Bli kund Annonsera
tisdag 20 augusti 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 november 2014,

Debatt: Rättssäkerheten i kontantbranschen?

Doktoranden Gustav Lindkvist och Carsten Lyhagen, jur.dr. och f.d. kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, har undersökt skatte- och brottmål i kontantbranschen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Skattefusk i kontantbranschen medför stora skattebortfall för staten. Intresset av att lagföra individer och beskatta dessa verksamheter är stort. Intresset är också stort av att lagföringen och beskattningen sker på ett korrekt och rättssäkert sätt. Vi har undersökt dels skattemål om oredovisade löner, dels skatte- och brottmål om oredovisade intäkter. Den övergripande slutsatsen är att dessa mål prövas på ett rättsosäkert sätt.

Skattemål om oredovisade löner

Skattemål om oredovisade löner handlar om en rörelse - typiskt sett en restaurang, ett kafé eller ett tvätteri - där Skatteverket påstår att det utbetalats löner till arbetskraften som inte redovisats i dess skattedeklarationer för arbetsgivaravgifter. Centralt att utreda är rörelsens arbetskraftsbehov och lönenivå.

Den främsta synpunkten i dessa mål är att tillämpligt beviskrav inte uppnåtts i flera mål. I flera mål har Skatteverket haft framgång till sin talan trots att kontrollbesök i verksamheten för att kunna uppskatta arbetskraftsbehovet och lönenivån inte åberopats som bevis. Istället har enbart en bristfälligt förd personalliggare åberopats som bevis för att uppskatta arbetskraftsbehov och lönenivå under flera månader. I flertalet mål har emellertid kontrollbesök utförts, men så pass få (i regel 2-4 stycken) under en relativt lång period (i regel 6-12 månader) att bevisningen får anses vara så svag att beviskravet ”sannolikt” inte uppnåtts.

Skattemål om oredovisade intäkter

I dessa mål är det främst två synpunkter som gjorts gällande. Den ena är att Skatteverket och domstolarna utsatt den skattskyldiges motbevisning för beviskrav på sådant sätt att den fria bevisvärderingen inskränkts. Detta sätt att pröva målen kräver enligt oss en fullt utbyggd kontradiktorisk process, vilket skatteprocessen inte är. Den andra synpunkten avser att Skatteverket och domstolarna i flera fall hyst en sakligt omotiverad skepsis mot den skattskyldiges uppgifter. I ett fall - där en av tvistefrågorna i målet var mängden kebabkött i en maträtt – ansåg domstolarna att Skatteverkets huvudbevis – ett påstående om viss kebabmängd styrkt med recept ur en ospecificerad kokbok - hade högre bevisvärde än den skattskyldiges uppgift om kebabmängden, vilken inte var osannolik.

Skatte- och bokföringsbrott i mål om oredovisade intäkter

I målen om skatte-och bokföringsbrott påstår åklagaren att oredovisade intäkter förekommit i verksamheten. Dessa intäkter borde ha beskattats och bokförts, vilket enligt gärningspåståendena inte skett. Åklagaren ska enligt gällande rätt bevisa att oriktig uppgift lämnats för varje redovisningsperiod (skattebrott) och på vilket sätt huvudsaksrekvisitet inte är uppfyllt för varje räkenskapsår (bokföringsbrott). Endast i undantagsfall har dock gärningsbeskrivningen innehållit uppgift om detta, vilket i regel inte hindrat domstolarna från att bifalla åtalen. Vi bedömer därför dels att domstolarna i flera mål haft bristande kunskaper om den materiella rätten, dels att bristande precision förelegat i gärningsbeskrivningarna och därför inte uppfyllt kraven enligt 45 kap. 4 § 1 stycket 3 p. rättegångsbalken och artikel 6 EKMR. Därutöver har i vissa mål förelegat en stor osäkerhet angående de oredovisade intäkternas storlek. I ett par mål har uppskattningen grundats på branschstatistik om t.ex. bruttovinster, vilket får anses ha ett mycket begränsat bevisvärde. I vissa mål kan därför ifrågasättas om beviskravet uppnåtts.

Sammantaget framträder en ganska tydlig bild av att flera av de undersökta målen prövats på ett för den enskilde rättsosäkert sätt.

---------------------------------------

Resultaten redovisas i sin helhet i Lindkvist & Lyhagen, Skatte- och brottmål i kontantbranschen. Prövning och bevisprövning i mål om oredovisade löner och intäkter, Norstedts Juridik 2014.

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt