Bli kund Annonsera
torsdag 19 oktober 2017
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 oktober 2011,

EU-domstolen dömer ut territoriella begränsningar i licensavtal avseende sändningsrättigheter

I den medialt uppmärksammade domen i de förenade målen C-403/08 och C-429/08 Football Association Premier League m.fl. (”Murphy-målet”) fastställer EU-domstolen (i ett förhandsavgörande) att licensavtal avseende sändningsrättigheter innehållande territoriella begränsningar strider mot unionsrätten. Domstolen slår även fast att visning av en fotbollsmatch kan utgöra en överföring till allmänheten, men inte ett otillåtet mångfaldigande, enligt det unionsrättsliga regelverket. Advokaterna Henrik Wistam och Jakob Lundström diskuterar domens praktiska verkningar för såväl rättighetsinnehavarna som rättighetsanvändarna och ställer sig frågan om det finns någon egentlig vinnare i målet.
Henrik Wistam
Jakob Lundström, Advokatfirman Lindahl

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Bakgrund

Football Association Premier League (FAPL) organiserar bl.a. filmningen av Premier League-matcher och innehar sändningsrättigheterna, d.v.s. rätten att göra matchernas audiovisuella innehåll tillgängligt för allmänheten genom tv-sändningar. FAPL beviljar programföretag licenser till sändningsrättigheterna genom licensavtal med bl.a. en klausul om territoriell begränsning, vilken ofta anknyter till en viss medlemsstat, som ger programföretaget en exklusiv rätt inom sitt territorium (ensamrätt). För att upprätthålla ensamrätten åtar sig program­företagen att säkerställa att samtliga sändningar är kodade samt att ingen utrustning godkänns som möjliggör för någon att se deras sändningar utanför det aktuella området.

De nationella processerna som föranlett de aktuella målen vid EU-domstolen gäller olika försök att kringgå nämnda ensamrätt. Vissa pubar i UK (däribland Karen Murphys pub) har nämligen börjat använda utländsk avkodningsutrustning, som distribueras av ett grekiskt programföretag till abonnenter bosatta i Grekland, för att få tillgång till matcherna i Premier League. Genom uppgivande av falsk grekisk identitet och adress har pubarna köpt avkodningskort och dekoderbox för privat användning från en grekisk distributör till lägre priser än de som tas ut av BSkyB, som innehar sändningsrättigheterna i UK.

EU-domstolens dom (förhandsavgörandet)

Domstolen fastställer att artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utgör hinder för lagstiftning i en medlemsstat, som innebär att det är förbjudet att till denna stat importera samt där sälja och använda utländsk avkodningsutrustning som möjliggör tillgång till en kodad satellitsändningstjänst från en annan medlemsstat. Domstolens bedömning i detta avseende påverkas inte av om användandet av utländsk avkodningsutrustning skett genom uppgivandet av falsk identitet och adress eller att det inte uppgetts att användandet skett för kommersiellt bruk. 

Inskränkningar av principen om fri rörlighet av tjänster i artikel 56 EUF-fördraget kan motiveras av immaterialrättsliga hänsyn. Domstolen konstaterar härvidlag att t.ex. inledande videosekvenser, Premier Leagues hymn, förinspelade filmer som visar de viktigaste ögonblicken från de senaste matcherna i Premier League eller grafik av olika slag kan anses utgöra verk och därmed kan skyddas av upphovsrätten.

Trots att det kan finnas ett upphovsrättsligt skydd anser EU-domstolen att ett förbud mot att använda utländsk avkodningsutrustning skulle gå utöver vad som är nödvändigt för att tillförsäkra de berörda rättighetsinnehavarna skyddet för de rättigheter som utgör det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket av domstolen anges vara rätten till skälig ersättning. För tv-sändningar ska en sådan ersättning stå i rimlig proportion till olika aspekter av de aktuella sändningarna, såsom den faktiska och potentiella publiken i de medlemsstater i vilka sändningarna tas emot och språkversionen. Skyddet omfattar alltså inte rättighetshavarens eventuella intresse att få högsta möjliga ersättning, vilket var FAPL:s syfte med licensieringen av ensamrätten. En inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster är således enligt domstolen inte motiverad i förevarande fall.

