Bli kund Annonsera
söndag 21 januari 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 juli 2009,

Finansiell omstrukturering och refinansiering av bolag i finansiella problem

Att det råder finanskris och lågkonjunktur har väl knappast undgått någon. Såväl banker som företag med kopplingar till fordonsindustrin och andra konjunkturkänsliga branscher har hamnat i finansiella problem som de löper en risk att fastna i om inte åtgärder vidtas i tid. Således är det en högst aktuell fråga vilka åtgärder som står till buds för att komma till rätta med problemen och ge de drabbade företagen en finansiellt stabilare grund att stå på. Det skriver advokat Fredrik Gillgren och biträdande jurist Costin Mihailescu som är verksamma på White & Case i Stockholm (Pointlex Legala Affärer nr 1 2009).

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän

I dessa sammanhang utgör högt belånade bolag, som t.ex. de svenska och internationella riskkapitalbolagens portföljbolag, en grupp som särskilt uppmärksammats. De senaste 5-10 åren har riskkapitaldrivna förvärvstransaktioner utgjort en betydande andel av marknaden. Som en direkt följd av finanskrisen och bankernas brist på likviditet, har dock transaktionstätheten på detta område gått ner märkbart. Dessa förvärvstransaktioner, där historiskt sett så mycket som 70-80% av transaktionsvärdet finansierats med banklån men där andelen lån sedan något år tillbaka sjunkit till 50-60%, brukar benämnas leveraged buyouts.

Upplåningen för dessa förvärv sker ofta under relativt omfattande låneavtal som ger bankerna viss kontroll över låntagaren, bl.a. genom en uppsättning garantier och åtaganden från låntagarens sida som i sin tur är kopplade till en serie uppsägningsgrunder. Dessa avtalsbestämmelser ger bankerna möjlighet att säga upp lånen till omedelbar återbetalning om låntagaren inte uppfyller sina åtaganden under låneavtalet. I det läge som råder, präglas marknaden delvis därför av en omläggning i fokus, från s.k. leveraged buyouts till frågor som rör riskexponeringen under de låneavtal som ingåtts för finansieringen av dessa förvärv. I anslutning till dessa frågor aktualiseras även frågor om bl.a. styrelseansvar, återvinning och insolvens.

Finansiella problem

Att ett bolag bedöms ha finansiella problem, behöver givetvis inte innebära att bolaget inte kan betala sina skulder då de förfaller till betalning. När det gäller framförallt högt belånade bolag, är det ofta snarare så att låneavtalets bestämmelser aktualiseras tidigt och tvingar parterna till förhandlingsbordet. Bolagets negativa utveckling fungerar härvidlag som en varningssignal för bankerna som föranleder dem att göra en särskild genomgång av sitt engagemang och ta upp en dialog med låntagaren. Detta kan leda vidare till diskussioner om eftergifter från bankernas sida eller en omstrukturering av lånen.

Låneavtalets relativa omfattning medför sålunda att de finansiella problemen fångas upp på ett tidigt stadium och ger parterna goda möjligheter att komma till rätta med problemen innan det är för sent (och företagsrekonstruktion eller konkurs är de enda alternativ som återstår).

Struktur och eventuell pantrealisation

Vid sidan av den sedvanliga uppsättningen garantier, åtaganden och uppsägningsgrunder i låneavtalen, säkerställs denna typ av lån med en betydande säkerhetsmassa, som i huvudsak består av samtliga aktier i de viktigaste koncernbolagen samt koncernbolagens mer betydande tillgångar. Vid sidan av de s.k. seniora långivarna, som till största delen finansierat förvärvet i en leveraged buyout, förekommer ofta s.k. mezzanine-långivare vars fordringar är efterställda de seniora långivarnas. Mot en högre ränta, tar alltså mezzanine-långivarna typiskt sett en större risk, bl.a. också genom ett begränsat säkerhetspaket där de ur den pantsatta egendomen endast har rätt till utdelning i andra hand, efter de seniora långivarna. Det kan således uppstå situationer där de olika långivarna sinsemellan har delvis motstridiga intressen i samband med en befarad obeståndssituation.

De säkerheter som ställts för fullgörande av låntagarens förpliktelser enligt låneavtalet, kan verkställas och tas i anspråk redan i händelse av avtalsbrott, s.k. event of default. Verkställande av pant över aktierna i förvärvsbolaget eller annat bolag i strukturen, öppnar upp för realisation av panten genom privat försäljning eller offentlig auktion. En sådan pantrealisation sker vanligtvis under ordnade former genom en konventionell, om än påskyndad, M&A-process med anlitande av juridisk expertis med erfarenhet inom M&A och FRI (Financial Restructuring and Insolvency). Då en panthavare ska förfara med omsorg med sin pant och även beakta pantsättarens intressen (t.ex. genom att inte realisera panten på ett för pantsättaren otillbörligt negativt sätt), anlitas vanligtvis även professionella finansiella M&A-rådgivare för en värdering av bolaget och för att organisera försäljningen. I samband med detta identifieras och tillfrågas också potentiella köpare om de önskar lägga ett bud på de pantsatta aktierna i bolaget.

I det klimat som råder på den internationella finansmarknaden, med brist på likviditet och nytt kapital, är det dock mycket svårare än tidigare att sälja företag. Antalet potentiella köpare har helt enkelt minskat till följd av svårigheter att få lån till förvärven. En påskyndad försäljning av bolaget riskerar vidare att, i likhet med ett formellt insolvensförfarande, leda till negativa konsekvenser för värdet på bolaget, dess verksamhet och varumärke samt förtroendet för bolaget bland kunder och anställda. I detta läge finns dock inget som hindrar att existerande huvudägare, genom ett nybildat förvärvsbolag, lägger ett bud på bolaget. Ett sådant bud är faktiskt inte bara en framkomlig väg, utan kanske till och med den enda som framgångsrikt kan leda till en önskvärd lösning för bolaget, dess huvudägare och bankerna.

Omstrukturering och refinansiering

Som ett led i de förhandlingar som förs med bankerna om eftergifter och andra åtgärder under de existerande låneavtalen, kan således också diskuteras en helt ny finansieringsstruktur för bolaget som även innefattar en förvärvsfinansiering avseende de pantsatta aktierna. Förvärvet kan då finansieras av samma banker som tidigare, vilket de facto innebär en refinansiering av de gamla lånen. Detta kan vara ett attraktivt alternativ för bankerna då de i sådant fall bara behöver byta ut de existerande lånen mot nya, om än på delvis omförhandlade villkor.

Andra komponenter i förhandlingarna om en informell rekonstruktion kan t.ex. utgöras av kapitaltillskott från huvudägarna, justering av de finansiella åtagandena under låneavtalen, nya lån från bankerna mot ställande av ytterligare säkerhet, omstrukturering av koncernbolag samt omförhandlade villkor som innebär tillfälliga uppskov med räntebetalningar och amorteringar. Huvudägarna och bolaget kan också dra nytta av bankernas generella ovilja att realisera kreditförluster, genom att ta upp till förhandling att bankerna helt eller delvis ska skriva ned skulden, för att på så vis ytterligare förbättra framtidsutsikterna för bolaget. En nedskrivning av skulden kan också tänkas ske i utbyte mot att bankerna erbjuds teckna aktier i den nya förvärvsstrukturen och bli ägare (vanligtvis i minoritet) vid sidan av huvudägarna.

Även om det alltså ibland i och för sig kan antas att låntagaren inte kommer att kunna betala sina skulder när de förfaller till betalning, anses det ofta mindre lämpligt att inleda en formell företagsrekonstruktion. När det gäller företag med en i grunden sund verksamhet, visar det sig i stället ofta mer fördelaktigt, för såväl bankerna som bolaget, att parterna gemensamt kommer överens om en informell rekonstruktion av bolaget. De ovan kortfattat beskrivna rekonstruktionslösningarna kan på sikt leda till en ömsesidigt bättre situation än de mer formella förfaranden som står till buds, där t.ex. den värdeförstöring som en formell företagsrekonstruktion eller konkurs skulle innebära kan undvikas.

Fredrik Gillgren och Costin Mihailescu

FAKTA

Rättsområde: Obeståndsrätt

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 18 januari utnämnt sex nya domare.

Foto David Naylor

Avhandling om tjänste-pension och EU-rätt

En avhandling på temat tjänstepensionen möter EU-rätten presenteras inom kort vid juridiska fakulteten i Uppsala.

Foto Mats Jorhammar

Ingen JO-granskning av utredning i Fittjamålet

JO inleder för närvarande inte någon granskning av polisens utredning i det så kallade Fittjamålet eftersom målet fortfarande pågår, men utesluter inte att det kan bli aktuellt senare.

Brott mot person ökar

Brottsförebyggande rådet publicerar nu den preliminära statistiken över anmälda brott 2017.

UTBILDNING

1
feb

Arbetsrättsliga frågor för offentlig sektor

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09-16

2
feb

Tvistemålsprocessen I

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.15-16.

6
feb

Klarspråk i praktiken (1,5 dagar)

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 13-16

» Till utbildningar
Foto Artsy

Fredrik Wersäll utsedd till ny riksmarskalk

I september tillträder hovrättspresident Fredrik Wersäll uppdraget som riksmarskalk vid hovet.

Nya delägare i Ramberg

Rambergs stockholmskontor har valt in två nya delägare och anställt tre ytterligare jurister. Byrån har även fått ny Managing Partner.

Ny studie visar ökad oro för brottslighet

Fler och fler oroar sig för brottsligheten och kvinnor oroar sig betydligt mer än män - störst är kvinnors oro för bostadsinbrott, överfall och misshandel. Det framkommer i den Nationella trygghetsundersökningen, som Brå publicerade i dag.

Advokattvistnämnd prövade 32 ärenden

Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd prövade förra året 32 ärenden i sak, varav bifall lämnades i 13 av fallen.

Foto Robwilson39 Dreamstime.com

RÅ tillstyrker resning för morddömd

Mannen dömdes för mord 2010 efter att hans vän drunknat i ett badkar. Riksåklagaren motsätter sig inte att han beviljas resning.

Nya domare

Regeringen har den 11 januari utnämnt fem nya rådmän.

Få anmälningar mot advokater

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2017 var det lägsta under hela 2000-talet. Den långsiktiga trenden att anmälningarna blir färre fortsätter, även om antalet advokater ökar.

Foto Roland Magnusson

Höjd timkostnadsnorm

Den nya timkostnadsnormen för 2018 blir 1.359 kronor exklusive moms, vilket är en höjning med nästan 1,5 procent.

Ny medlem i global led- ning av EY Law

Paula Hogéus, vd för EY Law i Sverige, blir del av den globala ledningen av EY Law.

Synch öppnar i Oslo

Synch etablerar sig nu i Norge och har även i mitten av 2017 etablerat sig i Silicon Valley samt, kort därefter, i Köpenhamn.

Två nya delägare på Groth & Co

Karin Crafoord och Tomas Lundquist är nya delägare i Groth & Co från och med 1 januari.

Korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna

Fördjupat samarbete mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom korsvis tjänstgöring inleds när Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl byter domstol under en period.

Foto Mikael Risedal

Hedersdoktorer i Lund

Juridiska fakulteten i Lund har utsett tre hedersdoktorer.

Avhandling inom förvaltningsrätt

Vid Stockholms universitet presenteras inom kort en avhandling om beviskraven i förvaltningsmål.

Foto Juergen Priewe

Nya lagar och regler

Med det nya året trädde också en rad olika nya lagar och regler i kraft, bland annat vad gäller sexualbrott mot barn, skydd mot näthat, möjligheten att utesluta en advokat ur samfundet samt ersättning till rättsliga biträden.

Straffavgift för advokat

En advokat varnas nu och krävs på 20.000 kronor i straffavgift av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Prövade upphandlingar oftast korrekta

En stor andel, 80 procent, av de offentliga upphandlingar som överprövas bedöms vara korrekta. Men mycket få upphandlingar överprövas innan tilldelningsbeslutet. Det visar en rapport som Upphandlingsmyndigheten har lämnat över till regeringen.

Malmöadvokater lämnar Glimstedt

Advokatfirman Glimstedts Malmökontor lämnar nu Glimstedtorganisationen och fortsätter advokatverksamheten i egen regi under firma Ljungholm & Boström Advokater.

Ny delägare på Frank

Advokat Karl Guterstam är ny delägare på Frank från och med den 1 januari 2018.

Foto Patrik Svedberg

Åklagarenhet ombildas

Den 1 januari 2018 bildades en ny Riksenhet mot internationell och organiserad brottslighet genom att Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare slogs samman till en organisatorisk enhet.

Riksdagen utser ny justitieombudsman

Kammarrättslagmannen Thomas Norling har utsetts till ny justitieombudsman med tillträde den 1 april. Från och med den 1 januari höjdes också JO:s löner.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En stor undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Det är fortsatt fler kvinnor än män som söker sig till bolagsjuristrollen och lönerna är nu jämställda.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 4 kommentarer

hovrätten för övre norrland

En ny domare

Regeringen har utnämnt en ny hovrättspresident.

DI blir Integritets-skyddsmyndigheten

Regeringen ger samtidigt Datainspektionen ytterligare 30 miljoner kronor i anslag för att stärka arbetet med den personliga integriteten.

Foto Åke E:son Lindman

Nya chefer till HD, HFD och Svea hovrätt

Vid sitt senaste möte föreslog Domarnämnden en rad nya domstolschefer, bland annat i Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Svea hovrätt.

Skärpt skadestånds- ansvar för föräldrar har fått oönskade effekter

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.

Foto Inbj

Två nya domare

Regeringen har utnämnt en chefsrådman och en lagman.

Foyen får nya delägare

Foyen tar in Christoffer Löfquist, Oscar Wackling och Richard Sahlberg som nya delägare från och med årsskiftet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt