Bli kund Annonsera
tisdag 9 juni 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 juli 2009,

Aktuella tvister inom arbetsrätten

En stor del av arbetsrätten handlar om tvister och tvistelösning. Eftersom utgången av en arbetsrättstvist ofta är svår att förutse och skadestånden kan bli höga, är det vanligt att parterna träffar uppgörelser innan en tvist hänskjuts till domstol eller skiljenämnd. Advokaterna Henrik Larsson och Åsa Erlandsson på Setterwalls Advokatbyrå gör här en genomgång av förutsättningarna för arbetsrättsliga processer och vanligt förekommande tvister (Pointlex Legala Affärer nr 4 2009).

VERKTYG

»
Tipsa en vän

I många förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation/arbetstagare finns det mer eller mindre uttalade hot att arbetstagarsidan kan gå vidare och vidta rättsliga åtgärder om parterna inte hittar en lösning. Ett typexempel är att en arbetsgivare vill säga upp en viss arbetstagare på grund av arbetsbrist, vilket hans eller hennes arbetstagarorganisation anser vara i strid med turordningsreglerna.

I många förhandlingar finns en osäkerhet hur de rättsliga frågorna kommer att bedömas om de avgörs i domstol. Den osäkerheten beror på att arbetsrätten i stor utsträckning bygger på Arbetsdomstolens praxis och är föränderlig över tiden. Arbetsrätten har därmed paralleller till det anglosaxiska common law-systemet vilket också gör arbetsrätten så spännande. Svårigheten ligger i att bedöma om principer från tidigare rättsfall, med specifika omständigheter, även är tillämpliga på andra närliggande fall.

I exemplet med arbetstagaren som drabbas av arbetsbrist måste arbetsgivaren alltid göra en bedömning om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för någon av de tjänster som innehas av kollegor med kortare anställningstid. Och skulle det visa sig att arbetstagaren i fråga har haft samarbetsproblem och kanske har någon skriftlig varning sedan tidigare, kan arbetstagaren vidare hävda att det rör sig fingerad arbetsbrist och även yrka ogiltigförklaring. Det innebär att arbetstagaren normalt får lön under tvistens hela prövning utan någon återbetalningsskyldighet även om arbetsgivaren till slut skulle vinna processen. Arbetstagaren kan även slippa betala arbetsgivarens rättegångskostnader trots att han eller hon förlorar en process om han eller hon har haft skälig anledning att få tvisten prövad.

Uppgörelser

En arbetsgivare bör som regel undvika processer, i synnerhet sådana som innefattar betydande skadeståndskrav, och det finns därför ofta ett förhandlingsutrymme mellan parterna redan innan en uppsägning sker. Detta ger normalt arbetstagaren ytterligare ett antal månadslöner utöver uppsägningstiden. Det finns några olika tumregler hur man ska räkna fram sådana "skäliga" förlikningsbelopp, men varje fall måste bedömas individuellt och det går inte att säga att en arbetstagare alltid ska ha "dubbla uppsägningslönen", särskilt inte i rådande konjunktur. Utöver antalet månadslöner kan det vara värdefullt för arbetstagaren att bli arbetsbefriad och få all ersättning avräkningsfritt, vilket innebär att ersättningen inte ska räknas av mot annan inkomst. Det finns några olika parametrar att spela med i förlikningsdiskussionerna, men antalet månadslöner är många gånger viktigast.

Domstolsprocesser

En stor del av de tvister som uppkommer inom arbetsrätten hittar alltså sin lösning genom direkta förhandlingar. Till detta kommer de "riktiga" arbetstvisterna som avgörs av domstol eller skiljenämnd. Det kan t.ex. handla om tvister om uppsägning eller avsked, olika typer av diskrimineringstvister eller tvister som hänger samman med brott mot konkurrensklausuler eller röjande av företagshemligheter.

Innan en arbetsgivare vidtar t.ex. ett avskedande eller en uppsägning är det viktigt att identifiera vad som faktiskt har hänt, rättsföljden av detta samt bevisläget. Detta måste alltid ske för att i en efterkommande tvist ha så goda möjligheter som möjligt att vinna. För vd:ar och högre tjänstemän innehåller anställningsavtalet ibland en skiljeklausul, vilket innebär att vi som advokater också agerar på den dömande sidan genom att utses som skiljemän, vilket ger intressanta infallsvinklar.

Diskrimineringstvister


Diskrimineringstvister regleras av den nya gemensamma diskrimineringslagen som trädde i kraft vid årsskiftet och som innefattar kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och numera även ålder. En annan typ av diskriminering är missgynnande av föräldralediga, vilket regleras i föräldraledighetslagen. Diskrimineringsfrågor är ett område som är synnerligen aktuellt och vi har sett en stark ökning av sådana tvister de senaste åren.

Inom föräldradiskrimineringen har det varit ganska tunnsått med avgöranden men i början av året kom två avgöranden från Arbetsdomstolen som handlade om föräldralediga skulle ha rätt till tjänstepensionspremier (Stryker, AD 2009 nr 15) respektive full gratifikation (Bohuslänningen, AD 2009 nr 13). Innan avgörandena kom fanns det en osäkerhet om det kunde anses vara ett missgynnande att inte betala bonus och tjänstepension till föräldralediga, men genom de två rättsfallen har rättsläget nu klarnat betydligt. Arbetsdomstolen slog nämligen fast att både gratifikation och avsättning till tjänstepension är en form av lön, och att utebliven lön är en nödvändig följd av ledigheten och därmed tillåten.

För övriga diskrimineringstvister innebär den nya diskrimineringslagen i princip att praxis har kodifierats och tidigare lagar har förts samman i en gemensam lag. Ålder har införts som en ny diskrimineringsgrund och flera jurister tror att detta kommer att få ett stort genomslag. Vi är inte lika säkra på det och gör man en internationell utblick har liknande förutsägelser gällande åldersdiskriminering kommit något på skam. En intressant förklaring från våra utländska advokatkollegor är att arbetstagare inte själva vill driva åldersdiskriminering alla gånger eftersom de inte mentalt vill ställa sig bakom att de faktiskt kan ha diskriminerats på grund av sin ålder.

I diskrimineringstvister har skadestånden varit begränsade, särskilt jämfört med arbetstvisterna som kan medföra mycket stora skadestånd om en arbetsgivare t.ex. väljer att köpa ut en uppsagd eller avskedad arbetstagare som har fått igenom en ogiltighetstalan. I diskrimineringstvister är det i stället risken för dålig publicitet som påverkar förlikningsbenägenheten. Detta innebär att det många gånger kan finnas en förlikningsvilja hos den anmälde företagaren där ersättningen till och med kan överstiga den ersättning en domstol skulle döma ut. Samtidigt drev åtminstone den tidigare Diskrimineringsombudsmannen fram till årsskiftet en linje där den anmälde företagaren nämndes vid namn och förlikningen beskrevs i termer där det framstod som om denne medgav diskriminering. Detta förfarande var enligt vår mening tveksamt ut flera aspekter och det har snarast motverkat uppgörelser i godo. Vi hoppas att den nya, gemensamma Diskrimineringsombudsmannen väljer att frångå tidigare hantering vid uppgörelser.

Konkurrensbrott och röjande av företagshemligheter

Tvister kring brott mot konkurrensklausuler i anställningsavtal och nyttjande eller röjande av företagshemligheter är också vanligt förekommande. Sådana tvister kan många gånger vara svåra att förlikas i eftersom det finns ett inbyggt (i vart fall påstått) lojalitetsbrott.

Konkurrensklausuler omgärdas av en rad restriktioner och det finns otaliga konkurrensklausuler i anställningsavtal som sannolikt helt skulle underkännas vid en rättslig prövning. Grundtanken är att arbetstagaren inte ska beläggas med näringsförbud och att konkurrensklausuler endast ska tillåtas om det finns ett reellt skyddsbehov för arbetsgivaren. En konkurrensklausul stupar ofta på att arbetstagaren inte ges rätt till ersättning för perioden efter anställningens upphörande då konkurrensförbudet är tänkt att gälla. Eftersom arbetsgivaren typiskt sett har svårt att påvisa skada vid brott mot i sig giltiga konkurrensklausuler, är det vidare viktigt att de innehåller en vitesbestämmelse.

Som alternativ till "dyra" konkurrensklausuler använder sig en del arbetsgivare av en omfattande sekretessförpliktelse kombinerat med ett förbud att ta med sig eller "värva" arbetsgivarens kunder. Sådana bestämmelser om värvningsförbud har prövats och accepterats av Arbetsdomstolen i några fall. En arbetsgivare bör därför redan vid anställningen fråga sig vad det är som ska skyddas och om det alls behövs något konkurrensförbud.

Nyttjande och röjande av företagshemligheter är något som vi bedömer är betydligt vanligare än vad många tror. Med USB-minnen och extern uppkoppling kan omfattande kundlistor och andra företagshemligheter föras över på några sekunder. Sådana situationer kan lätt uppstå när arbetstagare frivilligt eller påtvingat lämnar sina anställningar, särskilt inom vissa branscher och i vissa positioner. Lagen om skydd för företagshemligheter kan samtidigt vara förmånlig att åberopa för det drabbade företaget eftersom det i den skadeståndsrättsliga påföljden kan vägas in omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse. Det finns därmed ett inslag av "punitive damages" som kan ge betydande skadestånd, och som i ett tingsrättsavgörande i den s.k. Arla-domen resulterade i skadestånd på 48 miljoner kronor.

Henrik Larsson och Åsa Erlandsson

FAKTA

Rättsområde: Arbetsrätt

Foto STOCKSNAPPER

Avstyrker återkallelse av medborgarskap

En statlig utredning vill möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap vid bland annat allvarlig brottslighet och säkerhetshot. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker och pekar på betydande rättsliga problem.

Foto Boris Breytman

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juni utnämnt fyra nya hovrättsråd i Svea hovrätt.

Långa liggtider vid indrivning av skulder

Kronofogdens verksamhet för att driva in skulder är i huvudsak effektiv, men har brister som behöver åtgärdas. Dels blir många ärenden liggande onödigt länge, dels riskerar myndigheten att missa tillgångar som borde ha utmätts. Det framgår av en ny rapport från Riksrevisionen.

DOMARBLOGGEN

Stöd vid rättegång

Det är vanligt att känna oro inför att delta i en rättegång. Brottsofferjourens stödjare i domstol möter dagligen den här typen av oro och de ger medmänskligt stöd samt information för att lindra oron.

Foto © mcmahant

Stort investerings-bedrägeri rullas upp

Ekobrottsmyndigheten har genomfört ett tillslag i Malmö inom ramen för en omfattande för-undersökning om grovt investeringsbedrägeri. Utredningen visar att ett hundratal personer förmåtts att investera i obligationer kopplade till påstådda projekt inom grön energi i Sydafrika.

Foto ASphotofamily

Yngling åtalas för flera grova brott i Dalarna

Åklagare har väckt åtal mot en 18-årig man för fyra fall av försök till mord och grovt vapenbrott i Rättvik i januari 2026. Mannen åtalas också för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, och för förberedelse till brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott.

MSA populärast bland juriststudenter

Mannheimer Swartling rankas för 24e året i rad som Sveriges mest attraktiva advokatbyrå bland juriststudenter i Universums Företags-Barometer. För sjunde gången rankas byrån dessutom som den mest attraktiva arbetsgivaren inom hela den juridiska sektorn.

Ny kammarrätts-president

Regeringen har den 28 maj anställt Ylva Johansson till en tidsbegränsad anställning som kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Foto MRR-photography

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog vid sitt senaste sammanträde 43 nya ledamöter.

Åtal för omfattande ekonomisk brottslighet

Fyra personer åtalas nu för omfattande ekono-misk brottslighet. Den huvudåtalade åtalas för totalt 16 brott, däribland sex fall av grovt bok-föringsbrott, två fall av grov näringspenningtvätt och fyra fall av brott mot aktiebolagslagen. Brottsligheten har skett både inom en fotbolls-förening i Södertälje och i flera bolag där den åtalade haft ledande roller.

DEBATT

Bekymrande att tungt ansvar läggs på enskilda bankkunder

HD tar inte upp fallet där en man lurades av bedragare att föra över pengar. Hovrättens dom står därmed fast och banken är inte skyldig att betala ersättning, trots att det saknades vissa säkerhetssystem och rutiner som hade kunnat skydda honom. Detta är KO, Lena Aronsson, mycket kritisk till.

Mark Klamberg får uppdrag vid PCA

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utsetts av regeringen till ledamot i Permanent Court of Arbitration (PCA) i Haag.

Foto Danil Roudenko

Varannan svensk kan tänka sig använda AI i juridiska frågor

Allt fler svenskar ser AI som ett möjligt första stöd i en skilsmässoprocess. Framför allt efterfrågas hjälp med juridiska och praktiska frågor, men också ett verktyg som kan bidra till att barnets behov inte hamnar i skymundan när känslorna tar över. Det visar en ny Sifo-undersökning.

DLA Piper har valt in tre nya delägare

DLA Piper i Sverige har utsett tre nya delägare: Charlotte Brunlid, Johan Hübner och Olof Forssell.

DOMARBLOGGEN

Svensk hjälp till Bosnien-Hercegovina

Sveriges Domstolar har länge haft ett stort engagemang i Bosnien-Hercegovina och detta engagemang fortsätter inom ramen för det pågående utvecklingssamarbetet som finansieras av Sida.

Ny Counsel hos Delphi

Advokatfirman Delphi har rekryterat advokat Andreas Hallbeck som Counsel till Stockholmskontoret.

Par åtalas för flera grova brott i Uppsala

Åklagare har åtalat en man och en kvinna i 40-årsåldern för grova assistansbedrägerier, grovt bedrägeri och grov misshandel av en man med funktionsnedsättning i Uppsala.

Foto Harvepino

Ekobrott mot Sverige – från utlandet

Ekobrottsmyndigheten har för första gången tagit fram en samlad lägesbild över internationella aktörer som begår ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Kartläggningen visar att ett växande antal personer bedriver avancerade brottsupplägg från utlandet ofta utan att själva sätta sin fot i Sverige.

Ny byrå ansluter till juristsamarbete

Malmöbyrån Moll Wendén ansluter nu till AGRD Partners.

Foto TOMAS PICH

Tre nya rådmän

Regeringen har den 21 maj utnämnt tre nya domare i Malmö tingsrätt.

DOMARBLOGGEN

Om domstolarnas legitimationsprövning

I det senaste inlägget på Södertörns domarblogg beskrivs hur domstolar prövar så kallade legitimationsmål. Dessa rör rätten att utöva yrken där det krävs legitimation, till exempel läkare, sjuksköterskor, lärare och ordningsvakter.

Advokatsamfundet avstyrker lagförslag

I sitt remissyttrande över betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar (SOU 2026:13) riktar nu Advokatsamfundet omfattande kritik mot utredningens lagförslag.

Foto Inbj

Nya domare utnämnda

Regeringen har vid sitt senaste sammanträde utnämnt fyra nya domare.

Samtycke i straffrätten

När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.

Foto Andrey Popov

Rättsosäkerhet i konkursförfarandet

Sverige saknar lagstiftning för auktorisering av konkursförvaltare. Ett informellt system har därför uppstått, som leder till dubbelarbete och viss rättsosäkerhet. Det visar granskning som Riksrevisionen har genomfört och som också kommer fram till att staten har ett svagt fokus på utdelning vid konkurser.

DEBATT

Jurister kritiska till regeringens EU-politik

Regeringen har stoppat genomförandet av EU:s nya regler om öppenhet när det gäller löner. Men vändningen kommer så sent att den framstår som oseriös. Den skapar också osäkerhet och extra kostnader för företagen. Det skriver nu två jurister i en debattartikel.

Foto Rickard Kilström/Stockholms universitet

SU-forskare bakom ny internationell AI-guide

En ny internationell AI‑guide sätter upphovsrätt i centrum för reglering av AI. Guiden har tagits fram i samarbete med Eleonora Rosati, profes-sor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Foto Roland Magnusson

Fem nya domare

Regeringen har den 7 maj utnämnt tre kammarrättsråd och två rådmän.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär förtjänst och skicklighet?

Om dessa och andra rekryteringsfrågor skriver Viktoria Engsoo, som arbetar som HR-specialist på Södertörns tingsrätt, i det senaste inlägget på tingsrättens blogg.

Foto Mostphoto

"Barnfängelse historisk tillbakagång"

Riksdagen har röstat för att Sverige ska införa fängelse för barn och enligt Bris är detta både beklagligt och oroväckande. Föreningen menar att det finns andra alternativ som både är mer effektiva och i linje med barns rättigheter och att det därför är allvarligt att riksdagen nu ändå går vidare med barnfängelserna.

Umeåman åtalas för grova internetbrott

Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man i Umeå för en mängd grova brott begångna inom ramen för våldsbejakande nätverk på internet.

Foto Piotr Pawinski

Rekordstor brottsvinst i kryptovaluta säkrad

Kryptovaluta till ett värde av 127,6 miljoner kronor har säkrats efter att polis och åklagare i Sverige lyckats spåra tillgångar från sedermera nedstängda digitala narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2. En nyckel till framgång uppges vara samverkan mellan myndigheter i Sverige och det internationella samarbetet.

Ny överdirektör för Skatteverket

Regeringen har utsett juristen Gunilla Åsenius till överdirektör vid Skatteverket.

Foto © Per Björkdahl | Dreamstime.com

Polisman åtalas för grova brott

En polis i Skaraborg åtal-as för bland annat grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt.

DOMARBLOGGEN

Om nit och redlighet

Nit och redlighet i rikets tjänst är en utmärkelse som personer som varit anställda inom staten i minst 30 år kan tilldelas. Men vad är det egentligen?

Färre överprövningar av upphandlingsmål

Antalet inkomna överprövningsmål i förvalt-ningsdomstolarna minskade med 2,5 procent under 2025 jämfört med 2024. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Sam-tidigt ökade den genomsnittliga handläggnings-tiden i förvaltningsrätterna under 2025 med 15,4 dagar jämfört med året innan.

Foto GAMMA-MAN

Åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott

Åklagare har väckt åtal mot tolv personer, sju kvinnor och fem män, i ett ärende som rör hanteringen av 33 kilo kokain. I ärendet har 31 kilo kokain till ett gatuvärde av cirka 30 miljoner kronor tagits i beslag.

Foto Wavebreakmedia

Ny domare

Regeringen har den 30 april utnämnt en ny lagman.

Foto Michael Erhardsson

Härnösand får helt ny domstolsbyggnad

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Härnösand där förvaltningsrätten kommer att bedriva sin verksamhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt