I höstas rapporterade SVT:s Rapport att Konsumentverket skulle granska Facebooks och andra internetföretags efterlevnad av e-handelslagen där det i 8§ stadgas att ”tjänsteleverantörer ” som ”tillhandahåller informationssamhällets tjänster” ska ha kontaktuppgifter i etableringsstaten – adress och e-postadress – tillgängliga på ett enkelt sätt.

Några sådana uppgifter finns fortfarande efter ett drygt halvår inte på Facebooks hemsida, i alla fall inte vad Infotorg Juridik lyckas hitta. Adressen till Facebook Sweden AB, Sveavägen 13 i Stockholm, finns i bolagsregister, men i huset finns inte ens en dörrskylt. Bredvid ingången på sjätte våningen - dit Infotorg Juridik hittar med hjälp av en dam i hissen som säger sig ha hört rykten - finns ett brevinkast, men ovanpå det sitter en upptejpad lapp märkt ”Inget brevinkast”. En kraftigt byggd Securitasvakt, som dessutom har understöd av en kvinnlig kollega, lämnar ett visitkort till en PR-konsult - alla frågor ska gå via henne, heter det. Några bilder av kontoret får inte tas.

Facebook Sweden AB kan därmed möjligen betecknas som mindre kontaktvilligt.

KoV-juristen Magnus Karpe säger dock när Infotorg Juridik ringer och frågar hur det går med granskningen att den tvärtemot hur det framställdes i Rapport inte gällde specifikt Facebook utan över 700 andra företag och hur dessa följde reglerna om kontaktuppgifter och annat.

Sociala medier har inte prioriterats, dels eftersom det ofta finns andra kontaktvägar till dem (till exempel Facebooks hjälpforum), dels eftersom konsumenterna har ett större ekonomiskt intresse av att komma i kontakt med renodlade e-handelsföretag, exempelvis för att reklamera en felaktig vara.

Han tycks följaktligen inte märkbart upprörd över att Facebook Sweden AB inte följer lagen till punkt och pricka, trots att de enligt honom omfattas av den.

– Det mest centrala med e-handelslagen är att man ska kunna få kontakt med dem som sålt en vara till dig. Vad gäller tillämpningen på sociala medier: det är klart att det är viktigt att man på något sätt kan komma i kontakt med dem, men sedan att bokstavstolka e-handelslagen känns kanske lite främmande.

Magnus Karpe säger att Konsumentverkets tolkning av e-handelslagen är att någon ”fungerande kontaktväg” måste anges, och att e-handelslagen och dess direktiv skrevs år 2000, flera år innan Facebook lanserades brett.

– Man kan ju kontakta Facebook via Facebook så att säga, och den möjligheten fanns inte när lagen skrevs, säger han, och förtydligar sedan i ett mail:

"Jag menar inte att sociala medier faller utanför lagens tillämpningsområde men att en utveckling av lagen från lagstiftarens sida med anledning av att tiderna har förändrats kan övervägas."

Magnus Karpe nämner också att de nordiska ländernas konsumentverk har arbetat fram en gemensam ståndpunkt om sociala medier: arbetet gentemot dessa har skett inom ramen för denna ståndpunkt, och någon särskild tillsyn av just branschaktörernas kontaktuppgifter finns inte. Ståndpunkten handlar i stället om att det måste vara tydligt att reklam är reklam, även i sociala medier.