Bli kund Annonsera
måndag 17 juni 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 31 mars 2014,

Neurojuridikens utmaningar

Borde vi verkligen ha en neurojuridik? Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.
Nicklas Lundblad, jur.kand. och filosofie doktor i informatik, är samhällspolitisk europachef på Google.
Foto: Eva Lindblad

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

"Hjärnor dödar inte människor. Människor dödar människor."

Orden kommer från Stephen Morse, en av världens få experter på den framväxande gren av juridiken som på engelska kallas "Neurolaw" och som på svenska kanske skulle kunna heta "neurojuridik". Morse, och en växande skara rättsvetenskapare, sysselsätter sig med att försöka förstå hur vår ökade kunskap om hjärnan ska kunna integreras i rättssystemet - om den nu alls ska det.

Frågan är oerhört mångfasetterad: ska arbetsgivare få använda olika former av skanningsteknik för att fastlägga vilka förutsättningar en arbetssökande har? Ska samma teknik kunna användas för att avgöra om någon är psykopat, och därför inte kan hållas ansvarig för hiskeliga dåd mot sina medmänniskor? Och hur ska vi använda kunskapen om hjärnan för att utvärdera de rättsliga begreppsvärldarna? 

Hjärnforskare är vår tids månfarare - både USA och EU har under de senaste åren tillkännagett att de ämnar investera miljarder i att kartlägga och simulera hjärnan för att förstå den bättre. Litteraturen om hjärnan svämmar över och vi blir mer och mer fascinerad av hur vår neurologi kan påverkas, förändras och skyddas för att vi ska kunna utvecklas till vår fulla potential. Tekniken för att kartlägga hur hjärnan fungerar och vad som sker i hjärnan vid olika situationer förbättras snabbt. Diskussionen om hur denna nya kunskap, och denna teknik, skall kunna användas i rättssystemet kommer att följa de framstegen lika säkert som vi sett IT-rätten växa fram i nätets skugga. 

Men borde vi verkligen ha en neurojuridik? Låt oss undersöka extrempositionerna. 

Å ena sidan har vi den neuroskeptiska positionen, som menar att lika litet som vi har en cardiojuridik behöver vi en neurojuridik. Hjärnan är inte detsamma som personen, och en defekt i hjärnan, eller ett mönster i hjärnan har inte ensamt något förklaringsvärde alls för den rättsliga processen och bör inte heller tillmätas varken bevisvärde eller relevans vid en rättslig analys. 

Å andra sidan finner vi den neuropositivistiska positionen, som hävdar att hjärnor visst dödar människor, för människor är inget annat än sina hjärnor. Om vi finner defekter, tumörer, försvagningar eller annat i hjärnan så är det klara bevis för att vi inte kan utkräva något ansvar. Förmågan att handla fritt har så beskurits att det är som om hade vi att göra med en enarmad person som åtalats för att inte klappa händerna. 

Mellan dessa poler hittar vi Morse, och en hel framväxande skola av rättsvetenskapare, som ivrar för något som Morse har kallat neuroblygsamhet. En position som menar att det kan finnas visst bevisvärde i neurologins vetenskapliga insikter, men att dessa insikter inte kan tas ensamma som intäkt för någon särskild rättslig analys, utan måste - som all vetenskaplig bevisning - noga vägas samman med de övriga bevisen och först därefter tillmätas den vikt som det enskilda fallet meriterar. 

Det är lätt att säga i allmänhet, men hur ser det ut i just det enskilda fallet? Ett fall som diskuteras mycket inom neurorätten är mördaren Brian Dugan, som våldtog och mördade kvinnor och barn på ett särskilt hänsynslöst sätt. Vid den process som syftade till att fastställa om han kunde dömas till döden valde försvarssidan att hänvisa till bilder av Dugans hjärna som visade att han uppvisade alla de olika brister och särarter som kännetecknar den procent av män i USA som beräknas vara psykopater.

I efterföljande psykiatriska tester fick Dugan 38 av 40 möjliga poäng på det test som syftade till att fastlägga om han var psykopat. Det beslöts att bevisningen kunde användas och juryn hade att ta ställning till om det faktum att Brian Dugan var psykopat gjorde att han inte kunde dömas till döden. (Virgina Hughes redogör mycket mer detaljerat för just detta fall i "Science in Court: Head Case" 464 Nature 340 (2010)). 

