Så här säger Håkan Andersson: "Juridiska fakulteten i Uppsala har drabbats av kritik mot en avhandling. Det gäller Mosa Sayeds avhandling om sharialagen. Ett ” krypskytte mot grundlagen” säger journalisten och debattören Dilsa Demirbag-Sten. ” Ett pionjärarbete” kontrar Torbjörn Andersson, professor i processrätt och dekanus vid juridiska fakulteten i Uppsala.

Ännu en journalistanka, dvs Demirbag har knappast läst avhandlingen och kan knappast något om IP-rätt. Hela idén med IP-rätt är ju att man i Sverige kan komma att tillämpa andra länders lagar här på vissa förhållanden. Vad Mosa Sayeds avhandling handlade om var INTE ett allmänt förordande av att sharialagar ska kunna tillämpas i Sverige för alla muslimer som bor här (dvs det är ju den bilden som målas upp av journalisten). Utan han undersöker hur svensk IP-rätt i just arvsrättssammanhang kan hantera de sedvanliga IP- frågorna om lagval på personer boende i Sverige men med medborgarskap i annat land, nämligen i hans fall Egypten.

Alltså, det handlar inte om en allmän muslimsk rätt att rakt av få tillämpa Koranen eller vissa religiösa gruppers uttolkning av den, utan det rör den sedvanliga frågan om personer med anknytning (medborgarskap) i ett visst angivet (muslimskt) land vid arvskifte kan få tillämpa arvsreglerna i detta lands rättssystem. Han prövar för dessa frågor hur långt gällande IP- rätt faktiskt kan ta hänsyn till den avlidnes kulturella band till det andra landet (utöver Sverige) som denne har anknytning till. Mosa Sayed har aldrig hävdat att alla muslimer ska hanteras efter viss religiös lag, utan han har rättsvetenskapligt seriöst behandlat frågan hur svensk internationell privaträtt kan ta hänsyn till kulturen såsom en parameter för att göra lagvalet mellan svensk och (i detta fall) egyptisk arvsrätt. Den egyptiska arvsrätten bygger på vissa muslimska bud, varigenom bland annat söner ärver mer (men där föräldrarna å andra sidan också ger mer till döttrarnas hemgift etc).

Frågan är då om detta medför ordre public så att svensk domstol inte skulle kunna tillämpa dessa arvsregler. Därvidlag får man jämföra med att man i svensk rätt fritt genom testamente kan åstadkomma ännu större diskrepanser mellan vad en son och en dotter får. Om det t.ex finns två syskon (bror och syster) ska enligt egyptisk (muslimsk) rätt sonen fått 2/3 och systern 1/3. Är detta resultat ordre public i Sverige där det ändå är tillåtet att genom testamente förordna fritt om halva laglotten och alltså uppnå resultatet att sonen (eller dottern för den delen) får ¾ och dottern (eller sonen) ¼. Om man skulle tolka kritikerna strikt juridiskt IP-rättsligt så verkar det vara det man skjuter in sig på, men varför skulle det vara så givet att 1/3 till dottern strider mot de grundläggande värderingarna i svensk rätt som likväl tillåter den ännu lägre andelen ¼.

Det sägs också att Sayed skulle ha idkat krypskytte på svensk grundlag, varvid man tydligen avser likabehandlingsprincipen. Men det verkar som om icke- juridiskt utbildade har svårt att läsa lagen. Att allas likhet inför lagen gäller enligt 1:9 RF betyder ju inte att all IP-rätt upphävs och att det skulle vara grundlagsstridigt att pga IP-rättens lagval tillämpa andra länders regler i vissa fall. Kort sagt IP-rätten är ju också ”lagen”, och likheten inför denna lag betyder att man inte får ta ovidkommande hänsyn, men givetvis är inte IP-rätt i sig sådana osakliga hänsyn (alla länder har IP-regler för att lösa konflikter där flera länders rättssystem skulle kunna tillämpas pga anknytning, bl.a medborgarskap). Om likabehandlingsprincipen tillämpas så snävt att bara svensk lag är god nog för en svensk domstol, skulle nog svenska företag ha svårt att idka handel över gränserna, liksom man på ett ganska provinsiellt sätt skulle förneka alla invandrares rättsliga band till ett annat land som de är medborgare etc i. Alltså, kort sagt, det har av vissa personer utan rättslig skolning och utan beläsenhet i internationell privaträtt, vilka dessutom knappast läst Mosa Sayeds avhandling blåsts upp en nidbild av vad avhandlingen, IP-rätt och grundlag etc alls handlar om. Det är trist att man på så lösa grunder kan få utrymme i media för att svärta ned en ung seriös forskares rykte. Nåväl, det har blivit tillrättalagt av andra än mig också, och som sagt godkände en enig betygsnämnde med representanter från tre olika universitet avhandlingen och gav den till och med beröm vid disputationsakten."