Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 20 maj 2014,

Neurojuridikens utmaningar

Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.
Nicklas Lundblad, jur.kand. och filosofie doktor i informatik, är samhällspolitisk europachef på Google.
Foto: Eva Lindblad

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Minnet är en omistlig del av vad det är att vara människa. Vad vi minns, när vi minns det och hur vi minns definierar oss som individer och har en stor betydelse för rättssystemet. Minnets funktion i rättssystemet är svår att överblicka och enkelt utreda, men det tycks klart att våra minnen och det enkla faktum att vi minns spelar en stor roll i rättsliga sammanhang. Låt oss ta ett enkelt exempel.

Inom neurovetenskapen finns ett antal kända patienter med skador på just minnet. Den kanske mest kända av dessa är den patient som går under namnet HM. HMs egentliga namn var Henry Gustav Molaison och han drabbades i ung ålder av en skada som försatte honom i kraftiga konvulsioner. En läkare tillkallades som genomförd en operation på hjärnan i hopp om att kunna minska konvulsionerna. Operationen lyckades, men som en del av den skar läkaren - förmodligen av misstag - bort en del av hjärnan. Resultatet framgick snart: Henry hade förlorat förmågan att forma nya minnen. (Den som är intresserad av mer om ämnet kan läsa om HM i Michio Kakus nyligen utkomna bok Future of Mind (Allen Lane 2014)). 

Antag nu att HM skulle begå ett brott, mer eller mindre allvarligt, och att vi dagen efter skulle åtala honom för det. HM skulle då förstås helt sanningsenligt säga att han inte hade något som helst minne av att han gjort något fel, och det skulle vara - i strikt mening - sant. Skulle det vara särskilt meningsfullt att hålla honom ansvarig för sina handlingar? Skulle det vara rättvist? Här handlar det inte om att bedöma ansvarsfrågan utifrån om HM hade en neurologisk skada som fick honom att begå brottet, utan om huruvida det är meningsfullt att straffa någon som inte har något som helst minne av att ha begått ett brott. Det är lätt att tänka sig att någon skulle kunna argumentera utifrån positionen att HM saknar ansvar, eftersom han också saknar minne av händelsen. Situationen tycks skilja sig från frivillig berusning eller andra liknande fall där den som begått brottet själv handlat på ett sådant sätt att han eller hon saknar minnen av händelsen. HM saknar själva förmågan att minnas. Naturligtvis skulle man också kunna argumentera för att HM ändå skall hållas ansvarig eftersom han de facto begått handlingen, och vid handlingens utförande inte kunde hävda någon särskild ansvarsfrihetsgrund. Att han nu inte minns handlingen påverkar inte nödvändigtvis bedömningen. 

Så långt tycks vår neurologiska bedömning vara komplicerad, men ganska rättfram. Låt oss nu istället försvåra frågeställningen. Antag att vi har tillgång till teknik som låter oss radera minnen eller återställa dem. Kaku berättar i sin bok om experiment på möss vid ett kaliforniskt universitet där forskarna lyckats både radera minnen och spela in dem, för att sedan återimplantera dem i hjärnan med hjälp en av särskild optisk läs- och skrivteknik. Tekniken är fortfarande tidig, ja, den existerar i det ganska generösa rummet mellan science fiction och vetenskap, men experimentet visar att det i alla fall i teorin är möjligt att både radera, spela in och implantera minnen. Antag nu att en person begår ett brott och sedan raderar allt minne av brottet - men att vi ändå kan bevisa att de begått det. Förändrar det vår bedömning av ansvaret? Sannolikt svarar vi ja på den frågan, men varför? Vad är det som materiellt är annorlunda? Är det att HM inte kunde hjälpa, inte kunde välja att glömma utan var fysiskt oförmögen att bilda nya minnen? 

Den amerikanske forskaren Adam J Kolber har studerat denna fråga från ett annat, minst lika intressant perspektiv. Finns det en rätt att faktiskt välja att inte minnas vissa saker? Antag att du mördat någon och att minnet av det plågar dig varje dag - och att det finns en drog som skulle kunna hjälpa dig att glömma som i exemplet ovan med mössen. Har du då en rätt att glömma det brott du begått? Eller bör staten kunna tvinga dig att minnas dådet som en del av straffet? Bör minnet i sig bevaras för att du skall kunna betraktas som rehabiliterad? Hur bedömer vi risken för återfall i brott där brottslingen inte längre minns vilket brott det var han eller hon begick? Och är det då tillåtet att påminna om brottet även om det indviduella minnet av handlingen raderats ut? Kolbers analys av vad han kallar minnesfrihet snuddar vid samma tema som behandlas av filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) - en film där den som gått genom en smärtsam relation kan välja att radera minnet av denna relation i sin helhet. 

Minnet kan också utforskas genom olika typer av hjärnskanning. Genom att se vilka delar av hjärnan som aktiveras kan en sådan skanner i princip fungera som en sorts minnesläsare. Det går att avgöra om en person sett en annan förut, om en viss skildring aktiverar minnen eller ej. Precisionen i dessa verktyg är fortfarande låg - och kommer kanske att fortsätta vara det - men vissa av de forskare som sysslar med neuroskanning menar att denna teknik kommer att kunna bli mycket kraftfullare än vanliga lögndetektorer. Om det stämmer kanske våra minnen kommer att användas emot oss i rätten. 

Neurovetenskapens utforskande av minnet ger oss ytterligare utmaningar att tänka igenom från rättsvetenskapens sida. Här handlar det om en av de kanske mest komplicerade grunderna för det mänskliga som långsamt håller på att avmystifieras. Rättens relation till minnet kommer kanske att utmanas i grunden.

--------------------

Det här är den andra delen i en serie krönikor om neurojuridik av Nicklas Lundblad, fil dr i informatik och jur.kand. Skribenten är samhällspolitisk europachef på Google, men åsikterna i denna krönika är hans egna och representerar inte arbetsgivares eller andra affilierade parters.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt