Claes Sandgren, Professor vid Stockholms universitet, Ordförande för Institutet mot Mutor

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

En av de sista tjänsteåtgärder som överåklagaren Christer van der Kwast vidtog innan han gick i pension var att lägga ned förundersökningen om Saabs medverkan till att mutor utbetalats i samband med försäljningarna av JAS/Gripen till Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Beslutet fattades fastän Saabs partner BAE, ”med utnyttjande av ett sofistikerat betalningsarrangemang, gjort stora dolda utbetalningar som kan knytas till kampanjerna i Tjeckien, Ungern och Sydafrika och som möjliggjort mutor till beslutsfattare i dessa länder”.

Förundersökningen lades alltså ned fastän mutor uppenbarligen hade utbetalats av BAE. Det illustrerar att utredningar av detta slag är resurskrävande och förenade med stora bevissvårigheter. I botten ligger också en bristande politiska vilja i OECD-länderna att ta itu med korruptionen på global nivå. Ett uppseendeväckande exempel är Tony Blairs instruktion till Serious Fraud Office att lägga ned sin undersökning av den lukrativa försäljningen av stridsflygplan till Saudiarabien, när undersökningen började ge resultat. Ingripandet har skadat alla OECD-länders trovärdighet, inte minst när de kritiserar utvecklingsländer för att vara korrupta. Bara fyra av OECD-länderna anses av Transparency International uppfylla OECD-konventionens krav. Sverige är inte ett av dem.

Men är korruption så skadlig,egentligen?

Korruption utgör angrepp på beslutsprocesser. En muta på 10 000 kr kan vara långt skadligare än ett bedrägeri eller en förskingring i miljonklassen. Mutan kan bidra till att ett infrastrukturprojekt fördyras, att konkurrenskraftiga företag slås ut, att en brandfarlig fastighet uppförs, att en patient får gå före i kön med mera. Bedrägeriet och förskingringen innebär bara att ett värde förs över från ett subjekt till ett annat. Det är illa nog. Men korruption kan vara långt skadligare.

Men, när allt kommer omkring: gynnas inte vår export av att Saab ”lämnas i fred”?

Det är mycket lättare för företag från mindre länder att hävda sig om affärer görs upp på ett renhårigt sätt. Och för mindre företag som vill komma ut på världsmarknaden är det särskilt viktigt att inte mutor snedvrider konkurrensen. Korruption hämmar också rent allmänt handel och investeringar. Accepteras korruption minskar det affärsmöjligheterna.

Vad kan göras?

Bara ett effektivt samarbete på internationell nivå – utbyte av information och bevismaterial, formella och informella nätverk med mera – kan matcha företagens och mottagarnas sinnrika metoder för att flytta tillgångar, dölja transaktioner och så vidare. Lagföringen på nationell nivå måste stärkas och sanktionerna skärpas. För till exempel Siemens, som hade bedrivit bestickning i gigantisk skala under många år, var bötesbeloppen ringa jämfört med de vinster som företaget gjort. Det behövs också en harmonisering av regelverken. Här finns likheter med klimatfrågan där vissa nya aktörer på den globala arenan måste ta sitt ansvar, inte minst de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Indien, Kina och Ryssland). Kina har exempelvis inte kriminaliserat bestickning utomlands. Ett särskilt problem är – facilitation payments –, det vill säga betalningen av mindre belopp som smörjmedel för att byråkratin skall fungera. Sådana betalningar är tillåtna enligt både OECD-konventionen och till exempel USA:s lagstiftning. Detta är ett systemfel på global nivå. Ett annat problem är att mutor som lämnas via dotterföretag i utlandet kan vara svåra att lagföra.

Min personliga erfarenhet från medverkan i anti-korruptionsprojekt i åtskilliga länder är att det är bättre att ta sikte på penningflöden/penningtvätt än att söka bevisa mutorna som sådana, bland annat därför att bevisreglerna kan ges en annan utformning.

Det pågår en utredning av den svenska mutbrottslagstiftningen, som tillkommit på initiativ av Institutet mot Mutor. Det är bra. Men än viktigare i detta sammanhang är att bland annat Riksenheten mot korruption får erforderliga polisiära resurser till sitt förfogande. Riksenheten, som under van der Kwasts ledning berömvärt bidrog till att lyfta fram korruptionsproblematiken i Sverige, kan i så fall bli en slagkraftig enhet.

Fakta

Förundersökningen i Sverige har omfattat förhållanden från mitten av 1990-talet och framåt.

Åklagarmyndigheten konstaterade att lagföring i Sverige av misstänkt bestickning eller medverkan till bestickning som förekommit före 1 juli 2004 inte är möjlig på grund av preskription.

Misstankarna om mutor i samband med exportförsäljningarna av Jas/Gripen till Tjeckien, Ungern och Sydafrika och penningtvätt har även utretts i Storbritannien, Tjeckien, Sydafrika, Österrike och Schweiz.

De olika ländernas utredningar har samverkat såväl inom Eurojust som bilateralt. Dessutom har underlag i Ungerndelen funnits tillgängligt.

Vissa speciella frågor med anknytning till exportförsäljningarna är nu under utredning av USA.

Claes Sandgren