Enligt domstolen strider vidare ett system med exklusiva licenser mot unionens konkurrensrätt och artikel 101 EUF-fördraget om licensavtalen förbjuder tillhanda­hållandet av utländsk avkodningsutrustning till tv-tittare som vill se sändningarna utanför den medlemsstat för vilken licensen gäller. Detta eftersom sådana avtal skulle göra det möjligt att ge varje programföretag en ”absolut territoriell ensamrätt” i det område som omfattas av licensen och eliminera all möjlighet till konkurrens.

Vidare konstaterar EU-domstolen att mottagandet av en sändning av en fotbollsmatch som sedan visas på en tv-skärm medför att det sker ett mångfaldigande i upphovsrättsdirektivets (2001/29/EG) mening i dekoderns minne och på tv-skärmen. EU-domstolen anser dock att sådana exemplar omfattas av det undantag om flyktiga kopior som tillåter att ett mångfaldigande får ske utan godkännande av rättighets­innehavaren. Att ta emot en sändning av en fotbollsmatch och visa den för gästerna på en pub utgör däremot enligt domstolen en överföring till allmänheten, enligt upphovsrättsdirektivet, som kräver godkännande av rättighetsinnehavaren.

Praktiska konsekvenser – vem vann egentligen?

Domen har på sina håll beskrivits som att David (Murphy) besegrat Goliat (FAPL), men frågan är om man utifrån domslutet kan dra en så pass onyanserad slutsats till rättighetsanvändarnas fördel.

En första slutsats som man kan dra av domen är i vart fall att de licensavtal som programföretag i medlemsstater ingår med rättighetsinnehavare inte får innehålla några territoriella begränsningar för att förhindra att skyddat innehåll sänds över nationsgränserna.

Det torde vidare i och med domen stå klart att privatpersoner har rätt att i hemmet titta på tv-sändningar från andra medlemsstater genom användande av utländsk avkodningsutrustning. Vad gäller kommersiellt utnyttjande av upphovs­rättsligt skyddat innehåll, t.ex. genom visning på en pub, med användning av utländsk avkodningsutrustning är domen inte lika tydlig.

En tänkbar följd av domen är att det fastställa förbudet mot territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, medför att man inte heller upphovsrättsligt får begränsa kommersiellt utnyttjande av skyddat innehåll så länge som rättighetshavaren erhållit en skälig ersättning. Detta resonemang utgår från principen att undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster kan ske mot bakgrund av det särskilda föremålet för upphovsrätten, vilket alltså är att skälig ersättning erlagts för användningen av rättigheten. Om så har skett någonstans inom EU skulle pubarna enligt detta resonemang vara fria att visa fotbollsmatcherna. Det är inte heller logiskt att tillåta utländsk avkodningsutrusning, men förhindra användning av utrustningen på upphovsrättslig grund. 

Å andra sidan är det inte helt klart att det särskilda föremålet för upphovsrättens undantag från den fria rörligheten av varor och tjänster är begränsat till skälig ersättning. Eventuellt utgörs detta även av rätten att bestämma var, när och på vilket sätt användning får ske. Det kan också ifrågasättas om lägsta pris inom EU för avkodningsutrustning utgör en ersättning för upphovsrätten som ska anses vara skälig. Det är slutligen tänkbart att vissa rättigheter (t.ex. sändningsrättigheterna till en TV-sändning av starkt nationellt intresse) inte betingar samma värde i samtliga medlemsstater.

Oaktat domens mer precisa verkningar medför den otvivelaktigt att såväl rättighets­innehavare som rättighetsanvändare har ett intresse av att se över befintliga licensavtal. Licensavtal som innehåller territoriella begränsningar för avkodningsutrustning, och således är i strid med tillämplig konkurrensrätt, är ogiltiga och måste skrivas om. Rättighetsinnehavarna bör vidare överväga vilken strategi bolagen numera kan och bör välja för att fortsättningsvis säkerställa att rätt ersättning erläggs. Privatpersoner kan åtminstone utnyttja möjligheten att köpa avkodningsutrustning från andra länder inom EU, i den utsträckning språkfrågor inte sätter hinder. Slutligen bör pubägare (som vill vara på den säkra sidan), avvakta ett klargörande domstolsavgörande för besked om det räcker med att betala till en rättighetshavarna inom  EU, eller om de måste betala till den rättighetshavare som har ensamrätt i det territorium där puben visar fotbolls­matcherna.

Henrik Wistam och Jakob Lundström

Henrik Wistam är advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl och verkar inom byråns immaterialrättsgrupp. Henrik har långvarig erfarenhet av rådgivning inom media och sport, t.ex. i samband med tvister om sändningsrättigheter.

Jakob Lundström är advokat på Advokatfirman Lindahl med särskild inriktning på EU- och konkurrensrätt.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Magnus w
8 januari 2017 10:07

Då mycket är digitalt begränsat tex netflix och svt även svenska viasat... kan denna dom påverka den typ av tjänst? Och varför använder sig inte tex viasat av den för att kunna sända fler matcher?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Rättegång om Bolidens ansvar i Chile inleds

Uppemot 800 chilenare har stämt svenska Boliden för att företaget 1984 skickade 20.000 ton giftigt slam innehållande arsenik till Chile. Nu inleds förhandlingen vid Skellefteå tingsrätt.

Fyra nya delägare till Lindahl

De nya delägarna är Ginta Ahrel, Ludvig Holm, Carl-Johan Krusell och Caroline Olstedt Carlström.

Nya trender i brott

Grövre våldsbrott, fler komplexa cyberbrott och ökad samverkan mellan kriminella aktörer. Det är några trender som framkommer i polisens nya rapport om allvarlig och organiserad brottslighet.

Foto stocksnapper

Nya domare

Regeringen har utnämnt sju nya domare.

UTBILDNING

19
okt

Tillsynens rättsliga fas

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30.

20
okt

Molntjänster

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30.

20
okt

Bisnodeakademin: GDPR - nya dataskyddsförordningen

Bisnodes kontor, Kilsgatan 4 i Göteborg, kl. 09-12.

» Till utbildningar

Ingen förundersökning om rikspolischefen

Åklagare har fattat beslut att inte inleda förundersökning med anledning av att rikspolischefen 2015 beslutade att ge ett externt företag åtkomst till polisens personal- och lönesystem.

Två nya delägare till White & Case

Johan Thiman och Henrik Wireklint har valts in som delägare i White & Case. Båda är baserade i Stockholm. 

Göta hovrätt slutar med tingsresor

Hovrätten upphör med huvudförhandlingar i Linköping, Norrköping, Örebro och Kalmar.

Förundersökningar om operationer läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ned förundersökningarna mot den kirurg som tidigare varit anställd på Karolinska universitetssjukhuset där han utfört operationer av luftstrupar.

Foto Attunda tingsrätt

Stora ombyggnader av Attunda tingsrätt

Regeringen har nu gett klartecken för en tillbyggnad av Attunda tingsrätt i Sollentuna. De nya lokalerna beräknas stå klara våren 2020.

Lagman blir ordförande

Regeringen har utsett Caroline Hindmarsh till ny ordförande för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.

Foto inbj

Advokatsamfundet emot jourdomstolar

Sveriges advokatsamfund anser att förslagen för att åstadkomma en snabbare lagföring av vanliga mängdbrott innebär stora risker för rättssäkerheten.

Nya medarbetare på Osborne Clarke

Den brittiska byrån Osborne Clarke har anställt två nya medarbetare vid sitt Stockholmskontor; partnern Mikael Moreira, som är specialiserad på teknologi- och riskkapitalfrågor, och biträdande juristen Kim Bergman.

Foto Roland Magnusson

SU bland världens bästa juridiska institutioner

Stockholms universitet hamnar på plats 45 inom världens juridiska institutioner.

Nya docenter i Uppsala

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har antagit tre docenter.

Svenskt arbete mot krigsförbrytelser uppmärksammas

Organisationen Human Rights Watch framhåller i en ny rapport Sverige och Tyskland som de enda två länder som lyckats lagföra för krigsbrott begångna i Syrien.

Internationell kollektivavtalsreglering

Erik Sinander disputerar med sin handling vid Stockholms universitet.

Foto Pensionsmyndigheten

Ny GD för Skatteverket

Katrin Westling Palm har utsetts till generaldirektör för Skatteverket.

Jurist blir M:s parti-sekreterare

Gunnar Strömmer har utsetts till partisekreterare för Moderaterna.

Stärkt rättssäkerhet för brottsmisstänkta barn

BO lämnar förslag till regeringen mot bakgrund av Kevin-fallet.

Foto ©kzenon

59 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 59 advokater och 18 advokater har lämnat samfundet.

Förlängd åtalstid i terroristmålet

Tingsrätten beviljar tid till den 26 oktober med att väcka åtal för misstänkt terroristbrott på Drottningatan i Stockholm.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Foto Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätt jubilerar

Kammarrätten i Jönköping firar 40-årsjubileum.

VQ vinner tech-pris

Grundarna av VQ har visat att det går att driva legal tech-företag i Sverige. Årets person blev juristen och entreprenören Nils-Erik Jansson.

Ny delägare i Roschier

Johannes Ahti har erfarenhet av både nordiska och internationella finansieringstransaktioner. Han kommer från advokatbyrån Borenius.

Ewa Ihrman ny VD för Magnusson Sverige

Ewa Ihrman återvänder till Magnusson efter sex år, där hon tidigare arbetade som CFO, och blir en av få VD:ar inom advokatvärlden utan en advokattitel. 

Foto © James Steidl | Dreamstime.com

Säkerhets- kontroll vid Eskilstuna tingsrätt

Tingsrätten har beslutat om permanent säkerhetskontroll från och med den 2 oktober.

Foto © Wesley VanDinter

Nytt skiljedomsinstitut

Linn Bergman och Christina Blomkvist står bakom skiljedomsinstitutet Inires.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Från MSA till MAQS

Karoline Lindow lämnar Mannheimer Swartling och går till MAQS tvistlösningsgrupp. 

Eversheds tar över Snellman i Ryssland

Eversheds Sutherland öppnar två ryska kontor genom anslutningen från Hannes Snellman.

Ny styrelse för SACG

Svenska Föreningen mot Piratkopiering har valt ny styrelse och första hedersledamoten i advokaten Ann-Charlotte Söderlund Björk.

Ny generaldirektör för Konkurrensverket

Kammarrättslagmannen Rikard Jermsten har utsetts till generaldirektör för Konkurrensverket.

ICC tilldelas Stockholm Human Rights Award

Internationella brottmålsdomstolen tilldelas priset Stockholm Human Rights Award.

Osborne Clarke till Sverige

Den internationella advokatbyrån Osborne Clarke etablerar av ett nytt kontor i Sverige.

Synch öppnar två nya internationella kontor

Kontoren finns i Köpenhamn och Silicon Valley i USA.

Foto Sten-Åke Stenberg

Nytt justitieråd

Den tidigare rättschefen Malin Bonthron börjar som justitieråd i Högsta domstolen.

Marlaw expanderar

Marlaw rekryterar advokaten Staffan Wilow som senior advisor.

Nämndemän utreds efter migrationsdom

Tre nämndemän utreds för tjänstefel efter att i ett migrationsmål ha beviljat uppehållstillstånd, vilket rättens ordförande ansett vara lagstridigt.

Upphandlingschef till Foyen

Foyen har rekryterat Johanna Hellström från Allingsås kommun samt ett antal biträdande jurister.

Ex-justitieminister blir landshövding

Thomas Bodström, advokat och tidigare justitieminister, har utsetts till landshövding i Stockholms län.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förstärkning till Legalworks

Christina Blomkvist har tidigare varit advokat på affärsjuridiska byråer och bolagsjurist på Folksam.

Foto Sten-Åke Stenberg

Nya ordförande till HD och HFD

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt