Bli kund Annonsera
torsdag 14 december 2017
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 oktober 2011,

EU-domstolen dömer ut territoriella begränsningar i licensavtal avseende sändningsrättigheter

I den medialt uppmärksammade domen i de förenade målen C-403/08 och C-429/08 Football Association Premier League m.fl. (”Murphy-målet”) fastställer EU-domstolen (i ett förhandsavgörande) att licensavtal avseende sändningsrättigheter innehållande territoriella begränsningar strider mot unionsrätten. Domstolen slår även fast att visning av en fotbollsmatch kan utgöra en överföring till allmänheten, men inte ett otillåtet mångfaldigande, enligt det unionsrättsliga regelverket. Advokaterna Henrik Wistam och Jakob Lundström diskuterar domens praktiska verkningar för såväl rättighetsinnehavarna som rättighetsanvändarna och ställer sig frågan om det finns någon egentlig vinnare i målet.
Henrik Wistam
Jakob Lundström, Advokatfirman Lindahl

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Bakgrund

Football Association Premier League (FAPL) organiserar bl.a. filmningen av Premier League-matcher och innehar sändningsrättigheterna, d.v.s. rätten att göra matchernas audiovisuella innehåll tillgängligt för allmänheten genom tv-sändningar. FAPL beviljar programföretag licenser till sändningsrättigheterna genom licensavtal med bl.a. en klausul om territoriell begränsning, vilken ofta anknyter till en viss medlemsstat, som ger programföretaget en exklusiv rätt inom sitt territorium (ensamrätt). För att upprätthålla ensamrätten åtar sig program­företagen att säkerställa att samtliga sändningar är kodade samt att ingen utrustning godkänns som möjliggör för någon att se deras sändningar utanför det aktuella området.

De nationella processerna som föranlett de aktuella målen vid EU-domstolen gäller olika försök att kringgå nämnda ensamrätt. Vissa pubar i UK (däribland Karen Murphys pub) har nämligen börjat använda utländsk avkodningsutrustning, som distribueras av ett grekiskt programföretag till abonnenter bosatta i Grekland, för att få tillgång till matcherna i Premier League. Genom uppgivande av falsk grekisk identitet och adress har pubarna köpt avkodningskort och dekoderbox för privat användning från en grekisk distributör till lägre priser än de som tas ut av BSkyB, som innehar sändningsrättigheterna i UK.

EU-domstolens dom (förhandsavgörandet)

Domstolen fastställer att artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utgör hinder för lagstiftning i en medlemsstat, som innebär att det är förbjudet att till denna stat importera samt där sälja och använda utländsk avkodningsutrustning som möjliggör tillgång till en kodad satellitsändningstjänst från en annan medlemsstat. Domstolens bedömning i detta avseende påverkas inte av om användandet av utländsk avkodningsutrustning skett genom uppgivandet av falsk identitet och adress eller att det inte uppgetts att användandet skett för kommersiellt bruk. 

Inskränkningar av principen om fri rörlighet av tjänster i artikel 56 EUF-fördraget kan motiveras av immaterialrättsliga hänsyn. Domstolen konstaterar härvidlag att t.ex. inledande videosekvenser, Premier Leagues hymn, förinspelade filmer som visar de viktigaste ögonblicken från de senaste matcherna i Premier League eller grafik av olika slag kan anses utgöra verk och därmed kan skyddas av upphovsrätten.

Trots att det kan finnas ett upphovsrättsligt skydd anser EU-domstolen att ett förbud mot att använda utländsk avkodningsutrustning skulle gå utöver vad som är nödvändigt för att tillförsäkra de berörda rättighetsinnehavarna skyddet för de rättigheter som utgör det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket av domstolen anges vara rätten till skälig ersättning. För tv-sändningar ska en sådan ersättning stå i rimlig proportion till olika aspekter av de aktuella sändningarna, såsom den faktiska och potentiella publiken i de medlemsstater i vilka sändningarna tas emot och språkversionen. Skyddet omfattar alltså inte rättighetshavarens eventuella intresse att få högsta möjliga ersättning, vilket var FAPL:s syfte med licensieringen av ensamrätten. En inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster är således enligt domstolen inte motiverad i förevarande fall.

Enligt domstolen strider vidare ett system med exklusiva licenser mot unionens konkurrensrätt och artikel 101 EUF-fördraget om licensavtalen förbjuder tillhanda­hållandet av utländsk avkodningsutrustning till tv-tittare som vill se sändningarna utanför den medlemsstat för vilken licensen gäller. Detta eftersom sådana avtal skulle göra det möjligt att ge varje programföretag en ”absolut territoriell ensamrätt” i det område som omfattas av licensen och eliminera all möjlighet till konkurrens.

Vidare konstaterar EU-domstolen att mottagandet av en sändning av en fotbollsmatch som sedan visas på en tv-skärm medför att det sker ett mångfaldigande i upphovsrättsdirektivets (2001/29/EG) mening i dekoderns minne och på tv-skärmen. EU-domstolen anser dock att sådana exemplar omfattas av det undantag om flyktiga kopior som tillåter att ett mångfaldigande får ske utan godkännande av rättighets­innehavaren. Att ta emot en sändning av en fotbollsmatch och visa den för gästerna på en pub utgör däremot enligt domstolen en överföring till allmänheten, enligt upphovsrättsdirektivet, som kräver godkännande av rättighetsinnehavaren.

Praktiska konsekvenser – vem vann egentligen?

Domen har på sina håll beskrivits som att David (Murphy) besegrat Goliat (FAPL), men frågan är om man utifrån domslutet kan dra en så pass onyanserad slutsats till rättighetsanvändarnas fördel.

En första slutsats som man kan dra av domen är i vart fall att de licensavtal som programföretag i medlemsstater ingår med rättighetsinnehavare inte får innehålla några territoriella begränsningar för att förhindra att skyddat innehåll sänds över nationsgränserna.

Det torde vidare i och med domen stå klart att privatpersoner har rätt att i hemmet titta på tv-sändningar från andra medlemsstater genom användande av utländsk avkodningsutrustning. Vad gäller kommersiellt utnyttjande av upphovs­rättsligt skyddat innehåll, t.ex. genom visning på en pub, med användning av utländsk avkodningsutrustning är domen inte lika tydlig.

En tänkbar följd av domen är att det fastställa förbudet mot territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, medför att man inte heller upphovsrättsligt får begränsa kommersiellt utnyttjande av skyddat innehåll så länge som rättighetshavaren erhållit en skälig ersättning. Detta resonemang utgår från principen att undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster kan ske mot bakgrund av det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket alltså är att skälig ersättning erlagts för användningen av rättigheten. Om så har skett någonstans inom EU skulle pubarna enligt detta resonemang vara fria att visa fotbollsmatcherna. Det är inte heller logiskt att tillåta utländsk avkodningsutrusning, men förhindra användning av utrustningen på upphovsrättslig grund. 

Å andra sidan är det inte helt klart att det särskilda föremålet för upphovsrättens undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster är begränsat till skälig ersättning. Eventuellt utgörs detta även av rätten att bestämma var, när och på vilket sätt användning får ske. Det kan också ifrågasättas om lägsta pris inom EU för avkodningsutrustning utgör en ersättning för upphovsrätten som ska anses vara skälig. Det är slutligen tänkbart att vissa rättigheter (t.ex. sändningsrättigheterna till en TV-sändning av starkt nationellt intresse) inte betingar samma värde i samtliga medlemsstater.

Oaktat domens mer precisa verkningar medför den otvivelaktigt att såväl rättighets­innehavare som rättighetsanvändare har ett intresse av att se över befintliga licensavtal. Licensavtal som innehåller territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, och således är i strid med tillämplig konkurrensrätt, är ogiltiga och måste skrivas om. Rättighetsinnehavarna bör vidare överväga vilken strategi bolagen numera kan och bör välja för att fortsättningsvis säkerställa att rätt ersättning erläggs. Privatpersoner kan åtminstone utnyttja möjligheten att köpa avkodningsutrustning från andra länder inom EU, i den utsträckning språkfrågor inte sätter hinder. Slutligen bör pubägare (som vill vara på den säkra sidan), avvakta ett klargörande domstolsavgörande för besked om det räcker med att betala till en rättighetshavarna inom  EU, eller om de måste betala till den rättighetshavare som har ensamrätt i det territorium där puben visar fotbolls­matcherna.

Henrik Wistam och Jakob Lundström

Henrik Wistam är advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl och verkar inom byråns immaterialrättsgrupp. Henrik har långvarig erfarenhet av rådgivning inom media och sport, t.ex. i samband med tvister om sändningsrättigheter.

Jakob Lundström är advokat på Advokatfirman Lindahl med särskild inriktning på EU- och konkurrensrätt.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Magnus w
8 januari 2017 10:07

Då mycket är digitalt begränsat tex netflix och svt även svenska viasat... kan denna dom påverka den typ av tjänst? Och varför använder sig inte tex viasat av den för att kunna sända fler matcher?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Inbj

Två nya domare

Regeringen har utnämnt en chefsrådman och en lagman.

Foyen får nya delägare

Foyen tar in Christoffer Löfquist, Oscar Wackling och Richard Sahlberg som nya delägare från och med årsskiftet.

Foto ©kzenon

28 nya advokater

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 28 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 8 december.

Vinge prisas i London

Vinge har för fjärde året i rad utsetts av Mergermarket till Årets M&A-byrå 2017 bland affärsjurister i Sverige.

UTBILDNING

14
dec

Komplicerade boutredningar

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30

15
dec

Narkotikamål i praktiken

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30

15
dec

Bisnodeakademin: GDPR - nya dataskyddsförordningen

Bisnodes kontor, Rosenborgsgatan 4-6 i Solna, kl. 09-12.

» Till utbildningar

Praxisnyheter om offentlig upphandling

Advokaten Sara-Li Olovsson och biträdande juristen Martin Bogg från Delphi Advokatbyrå var talarna på onsdagens seminarium om rättsutvecklingen inom upphandlingsområdet.

Sexuella trakasserier i advokatbranschen

En tredjedel av kvinnliga advokater och biträdande jurister har utsatts för sexuella trakasserier. Det visar en ny undersökning från Advokatsamfundet som rapporteras om på samfundets hemsida.

Foto LianeM

Årets advokatbyrå 2017

Marlaw är för tredje året i rad årets advokatbyrå i kategorin småbyråer, Fylgia toppar i mellan- klassen och även Delphi vinner för tredje året i rad bland storbyråerna. Det stora klientpriset tilldelas Linklaters.

Ny GD för EBM

Regeringen har utsett Monica Rodrigo till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten.

Foto Simon Gunnarsson

Tydlig karriärväg för forskare

Att få en tydlig, förutsebar och samman- hängande karriärväg för forskare har länge efterfrågats. Tillsammans med Lunds universitet presenterar därför Ragnar Söderbergs stiftelse fem nya biträdande universitetslektorer.

Konkurrens- expert till Vinge

Vinges specialistgrupp EU, Competition & Regulatory rekryterar ytterligare en konkurrensexpert, Emma Johansson, till Vinges kontor i Stockholm.

Nya delägare i ADN Law

Advokaterna Claes Lood, Kristoffer Sparring och Joacim Öhlund går från Fylgia till ADN Law.

Klas Eklund till MSA

Mannheimer Swartling anställer från och med årsskiftet Klas Eklund som senior economist.

Ny counsel i White & Case

Michael Bark-Jones har utsetts till counsel i White & Case globala bankgrupp. 

Rättsväsendets chefer samlas efter #metoo

Igår samlades myndighetschefer inom rättsväsendet för ett samtal med anledning av den senaste tidens samhällsdiskussion om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier.

Foto Michael Erhardsson

Samfundet säger nej till nytt strafförslag

I sitt yttrande över Justitiedepartmentets promemoria som föreslår livstids fängelse som normalstraff för mord avstyrker Sveriges Advokatsamfund det nya lagförslaget.

Nya delägare på MSA

Mannheimer Swartling har valt in Azadeh Razani, Joel Mårtensson och Niklas Hagbard till nya delägare på byrån med verkan från och med den 1 januari 2018.

DO inleder granskning

I kölvattnet av #metoo utvidgar nu DO sin tillsyn av rutiner och riktlinjer mot sexuella trakasserier.

Rekordmånga förvärv under tredje kvartalet

Det har varit en mycket stark transaktionsmarknad i Sverige under tredje kvartalet 2017.

Foto Sofia Strömgren

Juridikjubileum i Umeå

Juridiska institutionen i Umeå firade 40 år och det blev en dag med spännande, intressanta och välbesökta föreläsningar samt ett ministerbeök.

Konkurrensverket belönar studenter

Två studenter vid Stockholms Universitets juridiska institution tog hem första och andra pris i Konkurrensverkets årliga uppsatstävling.

Foto Peter Dejong, ICC

ICC får mänskliga rättighetspris

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, tilldelas Stockholm Human Rights Award 2017.

Frukostseminarium om den nya arbetsrätten

Arbetsrättsexperterna Erik Danhard och Lovisa Levin talade på torsdagens frukostseminarium om nyheter inom arbetsrättslagstiftningen och rättsfallsutvecklingen på området under de senaste åren.

Nya domare

Regeringen har utnämnt tre nya chefsrådmän.

Foto © tomloel

#medvilkenrätt tas på stort allvar

Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren tycker att juristuppropet #medvilkenrätt är angeläget och visar på bredden av bristande jämställdhet.

Jämlikt bland delägarna om drygt 30 år

När Affärsvärlden listar Sveriges största affärsjuridiska byråer är det företag med flest kvinnliga delägare Landahl, med 44 procent kvinnliga delägare. På andra plats kommer Ramberg följt av Baker & Mckenzie.

Fler privatpersoner utsätts för brott

Utsattheten för bedrägerier, sexualbrott och trakasserier har ökat. Unga kvinnor utsätts oftare för trakasserier och sexualbrott medan medelålders män är mer utsatta för bedrägerier. Det visar en rapport från Brå.

Tre jurister till Bergenstråhle

IP-byrån Bergenstråhle & Partners har rekryterat de nyutexaminetrade juristerna Elin Eriksson, Jenny Crawford och Maria Dahlqvist.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto MRR-photography

23 nya advokater

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 23 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 november.

RÅ överklagar näringsförbudsdom

Målet gäller, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande, överträdelse av förbudet för den som ålagts näringsförbud att återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt