Bli kund Annonsera
tisdag 9 juni 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 juli 2009,

Ökad lönsamhet med en balanserad avtals modell - del 2

I min artikel "Ökad lönsamhet med en balanserad avtalsmodell" (Pointlex Legala Affärer nr 8 2008) redogjorde jag för nyttan för avtalsparterna att i tidigt skede skapa transparens i avtalsförhandlingen, i syfte att nå långsiktiga, varaktiga avtalsrelationer med stora möjligheter till merförsäljning för leverantören och bättre inköpsvillkor respektive ökad trygghet för beställaren. I denna artikel redogör Anders Perméus på Elvang & Partnere Advokatbyrå för hur detta kan regleras i avtalet (Pointlex Legala Affärer nr 2 2009).

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Beskrivning av nyttan med affären

Många avtal inleds med att parterna och deras verksamhet beskrivs under rubriker som "Bakgrund" eller "Preamble" i s.k. "Whereas-satser". I samband därmed klargörs ofta även bakgrunden till och syftet med avtalet. Parternas förväntade nytta med avtalet redogörs det emellertid sällan för i detalj och inte heller brukar några ekonomiska nyckeltal anges. Ingressen betraktas ofta som en allmän förklaring till avtalets tillkomst med syfte att på ett pedagogiskt sätt introducera läsaren av avtalet. En inte ovanlig uppfattning är att denna ingress saknar större betydelse eller i vart fall intar en underordnad ställning även ur ett juridiskt perspektiv. Hur förhåller det sig egentligen med den saken och vilken betydelse kan denna avtalstext få?

Högsta domstolen har i NJA 1993 s. 436 konstaterat att vad som anges i ett avtals ingress eller under rubriken "Bakgrund", inte utgör ett avtalsvillkor i vanlig mening utan måste, parterna emellan, presumeras utgöras av ostridiga fakta, i synnerhet när texten innehåller utfästelser eller sakuppgifter. Utgör texten en detaljerad beskrivning av i vilket sammanhang och hur det förväntade resultatet skall användas i kundens verksamhet samt vad resultatets användning skall leda fram till för affärsnytta alternativt ekonomiska besparingar eller vinster, kan denna ligga till grund för kundens befogade förväntningar, vilka leverantören därmed upplysts om. På motsvarande sätt bör leverantören utförligt beskriva dennes incitament för avtalet; kundens medverkan, relationen mellan å ena sidan leverantörens långsiktiga åtaganden och investerade resurser och å andra sidan dennes förväntningar om ytterligare beställningar från kunden.

För pedagogikens skull är det angeläget med en beskrivning av ett "best practise" resp. ett "worst case scenario". Såväl kunden som leverantören bör beskriva hur en förväntad lyckad leverans bör gå till utifrån tidigare erfarenheter eller ett fiktivt scenario. Modellen bör även beskriva risker, inklusive omvärldsfaktorer, och ekonomiska konsekvenser av olika avtalsbrott. Följdskador av olika kontraktsbrott bör beskrivas utifrån vedertagna skadeståndstermer. Parterna bör även redogöra för hur rådande lågkonjunktur påverkar förpliktelserna. Vad händer t ex om part eller en underleverantör hamnar på obestånd?

Enligt principen om konsensualavtal kan all information, i såväl det skriftliga som det muntliga avtalet samt vad som i övrigt utgjort underlag för parternas beslut att ingå avtalet, utgöra tolkningsdata. Även i de fall det skriftliga avtalet innehåller en s.k. integrationsklausul - med innebörd att avtalsinnehållet begränsas till det som intagits i det skriftliga avtalet - bör parterna räkna med att avtalspreliminärerna alltid kan komma att åberopas i samband med tvist och det är högst osannolikt att en domstol eller skiljenämnd skulle avstå från att beakta sådan information när den gemensamma partsavsikten eller avtalet i någon del är oklart.

Denna information bör tas med i avtalet för att underlätta avtalstolkningen, bl.a. eftersom det ofta är andra personer än de som var aktiva under avtalsförhandlingen som har att tolka avtalet. Mer detaljerade modeller med "best practise" och "worst case scenario" resp. ekonomiska parametrar, bör placeras i en bilaga till avtalet. Vissa ekonomiska parametrar och beräkningar kan naturligtvis utgöra känslig information och trots sedvanlig sekretessförpliktelse riskera att komma till konkurrenters kännedom. Parterna uppmanas naturligtvis till försiktighet, men att ändå väga detta mot den transparenta avtalsmodellens fördelar. Det finns åtskilliga situationer när parterna, utifrån det individuella avtalet, dispositiv rätt eller allmänna kontrakts- eller skadeståndsrättsliga principer, har att visa t.ex. befogade förväntningar, befogad tilltro och ond tro. Den kontraktsrättsliga konsekvensen av att ovanstående information tagits med i avtalet, är att båda parter lättare kan uppfylla sådan bevisbörda. Det kan förefalla vanskligt att på detta sätt tillhandahålla bättre möjligheter även för motparten att bevisa avtalsbrott och skadeståndsskyldighet. Min uppfattning är emellertid att transparensen under avtalsförhandlingen sällan leder till ökad tvistbenägenhet.

En strävan att nå transparens och förutsebarhet, bör även innebära att parterna eliminerar otydligheter i avtalet. Avtalet bör således specificera begrepp som "skälig tid", "utan dröjsmål", "väsentligt avtalsbrott", "allvarligt" eller "ringa" fel, "direkt" resp. "indirekt" skada, "produktskada", förlust av data/information etc. Orsaken till att många avtal ofta innehåller dessa svävande och svårtolkade begrepp torde vara influenser från standardavtalsrätten. Ett standardavtal innehåller generella formuleringar för att kunna tillämpas i många olika situationer. Det är sedan upp till parterna att anpassa och precisera bestämmelserna i det individuella avtalet. Standardavtalen har emellertid komma att bli stilbildande för många individuella avtal, utan att sådan anpassning och specificering görs. En för dagen särskilt angelägen fråga att precisera är vilken grad av bevisning som krävs vid anteciperat kontraktsbrott, d.v.s. i vilka situationer part skall kunna hålla inne sin prestation (stoppningsrätt) resp. häva avtalet vid befarat avtalsbrott på motpartens sida. Skall det "stå klart", "antas" eller "finnas skälig anledning anta" att motparten kommer att begå avtalsbrott? Vilka faktiska omständigheter skall föreligga för att beviskravet skall anses vara uppfyllt och vad utgör en "godtagbar" säkerhet?

Ledningarnas engagemang

Ju mer verksamhetskritisk en investering är, desto mer angeläget att detta förankrats hos ledningen. Personer i ledningen hos kunden måste ha kunskap om såväl de egna befogade förväntningarna, som leverantörens incitament med affären. Även personer i leverantörens ledning måste införskaffa erforderlig kunskap om kundens befogade förväntningar för att med engagemang dels kunna entusiasmera de egna medarbetarna, dels förvissa kunden om att leveransen prioriteras.

Min rekommendation är att ta med en klausul i avtalet, i vilken anges att ledningarna deltagit i en övergripande presentation av parternas mål och syften med leveransen resp. "best practise"/"worst case scenario", att parternas ledningar skall hålla sig informerade genom att erhålla och ta del av löpande information om leveransens fortskridande och att parternas ledningar skall prioritera deltagande vid möten för det fall allvarliga problem uppstått.

Rationell avtalsförhandling

Många affärer motiverar att parterna träffar avtal om en förhandlingsordning. Sådant avtal bör innehålla en sekretessklausul, klargörande angående upphovsrätten till de dokument som skapas eller tillhandahålls, förutsättning om avtalad skriftform, reglering av transaktionskostnaderna, indelning i olika förhandlingsgrupper med instruktion att förhandla enligt viss prioritetslista, skyldighet att byta ut förhandlingsdeltagare vid bristande personkemi, tidsplan, löpande avstämning resp. informationsspridning betr. förhandlingens fortskridande, planerade sociala aktiviteter i samband med presentationer, work shops eller att vissa milstolpar nåtts i förhandlingen.

Båda parter har att vinna på att information om de övergripande frågorna sprids internt hos respektive part. Såväl t.ex. jurister som tekniker kan lättare förutse vissa problem som måste lösas om de känner till båda parters övergripande syfte och mål med affären. De bör även informeras löpande om delöverenskommelser i de övergripande frågorna och samtidigt besparas detaljer som de inte behöver känna till. Den transparenta förhandlingsmodellen förutsätter att berörda personer inte har ett informationsövertag som skapar obalans, så att diskussionen kan föras utifrån gemensamma förutsättningar. De sociala aktiviteterna syftar till att dels visa en ömsesidig avsikt att bygga en långsiktig avtalsrelation, dels att skapa det mycket viktiga kittet mellan medarbetarna från respektive part.

Avslutning

Den transparenta förhandlingsmodellen innebär att avtalsparterna, redan i samband med att ett avtal om en förhandlingsordning ingås, har förbundit sig att sträva efter den gemensamma nyttan där båda parters intressen beaktas i ett långsiktigt perspektiv. Med bättre förståelse för motpartens incitament och befarade risker med affären, sätts en rimlig riskfördelning mellan parterna i fokus. Det blir mot den bakgrunden ointressant för parterna att positionera sig i ytterkanterna.

Anders Perméus

FAKTA

Rättsområde: Avtalsrätt

Foto STOCKSNAPPER

Avstyrker återkallelse av medborgarskap

En statlig utredning vill möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap vid bland annat allvarlig brottslighet och säkerhetshot. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker och pekar på betydande rättsliga problem.

Foto Boris Breytman

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juni utnämnt fyra nya hovrättsråd i Svea hovrätt.

Långa liggtider vid indrivning av skulder

Kronofogdens verksamhet för att driva in skulder är i huvudsak effektiv, men har brister som behöver åtgärdas. Dels blir många ärenden liggande onödigt länge, dels riskerar myndigheten att missa tillgångar som borde ha utmätts. Det framgår av en ny rapport från Riksrevisionen.

DOMARBLOGGEN

Stöd vid rättegång

Det är vanligt att känna oro inför att delta i en rättegång. Brottsofferjourens stödjare i domstol möter dagligen den här typen av oro och de ger medmänskligt stöd samt information för att lindra oron.

Foto © mcmahant

Stort investerings-bedrägeri rullas upp

Ekobrottsmyndigheten har genomfört ett tillslag i Malmö inom ramen för en omfattande för-undersökning om grovt investeringsbedrägeri. Utredningen visar att ett hundratal personer förmåtts att investera i obligationer kopplade till påstådda projekt inom grön energi i Sydafrika.

Foto ASphotofamily

Yngling åtalas för flera grova brott i Dalarna

Åklagare har väckt åtal mot en 18-årig man för fyra fall av försök till mord och grovt vapenbrott i Rättvik i januari 2026. Mannen åtalas också för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, och för förberedelse till brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott.

MSA populärast bland juriststudenter

Mannheimer Swartling rankas för 24e året i rad som Sveriges mest attraktiva advokatbyrå bland juriststudenter i Universums Företags-Barometer. För sjunde gången rankas byrån dessutom som den mest attraktiva arbetsgivaren inom hela den juridiska sektorn.

Ny kammarrätts-president

Regeringen har den 28 maj anställt Ylva Johansson till en tidsbegränsad anställning som kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Foto MRR-photography

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog vid sitt senaste sammanträde 43 nya ledamöter.

Åtal för omfattande ekonomisk brottslighet

Fyra personer åtalas nu för omfattande ekono-misk brottslighet. Den huvudåtalade åtalas för totalt 16 brott, däribland sex fall av grovt bok-föringsbrott, två fall av grov näringspenningtvätt och fyra fall av brott mot aktiebolagslagen. Brottsligheten har skett både inom en fotbolls-förening i Södertälje och i flera bolag där den åtalade haft ledande roller.

DEBATT

Bekymrande att tungt ansvar läggs på enskilda bankkunder

HD tar inte upp fallet där en man lurades av bedragare att föra över pengar. Hovrättens dom står därmed fast och banken är inte skyldig att betala ersättning, trots att det saknades vissa säkerhetssystem och rutiner som hade kunnat skydda honom. Detta är KO, Lena Aronsson, mycket kritisk till.

Mark Klamberg får uppdrag vid PCA

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utsetts av regeringen till ledamot i Permanent Court of Arbitration (PCA) i Haag.

Foto Danil Roudenko

Varannan svensk kan tänka sig använda AI i juridiska frågor

Allt fler svenskar ser AI som ett möjligt första stöd i en skilsmässoprocess. Framför allt efterfrågas hjälp med juridiska och praktiska frågor, men också ett verktyg som kan bidra till att barnets behov inte hamnar i skymundan när känslorna tar över. Det visar en ny Sifo-undersökning.

DLA Piper har valt in tre nya delägare

DLA Piper i Sverige har utsett tre nya delägare: Charlotte Brunlid, Johan Hübner och Olof Forssell.

DOMARBLOGGEN

Svensk hjälp till Bosnien-Hercegovina

Sveriges Domstolar har länge haft ett stort engagemang i Bosnien-Hercegovina och detta engagemang fortsätter inom ramen för det pågående utvecklingssamarbetet som finansieras av Sida.

Ny Counsel hos Delphi

Advokatfirman Delphi har rekryterat advokat Andreas Hallbeck som Counsel till Stockholmskontoret.

Par åtalas för flera grova brott i Uppsala

Åklagare har åtalat en man och en kvinna i 40-årsåldern för grova assistansbedrägerier, grovt bedrägeri och grov misshandel av en man med funktionsnedsättning i Uppsala.

Foto Harvepino

Ekobrott mot Sverige – från utlandet

Ekobrottsmyndigheten har för första gången tagit fram en samlad lägesbild över internationella aktörer som begår ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Kartläggningen visar att ett växande antal personer bedriver avancerade brottsupplägg från utlandet ofta utan att själva sätta sin fot i Sverige.

Ny byrå ansluter till juristsamarbete

Malmöbyrån Moll Wendén ansluter nu till AGRD Partners.

Foto TOMAS PICH

Tre nya rådmän

Regeringen har den 21 maj utnämnt tre nya domare i Malmö tingsrätt.

DOMARBLOGGEN

Om domstolarnas legitimationsprövning

I det senaste inlägget på Södertörns domarblogg beskrivs hur domstolar prövar så kallade legitimationsmål. Dessa rör rätten att utöva yrken där det krävs legitimation, till exempel läkare, sjuksköterskor, lärare och ordningsvakter.

Advokatsamfundet avstyrker lagförslag

I sitt remissyttrande över betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar (SOU 2026:13) riktar nu Advokatsamfundet omfattande kritik mot utredningens lagförslag.

Foto Inbj

Nya domare utnämnda

Regeringen har vid sitt senaste sammanträde utnämnt fyra nya domare.

Samtycke i straffrätten

När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.

Foto Andrey Popov

Rättsosäkerhet i konkursförfarandet

Sverige saknar lagstiftning för auktorisering av konkursförvaltare. Ett informellt system har därför uppstått, som leder till dubbelarbete och viss rättsosäkerhet. Det visar granskning som Riksrevisionen har genomfört och som också kommer fram till att staten har ett svagt fokus på utdelning vid konkurser.

DEBATT

Jurister kritiska till regeringens EU-politik

Regeringen har stoppat genomförandet av EU:s nya regler om öppenhet när det gäller löner. Men vändningen kommer så sent att den framstår som oseriös. Den skapar också osäkerhet och extra kostnader för företagen. Det skriver nu två jurister i en debattartikel.

Foto Rickard Kilström/Stockholms universitet

SU-forskare bakom ny internationell AI-guide

En ny internationell AI‑guide sätter upphovsrätt i centrum för reglering av AI. Guiden har tagits fram i samarbete med Eleonora Rosati, profes-sor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Foto Roland Magnusson

Fem nya domare

Regeringen har den 7 maj utnämnt tre kammarrättsråd och två rådmän.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär förtjänst och skicklighet?

Om dessa och andra rekryteringsfrågor skriver Viktoria Engsoo, som arbetar som HR-specialist på Södertörns tingsrätt, i det senaste inlägget på tingsrättens blogg.

Foto Mostphoto

"Barnfängelse historisk tillbakagång"

Riksdagen har röstat för att Sverige ska införa fängelse för barn och enligt Bris är detta både beklagligt och oroväckande. Föreningen menar att det finns andra alternativ som både är mer effektiva och i linje med barns rättigheter och att det därför är allvarligt att riksdagen nu ändå går vidare med barnfängelserna.

Umeåman åtalas för grova internetbrott

Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man i Umeå för en mängd grova brott begångna inom ramen för våldsbejakande nätverk på internet.

Foto Piotr Pawinski

Rekordstor brottsvinst i kryptovaluta säkrad

Kryptovaluta till ett värde av 127,6 miljoner kronor har säkrats efter att polis och åklagare i Sverige lyckats spåra tillgångar från sedermera nedstängda digitala narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2. En nyckel till framgång uppges vara samverkan mellan myndigheter i Sverige och det internationella samarbetet.

Ny överdirektör för Skatteverket

Regeringen har utsett juristen Gunilla Åsenius till överdirektör vid Skatteverket.

Foto © Per Björkdahl | Dreamstime.com

Polisman åtalas för grova brott

En polis i Skaraborg åtal-as för bland annat grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt.

DOMARBLOGGEN

Om nit och redlighet

Nit och redlighet i rikets tjänst är en utmärkelse som personer som varit anställda inom staten i minst 30 år kan tilldelas. Men vad är det egentligen?

Färre överprövningar av upphandlingsmål

Antalet inkomna överprövningsmål i förvalt-ningsdomstolarna minskade med 2,5 procent under 2025 jämfört med 2024. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Sam-tidigt ökade den genomsnittliga handläggnings-tiden i förvaltningsrätterna under 2025 med 15,4 dagar jämfört med året innan.

Foto GAMMA-MAN

Åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott

Åklagare har väckt åtal mot tolv personer, sju kvinnor och fem män, i ett ärende som rör hanteringen av 33 kilo kokain. I ärendet har 31 kilo kokain till ett gatuvärde av cirka 30 miljoner kronor tagits i beslag.

Foto Wavebreakmedia

Ny domare

Regeringen har den 30 april utnämnt en ny lagman.

Foto Michael Erhardsson

Härnösand får helt ny domstolsbyggnad

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Härnösand där förvaltningsrätten kommer att bedriva sin verksamhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt