Bli kund Annonsera
måndag 18 februari 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 november 2014,

Debatt: Rättssäkerheten i kontantbranschen?

Doktoranden Gustav Lindkvist och Carsten Lyhagen, jur.dr. och f.d. kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, har undersökt skatte- och brottmål i kontantbranschen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Skattefusk i kontantbranschen medför stora skattebortfall för staten. Intresset av att lagföra individer och beskatta dessa verksamheter är stort. Intresset är också stort av att lagföringen och beskattningen sker på ett korrekt och rättssäkert sätt. Vi har undersökt dels skattemål om oredovisade löner, dels skatte- och brottmål om oredovisade intäkter. Den övergripande slutsatsen är att dessa mål prövas på ett rättsosäkert sätt.

Skattemål om oredovisade löner

Skattemål om oredovisade löner handlar om en rörelse - typiskt sett en restaurang, ett kafé eller ett tvätteri - där Skatteverket påstår att det utbetalats löner till arbetskraften som inte redovisats i dess skattedeklarationer för arbetsgivaravgifter. Centralt att utreda är rörelsens arbetskraftsbehov och lönenivå.

Den främsta synpunkten i dessa mål är att tillämpligt beviskrav inte uppnåtts i flera mål. I flera mål har Skatteverket haft framgång till sin talan trots att kontrollbesök i verksamheten för att kunna uppskatta arbetskraftsbehovet och lönenivån inte åberopats som bevis. Istället har enbart en bristfälligt förd personalliggare åberopats som bevis för att uppskatta arbetskraftsbehov och lönenivå under flera månader. I flertalet mål har emellertid kontrollbesök utförts, men så pass få (i regel 2-4 stycken) under en relativt lång period (i regel 6-12 månader) att bevisningen får anses vara så svag att beviskravet ”sannolikt” inte uppnåtts.

Skattemål om oredovisade intäkter

I dessa mål är det främst två synpunkter som gjorts gällande. Den ena är att Skatteverket och domstolarna utsatt den skattskyldiges motbevisning för beviskrav på sådant sätt att den fria bevisvärderingen inskränkts. Detta sätt att pröva målen kräver enligt oss en fullt utbyggd kontradiktorisk process, vilket skatteprocessen inte är. Den andra synpunkten avser att Skatteverket och domstolarna i flera fall hyst en sakligt omotiverad skepsis mot den skattskyldiges uppgifter. I ett fall - där en av tvistefrågorna i målet var mängden kebabkött i en maträtt – ansåg domstolarna att Skatteverkets huvudbevis – ett påstående om viss kebabmängd styrkt med recept ur en ospecificerad kokbok - hade högre bevisvärde än den skattskyldiges uppgift om kebabmängden, vilken inte var osannolik.

Skatte- och bokföringsbrott i mål om oredovisade intäkter

I målen om skatte-och bokföringsbrott påstår åklagaren att oredovisade intäkter förekommit i verksamheten. Dessa intäkter borde ha beskattats och bokförts, vilket enligt gärningspåståendena inte skett. Åklagaren ska enligt gällande rätt bevisa att oriktig uppgift lämnats för varje redovisningsperiod (skattebrott) och på vilket sätt huvudsaksrekvisitet inte är uppfyllt för varje räkenskapsår (bokföringsbrott). Endast i undantagsfall har dock gärningsbeskrivningen innehållit uppgift om detta, vilket i regel inte hindrat domstolarna från att bifalla åtalen. Vi bedömer därför dels att domstolarna i flera mål haft bristande kunskaper om den materiella rätten, dels att bristande precision förelegat i gärningsbeskrivningarna och därför inte uppfyllt kraven enligt 45 kap. 4 § 1 stycket 3 p. rättegångsbalken och artikel 6 EKMR. Därutöver har i vissa mål förelegat en stor osäkerhet angående de oredovisade intäkternas storlek. I ett par mål har uppskattningen grundats på branschstatistik om t.ex. bruttovinster, vilket får anses ha ett mycket begränsat bevisvärde. I vissa mål kan därför ifrågasättas om beviskravet uppnåtts.

Sammantaget framträder en ganska tydlig bild av att flera av de undersökta målen prövats på ett för den enskilde rättsosäkert sätt.

---------------------------------------

Resultaten redovisas i sin helhet i Lindkvist & Lyhagen, Skatte- och brottmål i kontantbranschen. Prövning och bevisprövning i mål om oredovisade löner och intäkter, Norstedts Juridik 2014.

Nya domarutnämningar

Vid sitt senaste sammanträde har regeringen utnämnt sex nya domare.

Försök med snabb-förfarande i brottmål

Sedan januari 2018 pågår i norra Stockholm en försöksverksamhet för att snabbare kunna utreda och lagföra vissa typer av brott. Försöket utvidgas nu till att också omfatta unga lagöverträdare under 18 år..

Foto Europeiska unionens domstol

Fyra kandidater kvar till EU-domartjänst

Av nio kvalificerade sökande till tjänsten som svensk domare i EU-domstolen i Luxemburg efter Carl Gustav Fernlund, har Domarnämnden nu beslutat att kalla fyra till intervju.

Nordia utser ny delägare

Carl-Johan Allansson har valts in som delägare i Nordia med start den första januari.

DI leder arbete med nya EU-riktlinjer

Datainspektionen kommer att leda arbetet med att ta fram nya EU-riktlinjer för tolkning av begreppen personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde och deras respektive skyldigheter.

Foto MRR-photography

53 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 53 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 januari.

Foyen rekryterar inom miljörätt

Foyen Advokatfirma har anställt bolagsjurist Tomas Fjordevik från Swedavia AB. Han ingår i advokatfirmans affärsområde för Mark och Miljö.

Juristmässan för Göteborgs studenter

När Gaius arbetsmarknadsmässa för jurister ägde rum på Handelshögskolan i Göteborg stod mingel med ett 70-tal utställare, spännande föreläsare och flera event på schemat.

DLA Piper nyanställer

Byrån rekryterar advokaterna Mikael Moreira och Björn Rustare som kommer att fokusera på transaktioner och avtal inom teknologisektorn samt arbetsrätt.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 24 januari utnämnt fyra nya domare.

Ny delägare i Wigge & Partners

Wigge & Partners expanderar med rekrytering av advokat Frida Sander som ny delägare.

Foto © Gunold Brunbauer | Dreamstime.com

Ny svensk domare i Europadomstolen

Europarådets parlamentariska församling har valt Erik Wennerström till ny svensk domare i Europadomstolen i Strasbourg.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Ur ett generellt perspektiv är lönerna lika oavsett kön. Nytt för i år är att en mer ingående analys av chefsjuristerna gjorts.

Två domare utnämnda

Regeringen har den 17 januari utnämnt två nya kammarrättsdomare.

Foto Ilya Andriyanov

Ny brottsstatistik

Brottsförebyggande rådets preliminära statistik över anmälda brott 2018 visar en ökning av antalet anmälda våldtäkter men en stor minskning av antalet anmälda bostadsinbrott.

Danowskydelägare startar ny byrå

Den 1 januari startade L&L Advokatbyrå som är grundad av fyra advokater från Danowsky & Partners.

Viss ökning av disciplinanmälningar

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2018 var något större än 2017. Den långsiktiga trenden är dock att anmälningarna blir färre, trots att antalet advokater ökar. Det framgår av ny statistik från Advokatsamfundet.

Foto Stockholms universitet

Högst antal sökande på juristprogrammet

Efter urval två till vårterminen 2019 har totalt 18.525 personer antagits till utbildningar vid Stockholms universitet. Populärast var juristprogrammet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt