten inhämtade ett yttrande från Socialstyrelsen som i sin tur inhämtade ett utlåtande av Socialstyrelsens Vetenskapliga råd i kardiologi, professor Eva Swahn. Såväl i det av professor Eva Swahn avgivna utlåtandet, som i Socialstyrelsens yttrande, fastslogs att de behandlande läkarnas handläggning av kvinnan inte varit i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ändå avslog länsrätten i dom den 31 mars 2008  överklagandet av HSAN:s beslut om att inte påföra läkarna läkarna en disciplinär påföljd.

Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd och inte Regeringsrätten heller.

Nu menar familjen att detta strider mot Europakonventionen. De har därför vänt sig till Europadomstolen. Familjen åberopar artikel 2 om rätten till liv och artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång. Familjen menar att läkarna inte vårdat kvinnan i enlighet med vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Kvinnans liv har heller inte getts ett effektivt skydd.

När det gäller rätten till en rättvis rättegång skriver familjen genom ombudet advokat Percy Bratt på Advokatbyrån Bratt & Feinsilber att domstolen normalt sett inte har den sakkunskap som är nödvändig mål som grundas på medicinska eller andra vetenskapliga bedömningar.

Samtliga medicinska expertutlåtanden som innefattar en helhetsbedömning har, påpekar Bratt, samstämmigt pekat på att den medicinska handläggningen varit felaktig. Utifrån dessa underlag har de nationella domstolarna haft att dra juridiska slutsatser. Länsrätten har gjort en juridisk bedömning av huruvida de ansvariga läkarna agerat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och kommit fram till en slutsats som står i strid med i målet ingivna medicinska expertutlåtanden, nämligen att läkarna inte gjort fel.

Medicinsk kunskap krävs

Slutsatsen blir: ”För att en nationell domstol ska kunna nå en sådan slutsats krävs speciell medicinsk kunskap inom området. Sådan kunskap kan endast inhämtas från medicinsk expertis. Domstolen kan således inte själv göra den medicinska bedömningen. I det aktuella fallet där en samstämmig fristående högt kvalificerad medicinsk expertis fastslagit att läkarna inte fullgjort sina skyldigheter i tjänsten måste domstolens motsatta slutsats anses stå i strid med rätten till en rättvis förhandling inför en oavhängig och opartisk domstol enligt artikel 6.1 eftersom den inte ger utrymme för ett annat synsätt än att domstolen gjort sin egna medicinska bedömning”.

Vidare skriver advokat Percy Bratt att ”Om förutsättningarna för påförande av disciplinansvar inte anses uppfyllda vid dödsfall i vården ens när en enig fristående medicinsk expertis klarlagt att vårdinsatserna varit i uppenbar strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, så undermineras helt lagstiftningens skyddsintresse ; att säkerställa vårdens kvalitet och patienternas trygghet”.

Fallet ska nu behandlas av Europadomstolen. Frågan om skadestånd har inte prövats.

- Nu handlar det om upprättelse. Vi anser inte att vi ska passera sex instanser för att rättsmedlen ska anses uttömda, säger Percy Bratt.