Ny brottsskadelag
VERKTYG
Brottsoffermyndigheten skriver att brottsskadelagen trädde i kraft den 1 oktober 1978. Genom åren har en del förändringar gjorts, till exempel vad gäller tid för att ansöka om brottsskadeersättning och rätt till ersättning för kränkning. Efter att Brottsoffermyndigheten begärt en översyn beslutade regeringen i september 2010 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av brottsskadelagen. I maj 2012 överlämnade justitierådet Severin Blomstrand betänkandet En ny brottsskadelag (SOU 2012:26) till regeringen. I februari 2014 överlämnades propositionen 2013/14:94 - en ny brottsskadelag till riksdagen som i maj samma år beslutade om en ny lag att gälla fr.o.m. den 1 juli 2014.
Förändringar har skett för att stärka det enskilda brottsoffrets rätt till brottsskadeersättning och för att förbättra Brottsoffermyndighetens handläggning. Syftet har varit att skapa ett modernt, effektivt och lättillgängligt system för brottsskadeersättning.
De förändringar som skett i brottsskadelagen i förhållande till äldre lagstiftning kan sammanfattas i följande punkter.
• Om en domstol efter sakprövning har dömt ut ett skadestånd för kränkning, kan Brottsoffermyndigheten inte besluta om en lägre ersättning i den delen. Myndigheten kan dock alltid besluta om en högre ersättning.
• I lagen fanns tidigare en övre gräns för kränkningsersättning på tio prisbasbelopp. I den nya brottsskadelagen har detta s.k. takbelopp för kränkning tagits bort.
• Tiden för att ansöka om brottsskadeersättning har förlängts från två till tre år. Tidsfristen räknas som tidigare från den dag då den rättsliga processen har avslutats eller – om någon förundersökning inte har inletts – från dagen för brottet.
• En särskild ansökningstid för barn har införts. Barn kan alltid ansöka om brottsskadeersättning till och med den dag barnet fyller 21 år.
• Det kan räcka med underskrift av en vårdnadshavare för att ett barn ska kunna ansöka om brottsskadeersättning. Det gäller om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller det annars finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att den andra vårdnadshavaren inte vill eller kan medverka till att barnet ansöker om ersättning.
• När en sökande har skulder till Brottsoffermyndigheten på grund av brott, ska sådana skulder kunna räknas av från den beviljade brottsskadeersättningen (kvittning).
UTBILDNING
» Till utbildningarDNA som bevisning
Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Häktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.