Rapporten omfattar erfarenheter från advokater, åklagare och domare, och analysen som görs är att ett väl avvägt bemötande ger det stöd som kan behövas för att icke-professionella ska lämna sina berättelser på ett sammanhängande, nyanserat och detaljerat sätt.

I rapporten föreslås också konkreta förbättrings- och åtgärdsförslag, så att domstolarna ska kunna uppnå en högre grad av rättsäkerhet och effektivitet.

– Vi har haft tillgång till tidigare svenska undersökningar som genomförts vid olika tings- och hovrätter. Totalt ingår cirka 800 intervjuer med vittnen, målsägare och tilltalade i dessa studier. Dessutom har Brå intervjuat icke-professionella brukare vid Södertörns tingsrätt och Förvaltningsrätten i Stockholm samt ett antal domare, advokater och åklagare, säger Olle Westlund, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Mest positivt men bemötande kan förbättras

De intervjuades upplevelser av rättens ordförande är mestadels positiva. Ordföranden beskrivs som respektfull, saklig och professionell. De intervjuade har också en övervägande positiv upplevelse av de juridiska ombuden och åklagarna, även om det finns exempel på ombud som uppfattas som respektlösa och otrevliga.

– Ett uttalande som återkommer i intervjuerna med vittnen och målsäganden är "aldrig igen!". Det speglar den kraftiga anspänning som ett framträdande i rätten kan innebära. Det här är något som rättsväsendets myndigheter behöver se allvarligt på, anser Olle Westlund.

Ibland har också nämndemännen uppfattats som oengagerade och ointresserade. Hälften av de intervjuade upplever att de inte förstått allt som sades under förhandlingarna. De önskar att ett mindre formellt språk, och enklare ord, används.

God information en grund för medverkan

En knapp majoritet av de intervjuade uppgav att de hade tillräckligt med information om vad som skulle hända under förhandlingarna. Men en liten del av målsägarna och de tilltalade uppger att de hade informerats av sina juridiska ombud respektive åklagare. Övriga hade fått sin kunskap genom tidigare erfarenhet. Ordning i rättssalen framhålls också som en betydelsefull del av bemötandet.

– Om brukarna inte har rätt förväntningar kan kontakten med rättsväsendet bli ineffektiv. Det kan exempelvis bero på att man måste förklara i rättssalen hur en förhandling går till, liksom omfrågningar för att ombudens eller ordförandens frågor och brukarnas svar går förbi varandra. Felaktiga förväntningar kan också innebära att målsäganden eller vittnen inte får komma till tals. Man kanske tror att man får flera tillfällen att tala under förhandling och missar därför att berätta allt den enda gång man ges tillfälle att tala, säger Olle Westlund.

Bristande information är också ett starkt och uttalat tema bland de personer med socialförsäkrings- och LVU-ärenden i Förvaltningsrätten i Stockholm som Brå intervjuat. Särskilt tydligt är detta i socialförsäkringsärenden, då man där endast har en skriftlig kontakt under ärendets gång.

Ständig förbättringsprocess

Sveriges domstolar antog år 2010 en bemötandestrategi, och då togs också handboken Råd och tips om bemötande fram, för att stötta domstolarna i detta arbete. Utifrån resultaten i denna studie säger sig Brå vilja understryka vikten av att se bemötandearbetet som en ständigt pågående process, där målsättningen är en kontinuerlig förbättring.

Vissa saker är, enligt Brå, enklare att åtgärda än andra, som exempelvis bättre information i kallelsen, upplysningar om hur en förhandling går till, information om vem som är vem i rättsalen, tydligare skyltning med mera. Andra åtgärder tar längre tid och handlar mycket om förändrade attityder och beteenden när det gäller de professionella aktörernas bemötande i domstolarna.