Bli kund Annonsera
lördag 19 oktober 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 juli 2009,

Finansiell omstrukturering och refinansiering av bolag i finansiella problem

Att det råder finanskris och lågkonjunktur har väl knappast undgått någon. Såväl banker som företag med kopplingar till fordonsindustrin och andra konjunkturkänsliga branscher har hamnat i finansiella problem som de löper en risk att fastna i om inte åtgärder vidtas i tid. Således är det en högst aktuell fråga vilka åtgärder som står till buds för att komma till rätta med problemen och ge de drabbade företagen en finansiellt stabilare grund att stå på. Det skriver advokat Fredrik Gillgren och biträdande jurist Costin Mihailescu som är verksamma på White & Case i Stockholm (Pointlex Legala Affärer nr 1 2009).

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän

I dessa sammanhang utgör högt belånade bolag, som t.ex. de svenska och internationella riskkapitalbolagens portföljbolag, en grupp som särskilt uppmärksammats. De senaste 5-10 åren har riskkapitaldrivna förvärvstransaktioner utgjort en betydande andel av marknaden. Som en direkt följd av finanskrisen och bankernas brist på likviditet, har dock transaktionstätheten på detta område gått ner märkbart. Dessa förvärvstransaktioner, där historiskt sett så mycket som 70-80% av transaktionsvärdet finansierats med banklån men där andelen lån sedan något år tillbaka sjunkit till 50-60%, brukar benämnas leveraged buyouts.

Upplåningen för dessa förvärv sker ofta under relativt omfattande låneavtal som ger bankerna viss kontroll över låntagaren, bl.a. genom en uppsättning garantier och åtaganden från låntagarens sida som i sin tur är kopplade till en serie uppsägningsgrunder. Dessa avtalsbestämmelser ger bankerna möjlighet att säga upp lånen till omedelbar återbetalning om låntagaren inte uppfyller sina åtaganden under låneavtalet. I det läge som råder, präglas marknaden delvis därför av en omläggning i fokus, från s.k. leveraged buyouts till frågor som rör riskexponeringen under de låneavtal som ingåtts för finansieringen av dessa förvärv. I anslutning till dessa frågor aktualiseras även frågor om bl.a. styrelseansvar, återvinning och insolvens.

Finansiella problem

Att ett bolag bedöms ha finansiella problem, behöver givetvis inte innebära att bolaget inte kan betala sina skulder då de förfaller till betalning. När det gäller framförallt högt belånade bolag, är det ofta snarare så att låneavtalets bestämmelser aktualiseras tidigt och tvingar parterna till förhandlingsbordet. Bolagets negativa utveckling fungerar härvidlag som en varningssignal för bankerna som föranleder dem att göra en särskild genomgång av sitt engagemang och ta upp en dialog med låntagaren. Detta kan leda vidare till diskussioner om eftergifter från bankernas sida eller en omstrukturering av lånen.

Låneavtalets relativa omfattning medför sålunda att de finansiella problemen fångas upp på ett tidigt stadium och ger parterna goda möjligheter att komma till rätta med problemen innan det är för sent (och företagsrekonstruktion eller konkurs är de enda alternativ som återstår).

Struktur och eventuell pantrealisation

Vid sidan av den sedvanliga uppsättningen garantier, åtaganden och uppsägningsgrunder i låneavtalen, säkerställs denna typ av lån med en betydande säkerhetsmassa, som i huvudsak består av samtliga aktier i de viktigaste koncernbolagen samt koncernbolagens mer betydande tillgångar. Vid sidan av de s.k. seniora långivarna, som till största delen finansierat förvärvet i en leveraged buyout, förekommer ofta s.k. mezzanine-långivare vars fordringar är efterställda de seniora långivarnas. Mot en högre ränta, tar alltså mezzanine-långivarna typiskt sett en större risk, bl.a. också genom ett begränsat säkerhetspaket där de ur den pantsatta egendomen endast har rätt till utdelning i andra hand, efter de seniora långivarna. Det kan således uppstå situationer där de olika långivarna sinsemellan har delvis motstridiga intressen i samband med en befarad obeståndssituation.

De säkerheter som ställts för fullgörande av låntagarens förpliktelser enligt låneavtalet, kan verkställas och tas i anspråk redan i händelse av avtalsbrott, s.k. event of default. Verkställande av pant över aktierna i förvärvsbolaget eller annat bolag i strukturen, öppnar upp för realisation av panten genom privat försäljning eller offentlig auktion. En sådan pantrealisation sker vanligtvis under ordnade former genom en konventionell, om än påskyndad, M&A-process med anlitande av juridisk expertis med erfarenhet inom M&A och FRI (Financial Restructuring and Insolvency). Då en panthavare ska förfara med omsorg med sin pant och även beakta pantsättarens intressen (t.ex. genom att inte realisera panten på ett för pantsättaren otillbörligt negativt sätt), anlitas vanligtvis även professionella finansiella M&A-rådgivare för en värdering av bolaget och för att organisera försäljningen. I samband med detta identifieras och tillfrågas också potentiella köpare om de önskar lägga ett bud på de pantsatta aktierna i bolaget.

I det klimat som råder på den internationella finansmarknaden, med brist på likviditet och nytt kapital, är det dock mycket svårare än tidigare att sälja företag. Antalet potentiella köpare har helt enkelt minskat till följd av svårigheter att få lån till förvärven. En påskyndad försäljning av bolaget riskerar vidare att, i likhet med ett formellt insolvensförfarande, leda till negativa konsekvenser för värdet på bolaget, dess verksamhet och varumärke samt förtroendet för bolaget bland kunder och anställda. I detta läge finns dock inget som hindrar att existerande huvudägare, genom ett nybildat förvärvsbolag, lägger ett bud på bolaget. Ett sådant bud är faktiskt inte bara en framkomlig väg, utan kanske till och med den enda som framgångsrikt kan leda till en önskvärd lösning för bolaget, dess huvudägare och bankerna.

Omstrukturering och refinansiering

Som ett led i de förhandlingar som förs med bankerna om eftergifter och andra åtgärder under de existerande låneavtalen, kan således också diskuteras en helt ny finansieringsstruktur för bolaget som även innefattar en förvärvsfinansiering avseende de pantsatta aktierna. Förvärvet kan då finansieras av samma banker som tidigare, vilket de facto innebär en refinansiering av de gamla lånen. Detta kan vara ett attraktivt alternativ för bankerna då de i sådant fall bara behöver byta ut de existerande lånen mot nya, om än på delvis omförhandlade villkor.

Andra komponenter i förhandlingarna om en informell rekonstruktion kan t.ex. utgöras av kapitaltillskott från huvudägarna, justering av de finansiella åtagandena under låneavtalen, nya lån från bankerna mot ställande av ytterligare säkerhet, omstrukturering av koncernbolag samt omförhandlade villkor som innebär tillfälliga uppskov med räntebetalningar och amorteringar. Huvudägarna och bolaget kan också dra nytta av bankernas generella ovilja att realisera kreditförluster, genom att ta upp till förhandling att bankerna helt eller delvis ska skriva ned skulden, för att på så vis ytterligare förbättra framtidsutsikterna för bolaget. En nedskrivning av skulden kan också tänkas ske i utbyte mot att bankerna erbjuds teckna aktier i den nya förvärvsstrukturen och bli ägare (vanligtvis i minoritet) vid sidan av huvudägarna.

Även om det alltså ibland i och för sig kan antas att låntagaren inte kommer att kunna betala sina skulder när de förfaller till betalning, anses det ofta mindre lämpligt att inleda en formell företagsrekonstruktion. När det gäller företag med en i grunden sund verksamhet, visar det sig i stället ofta mer fördelaktigt, för såväl bankerna som bolaget, att parterna gemensamt kommer överens om en informell rekonstruktion av bolaget. De ovan kortfattat beskrivna rekonstruktionslösningarna kan på sikt leda till en ömsesidigt bättre situation än de mer formella förfaranden som står till buds, där t.ex. den värdeförstöring som en formell företagsrekonstruktion eller konkurs skulle innebära kan undvikas.

Fredrik Gillgren och Costin Mihailescu

FAKTA

Rättsområde: Obeståndsrätt

Åklagaren överklagar inte dom om polisskott

Stockholms tingsrätt frikände tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds och åklagaren väljer att inte överklaga domen.

Datainspektionen granskar inkassobolag

Granskningen av Sergel Kredittjänster är ett led i Datainspektionens arbete att rutinmässigt kontrollera stora aktörer med inkassotillstånd.

Final för VQ Forum

På torsdagen ägde den tionde VQ-konferensen i ordningen rum i Stockholm.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 oktober utnämnt två lagmän i förvaltningsrätten och en kammarrättslagman.

Foto Wavebreakmedia

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt fyra nya domare.

Tre nya delägare till AG Advokat

AG Advokat har valt in advokaterna Maria Fahlcrantz, Niklas Gyllentrost och Eric Ödling som delägare i byrån och fortsätter därmed sin utvecklingsresa. De nya delägarna inträder till årsskiftet.

Ports Group rekryterar från Groth

Varumärkesbyrån Ports Group rekryterar immaterialrättsspecialisten Johan Sjöbeck från Groth & Co.

42 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 3 oktober. Samtidigt utträdde 28 advokater ur samfundet.

Uppdrag till rätts-vårdande myndigheter

För att stärka rättskedjeperspektivet har regeringen beslutat om ett uppdrag till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.

Kawin Mårtensson går till Kompass

Kompass Advokat rekryterar Kawin Mårtensson för att arbeta inom främst försäkring och finansiell reglering.

Ny ledning på Delphi

Advokatfirman Delphi i Stockholm utser Stefan Erhag till managing partner och Frida Rydin till vice VD.

Foto Varlakov Alex

Domstolsverket föreslår höjd timkostnadsnorm

Domstolsverket föreslår att timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet för 2020 höjs med 24 kronor till 1.404 kronor.

Nya delägare i Setterwalls

Setterwalls etablerar en tvistlösningsavdelning med nya delägarna Johannes Ericson och Magnus Rydberg som ansluter från Hamilton Advokatbyrå.

Fröberg & Lundholm utser ny delägare

Fröberg & Lundholm Advokatbyrå har valt in advokaten Emma Lund som ny delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 19 september utnämnt sju domare.

Foto JanneBanan

Nytt justitieråd i HD

Regeringen har utnämnt expeditionschefen Johan Danelius till justitieråd i Högsta domstolen.

Datainspektionen får ökade anslag

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Datainspektionen ska få 14 miljoner kronor i ökade anslag för att hantera uppdraget att besluta om tillstånd för och utöva tillsyn över kamerabevakning.

DI granskar Statens servicecenter

Datainspektionen ska undersöka om Statens servicecenter har nödvändiga rutiner för att upptäcka och utreda personuppgiftsincidenter.

Foto Juergen Priewe

280 miljoner till Sveriges Domstolar

Sveriges Domstolar får i regeringens budgetproposition en ramökning med 280 miljoner kronor från 2020. Men migrationsdomstolarna får betydligt mindre än de behov som Domstolsverket beräknat.

Sveriges domstolar får ny webbplats

Även Högsta domstolens sidor får ett nytt utseende med ökade sökmöjligheter för att hitta domstolens avgöranden.

Foto Åke E:son Lindman

Nytt justitieråd i HFD

Regeringen har utnämnt kammarrätts-lagmannen Marie Jönsson till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Ny verksamhetsgrupp på Törngren Magnell

Fredrik Gustafsson och Erik Woodcock har rekryterats med ansvaret att bygga upp verksamhetsgruppen inom Technology.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt