Jeanette Karlssons numera borttagna porträttbild på Försvarsadvokaternas numera omgjorda hemsida (hittad via archive.org, ett tips till åklagare och andra som gör utredningar).

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Ur måndagens lista på utträda ledamöter ur advokatsamfundet framgår att Jeanette Karlsson, tidigare advokat på straffrättsbyrån Försvarsadvokaterna, har utträtt.

Orsak: hon är sedan början av maj anställd vid Västerorts åklagarkammare vid Solna tingsrätt utanför Stockholm.

Varför bytte du?
- Åklagaryrket är något jag tänkte mig redan vid början av studierna, men när jag blev klar var det anställningsstopp, och sedan fick jag förmånen att arbeta på Försvarsadvokaterna, där jag trivdes väldigt bra. Men åklagariet fanns hela tiden i bakhuvudet, säger Jeanette Karlsson till Infotorg Juridik.

Hon säger också att hon tror att det blir svårare att byta ju äldre man blir, och nu vid 38 års ålder, efter 4,5 år på Försvarsadvokaterna varav de sista 1,5 åren som advokat, gjorde hon alltså slag i saken.

Hon beskriver skillnaden mellan de två rollerna:

- Det är ju ett helt annat tänk nu. Åklagaren är den som är mest aktiv och driver hela målet. Men innan det blir så för min del kommer jag att få utbildning i bland annat förundersökningsledning och hemliga tvångsmedel.

Än så länge, berättar Jeanette Karlsson, handlar arbetet mest om att hitta rätt i de olika IT-system som finns på åklagarmyndigheten, exempelvis kring att utfärda stämningar.

Hur är lönenivån?
- Man går ju ned i lön när man byter från åklagare till advokat, även om det är omöjligt att säga med hur mycket. I mitt fall kanske det handlar om 15 procent, men lönen som advokat varierar mycket från person till person och från månad till månad beroende på till exempel hur många mål man är engagerad i.

Jeanette Karlsson förklarar att man som advokat är i tjänst mycket mer än vad som är fallet med statligt anställda åklagare, där arbetstiden är fast och där det finns större möjligheter att kombinera arbetsliv med familj. Detta gäller även på straffrättsbyråer, där misstänkta brottslingar och klienter i häkte kan ta mycket tid från vardagen.

- Därför tror jag att det är vanligare bland kvinnor än bland män att byta från advokat- till åklagaryrket, tyvärr, säger Jeanette Karlsson.

Hur tror du det kommer att kännas att sitta på andra sidan skranket och argumentera mot dina före detta arbetskamrater [exempelvis advokatförfattaren Jens Lapidus; red anm]?
- Det tror jag kommer att gå bra, det har jag inga problem med, säger Jeanette Karlsson och nämner att hon tror att det kan vara en fördel med bakgrunden som advokat när hon som åklagare ska försöka lista ut vilka möjliga invändningar som kan tänkas komma från försvararsidan när hon förbereder sina pläderingar.

Vilket var ditt mest spännande mål under tiden på Försvarsadvokaterna?
- Det var ett mål med en åklagare här på Västerort faktiskt, Henrik Söderman och det så kallade Polenmålet. Det handlade om en man som hade försvunnit spårlöst i Polen, och jag var målsägandebiträde för hans efterlevande. Polisen var helt säker på att han var mördad, och tre personer var häktade varav en satt i över ett år. Två av de häktade hörde till den gamla Militärligan.

- Det blev tyvärr frikännande i både tings- och hovrätt, man kunde inte bevisa att han hade blivit mördad.

Ett mer filosofiskt perspektiv: handlar vägbytet om att du vill sätta dit buset i stället för att försvara det?
- När jag pluggade såg jag det så, men under tiden som försvarsadvokat nyanserade jag min syn och fick mer och mer synen att vilken påföljden blir spelar roll: man vinner inte alltid på att sätta folk i fängelse, och man fick även insikt i vad som kan leda in folk på brottets bana, till exempel missbruksproblem.

- Men drivkraften är fortfarande i grunden att upprätthålla lagen i samhället, och synsättet att brott ska lagföras.