Juryn kunde först inte bestämma sig, men enades efter utökade överläggningar om att Dugan skulle dömas till dödsstraff. Men på vilka grunder fattar vi detta beslut? Räcker det att det finns ett exempel på någon som har den profil som Dugan uppvisar som inte alls visar några tendenser till våldsamt beteende? Eller måste det visas att majoriteten av alla som har just denna neurologiska konstitution inte begår brott? Vari ligger det personliga ansvaret och hur kan det fastställas? 

Morses position, att hjärnor inte dödar människor utan att människor dödar människor, underkänner frågeställningen. Det finns inget neurologiskt bevis sådant att det kan anses vara tillräckligt för att undandra någon från ansvar, och förmodligen finns det inte heller något nödvändigt sådant bevis. Vad tycker du?

----------------------------

Det här är den första delen i en serie krönikor om neurojuridik av Nicklas Lundblad, fil.dr. i informatik och jur.kand. Skribenten är samhällspolitisk europachef på Google men åsikterna i denna krönika är hans egna och representerar inte arbetsgivares eller andra affilierade parters.

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Sofia Donner
3 april 2014 15:24

Först och främst vill jag tacka för en upplysande och väl skriven artikel i ämnet neurojuridik. Vad gäller frågan du ställde i slutet på artikeln beror svaret, enligt mig, på hur människan ska definieras och hur den kunskap vi har om det mänskliga medvetandet och jaget kan värderas epistemologiskt. Den första frågan behandlar problemet om monism och dualism, det vill säga förhållandet mellan medvetandet och kroppen. Den fråga som ska utrönas är om medvetandet och hjärnan är eller inte är två ontologiskt distinkta entiteter. Problemen med monism och dualism och de olika kategorierna inom dessa skolor, gör att fokus skiftar från rena neurojuridiska spörsmål till medvetandefilosofiska spörsmål om jaget och medvetandet hos människan. De som anammar en dualistisk syn på människan kommer att komma fram till ett annat svar på frågan om neurologins vetenskapliga insikter kan eller ska ges rättsliga följder, än den som anammar en monistisk syn på människan. Därmed hamnar vi i den andra frågeställningen – hur kan vi epistemologiskt värdera den kunskap vi har om det mänskliga medvetandet och jaget? Är en person enbart det som med mätinstrument kan ses i hjärnan? Nar kan vi, rent juridiskt, fastsälla att vi har tillräckligt kunskap inom neurovetenskapen att denna kunskap kan ligga till grund för exempelvis strafflindring? Utvecklingen av neurovetenskapen och de mätinstrument som används kan medföra att vetenskapliga fakta från tidigare år ska anses obsoleta. Kan framtida vetenskapliga insikter göra att presumtiva anställda har gallrats bort utan anledning för att det fanns andra egenskaper som inte kunde mätas vid tiden för testerna? Hur ska detta hanteras rättligt med tanke på exempelvis möjliga skadeståndskrav? Det finns ett flertal problem som kan och bör besvaras innan neurojuridiken ges alltför stort spelutrymme i det allmänna rummet. Därmed inte sagt att neurojuridiken inte är viktig – tvärtom. Neurojuridiken belyser och problematiserar vedertagna sanningar inom rättsvetenskapen och bidrar till en utveckling av ämnet - en utveckling som både är nödvändig samtidigt som den är svårhanterad. Än så länge, anser jag dock, att det finns en fördel med den neuroblygsamme skola som Morse förespråkar. Vänligen, Sofia Donner Jurist och fil.kand

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Nicklas Lundblad
12 maj 2014 22:13

Tack för en välskriven och intressant kommentar! Det finns en annan möjlig angreppsvinkel och det är att hävda att neurojuridiken endast är ett kategorimisstag, som tillämpar en serie begrepp avsedda för människan som social varelse på människan som biologisk, att det är litet som att analysera olika atomers lagbundna rörelser och från dessa dra slutsatsen att det inte finns någon fri vilja och att "physics made me do it". Mer om detta senare!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Niklas Orrenius får Advokatsamfundets journalistpris

Journalisten Niklas Orrenius fick ta emot Advokatsamfundets journalistpris och den avgående generalsekreteraren Anne Ramberg avtackades vid samfundets fullmäktigemöte.

Sveriges yngsta advokat

Den 13 juni upptogs Lina Andréasson i advokatsamfundet och är nu med sina 26 år Sveriges yngsta advokat.

Foto Elena Elisseeva

Anne Ramberg sommarpratar

Advokatsamfundets avgående generalsekreterare Anne Ramberg är värd i programmet Sommar i Sveriges Radio.

Ny delägare i Wikström & Partners

GDPR-experten Karl-Fredrik Björklund ansluter som ny delägare i byrån.

42 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 13 juni.

Foto Wavebreakmedia

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 13 juni utnämnt tre nya rådmän.

Datainspektionen granskar rätten till registerutdrag

Datainspektionen granskar nu hur Spotify hanterar rätten för personer att få veta vilka uppgifter som företaget hanterar om dem.

Konungens medalj till jurister

Rolf Ekéus och Bertil Wennberg har tilldelats H.M. Konungens medalj i tolfte storleken.

Vägledning för bättre skatteprocess

Skatteverket, Advokatsamfundet och kammarrätten presenterar en rapport som syftar till en förbättrad skatteprocess och ökad samsyn mellan parter.

Foto Wavebreakmedia

Domarmeritering för erfarna jurister

Regeringen har beslutat om en ny möjlighet för kvalificerade och erfarna jurister att meritera sig för en ordinarie domaranställning.

Rapport om kränkande fotografering

Lagen om kränkande fotografering har visat sig vara svår att tillämpa mot integritetskränkande smygfotografering som skett på andra platser än i omklädningsrum, på toaletter eller i en bostad. Det visar en ny rapport från Brå.

Foto © Maksym Yemelyanov | Dreamstime.com

Datainspektionen granskar medieföretag

Datainspektionen inleder en granskning av hur företag använder samtycke från sina kunder för att hantera deras personuppgifter.

Namn på Högsta domstolens avgöranden

Högsta domstolen har publicerat en lista över samtliga namn på avgöranden från 1932 och framåt.

Pris i arbetsrätt till professor i Lund

Professor emerita Ann Numhauser-Henning vid Lunds universitet tilldelas ett internationellt pris inom arbetsrätt för sin forskargärning.

Från Vinge till Delphi

Advokatfirman Delphi i Göteborg har rekryterat Elin Siwers, senior expert inom entreprenadrätt, från Vinge.

Jurist tilldelas pedagogiskt pris

Det fria pedagogiska priset vid Uppsala universitet tilldelas Katia Cejie vid juridiska institutionen för hennes förmåga att skapa ett positivt inlärningsklimat.

Jurist blir chef för IVO

Regeringen har utsett juristen Sofia Wallström till generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg.

Oro för hur person-uppgifter används

Tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används. Samtidigt är det bara hälften av svenska företag och myndigheter som arbetar kontinuerligt och systematiskt med dataskydd. Det visar Datainspektionens första nationella integritetsrapport.

Ny MP i Roschier

Mikko Manner har utnämnts till ny managing partner för advokatbyrån Roschier. Han efterträder Fredrik Rydin som blir styrelseordförande för byrån.

Förundersökning mot Assange återupptas

Vice överåklagare Eva-Marie Persson har beslutat att återuppta den nedlagda förundersökningen i Assangeärendet.

Jurist nominerad till Swedbanks styrelse

Swedbanks valberedning avser att nominera Josefin Lindstrand från Advokatfirman Hammarskiöld till styrelseledamot i banken.

Foto MRR-photography

40 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 40 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 maj.

Nytt allmänt ombud för socialförsäkringen

Regeringen har utsett juristen Essa Malmqvist till nytt allmänt ombud för socialförsäkringen.

Foto Inbj

Två domare utnämnda

Regeringen har den 9 maj utnämnt två nya rådmän.

Tom Kronhöffer till Next Advokater

Advokat Tom Kronhöffer ansluter som delägare till Next Advokater. Han kommer närmast från advokatbyrån Ramberg där han varit verksam som delägare de senaste tre åren.

Ny delägare i EY Law

EY Law i Sverige utökar sitt team med delägaren Anna Byström.

Amerikansk HD-domare på Sverigebesök

Den 6 maj besökte Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol, Stockholm för att ta emot årets Gilel Storch Award för sina insatser för mänskliga rättigheter.

Foto Stelya Dreamstime.com

Nytt projekt integrerar teknik och juridik

Sverige har ett glapp mellan tech-relaterade utbildningar och juristutbildningen, anser Linn Alfredsson som har startat Tech Academy vid Lunds Universitet.

Advokatbyrå lägger ned

Karlerö Liljeblad KLA Advokatbyrå lägger ned sin verksamhet men flera jurister fortsätter tillsammans i en nystartad byrå.

Från Baker McKenzie till Magnusson

Magnusson rekryterar advokat Magdalena Berg från Baker McKenzie.

Delägare återvänder till Hellström

En av byråns grundare, Hans Liljeblad, återinträder som delägare i byrån.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt