Bli kund Annonsera
tisdag 20 augusti 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 mars 2017,

Bristande förutsättningar för advokater att bedriva ett rättssäkert försvar

Försvarsadvokaters förmåga att på egen hand bedriva privata utredningar kan vara en förutsättning för att upprätthålla rättssäkerheten. I takt med att privata utredningar blir vanligare uppstår dock frågor om vilka förutsättningar som finns för att bedriva sådana utredningar. Det skriver Björn Hurtig och Louise Roslund i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Efter en obduktion på ett spädbarn, som vårdats på Astrid Lindgrens barnsjukhus för hjärnskador, påvisades allt för höga koncentrationer av tiopental och morfin. Den kvinnliga läkare som varit ansvarig för barnet under den sista veckan som barnet var vid liv åtalades i tingsrätten för dråp. Den misstänkta läkaren ifrågasatte analysresultaten och den teori som åklagaren la fram om barnets död. På försvarets sida genomfördes en omfattande utredning om ett alternativt händelseförlopp, vilken motbevisade åklagarens teori om händelseförloppet. Den nya utredningen visade dessutom att den rättskemiska analysen som åklagaren lagt till grund för åtalet hade tydliga brister.

Två pojkar dömdes både i tingsrätten och hovrätten för våldtäkt på en flicka. Flickan påstod sig ha blivit tvingad till oralt samlag. Pojkarna förnekade att tvång förelegat och hänvisade till en video på den ena pojkens mobiltelefon, där en del av händelseförloppet hade filmats. Videon hade efter händelsen raderats av pojken på begäran av flickan. Polis och åklagare hade fram till att hovrättsdomen vunnit laga kraft haft mobiltelefonen i beslag men misslyckats med att återskapa videon. Videon kunde därför inte användas i målet som bevis till fördel för de tilltalade. Efter att hovrättsdomen vunnit laga kraft upphävdes beslaget av mobiltelefonen. Försvaret lyckades då med hjälp av ett privat företag återskapa videon. Filmen, som visade att pojkarna talat sanning, räckte för att hovrätten efter en omprövning skulle fria pojkarna.

De två ovannämnda fallen är exempel på när förundersökningarna i sig hade räckt för att fälla oskyldiga människor till ansvar för brott. Som försvarsadvokat kan man inte blint kan lita på de bevis som åklagare anför. Bevis som talar till den misstänktes fördel kan av olika orsaker förbises under en förundersökning. Att försvaret vidtar egna utredningsåtgärder blir därför ett allt vanligare fenomen och har många gånger varit en förutsättning för att en misstänkt ska kunna bevisa sin oskuld. Försvarsadvokaters förmåga att bedriva egna utredningar, genom exempelvis granskning av materialet i en förundersökning eller framtagandet av nytt förundersökningsmaterial, får därför allt större betydelse i samband med förundersökningar.

För att upprätthålla ett brottsbekämpande syfte inom straffrättsprocessen har polisen fått ökade utredningsresurser allt eftersom brott blir mer tekniskt komplicerade. Det blir därför allt svårare för rätten att granska åklagarens bevisning och förstå hur denna ska värderas. Även om förundersökningar ska bedrivas objektivt åligger i praktiken ett stort ansvar på försvaret att se till att den misstänktes rättigheter inte kränks.

En offentligt förordnad försvarsadvokat har rätt att få skälig ersättning för vad uppdraget krävt. Eftersom timkostnaden för försvarsadvokater baseras på taxa som fastställs varje år ska en försvarsadvokat kunna redovisa samtliga timmar och andra utlägg som uppdraget krävt. Ersättning för försvarets egna utredningsåtgärder kan i vissa fall medges enligt rättshjälpslagen. Enligt denna lag kan den misstänkte beviljas ersättning upp till 10.000 kronor. Kostnaden för utredningsåtgärder uppgår dock i regel till ett betydligt högre belopp och den misstänkte har många gånger inte ekonomiska förutsättningar för att betala denna summa ur egen ficka. Att försvarsadvokaten gör utlägg för utredningsåtgärder är därför många gånger en förutsättning för att utredningsåtgärderna ska komma till stånd. Om bevisningen visar sig vara till nackdel för den misstänkte är det dock inte taktiskt för försvarsadvokaten att åberopa bevisningen. I sådana fall finns inte lagstöd för att staten ska ersätta denna utredningsåtgärd.

Misstänkta och deras försvarsadvokaters egna utredningar kan beroende på målets karaktär avse olika åtgärder och vara olika långtgående. Enligt kontradiktionsprincipen ska den tilltalade få möjlighet att bemöta den bevisning som åklagaren lägger fram. Förutsättningarna för att bemöta sådan bevisning är dock i många fall bristande och principen om allas likhet inför lagen vid en förundersökning är enbart en chimär. Staten har således både mer tid, pengar och resurser än vad försvaret har. För att säkerställa att det finns förutsättningar för försvaret att utföra ett rättvisande försvar bör staten därför vidta ett mer generöst förhållningssätt gentemot försvarsadvokater. I vissa fall kan det som exempel vara motiverat att ge en högre ersättning till försvarsadvokaten eller att tillåta fler än en försvarsadvokat arbeta med ett fall.

I en rättsstat, som vi får anses leva i, bör den misstänkes rätt till ett rättssäkert försvar värdesättas högt. Staten bör därför ta ett ansvar och säkerställa att försvarsadvokaters förutsättningar att bedriva ett rättssäkert försvar blir tillgodosedda.

Björn Hurtig, advokat, och Louise Roslund, jur.kand.

4 TIDIGARE KOMMENTARER
Cynikern
9 mars 2017 11:09

Visst men lycka till att försöka få mer pengar till detta. Mer pengar till advokater kan få fler frikända känns inte som någon röstmagnet vid valet 2018.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Klasse
9 april 2017 01:19

Om du vet vad du vill göra, begär komplettering av förundersökningen så löser polisen det åt dig, utan kostnad för klienten och blir det negativ bevisning för klienten ser jag inga problem med det. Ur statens perspektiv vill man ju ha en materiellt riktig dom, snarare än att ge utredningsresurser till en advokat som bara tar fram materialet om det är till fördel för klienten.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
n
12 april 2017 11:14

om man läser domstolsverkets årsredovisning framgår att nästan alla pengar redan går till biträden och försvarare. artikeln får uppfattas som ett argument för fortsatt bra affärer.. en partsinlaga

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
envar
3 december 2017 06:05

"komplettering"??? det finns tydligen parallella universa- i egna ärendet svek inte endast advokaten grovt sin advokatplikt,samt åberopade överhuvud inga rättigheter-tex avs SYN,VITTNESFÖRHÖR inför rätten-DESSUTOM meddelade varken åkl,föus RÄTTEN FÅ KOMPLETTERAT.Det ju ren skär godtycklighet och slump som styr inom svenska rättsväsendet- frågan varför tillåtet borde stå på DAGLIG agenda hos media-Sverige är en rättsstat endast till namnet och ytterst litet IRL

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt