Johan Thim, financial planner på Ålandsbanken

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

I november 2011 kom nyheten att Portugal inte längre har Cypern på sin "svarta lista", med följden att de specifika CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) inte längre ska gälla för personer bosatta i Portugal och som har ägarintressen i cypriotiska holdingbolag. Nyheten togs emot positivt, inte minst bland dem som jobbar med omstruktureringar och internationell beskattning. I mitt tycke är fältet dock inte helt fritt – som det brukar vara inom det internationella skatteområdet - för tillämpning av cypriotiska holdingbolag. Man måste också beakta Portugals generella CFC-regler.

Att tillämpa CFC-regler innebär generellt att bosatta fysiska eller juridiska personer beskattas för inkomster som under ett beskattningsår genererats i utländska juridiska personer. Ofta finns dessa juridiska personer i skatteparadis, dvs. i länder som har låg eller ingen skatt på bolagsinkomster. För att stävja möjligheterna att placera beskattningsbara inkomster i dessa länder, tillämpas CFC-reglerna som ett skatteflyktsverktyg.

Specifikt för Portugal, och även hos en del andra EU-länder (t.ex. Spanien och tills nyligen även Italien), finns en svartlistning av bolag i lågbeskattade jurisdiktioner. Gemensamt för dessa jurisdiktioner är att de har låg eller ingen bolagsskatt och ofta saknas ett komplett informationsutbytesavtal med landet ifråga. För att motverka att tillgångar/inkomster placeras i dessa bolag anser Portugal dels att dess CFC-regler ska tillämpas mot ägarna till dessa bolag, dels att vissa skattefriheter inte tillåts, t.ex. att kapitalvinster aldrig blir skattefria.

Numera har Portugal, tagit bort Cypern från sin svarta lista eftersom det ansågs, med rätta, diskriminerande att svartlista ett annat EU-land. Detta gör landet i fråga ännu mer attraktivt för inflyttande entreprenörer/kapitalplacerare som då kan tänkas etablera och omstrukturera sina verksamheter med ett cypernbolag på toppen. I och med de möjligheter som Portugal erbjuder i form av skatteoptimering är det – åtminstone ur ett svenskt perspektiv – inte många länder i Europa som kan konkurrera.

Men om man har för avsikt att etablera ett cypernbolag inför en flytt till Portugal finns det dock ett hinder som – åtminstone i mitt tycke – bör beaktas och det har det inte skrivits många rader om hittills: den generella CFC-lagstiftningen. I Portugal finns en generell CFC-lagstiftning som kortfattat innebär att det är fråga om ett CFC-bolag om det befinner sig i en lågbeskattad jurisdiktion – svartlistad eller ej – där bolagsskatten är lägre än 60 % av den generella portugisiska bolagsskatten. Med andra ord träffas Cypern, som har en låg bolagsskatt, av den generella CFC-lagstiftningen. Om dessutom en fysisk eller juridisk person med hemvist i Portugal äger en betydande andel i detta CFC-bolag, riskerar han att beskattas för dess årliga överskott med en progressiv skatt på mer än 45 %.

Då inställer sig frågan om det finns en ventil för EU/EES-bolag? Svaret är Ja, men det ställs vissa krav som dessutom utvecklats i samband med budgeten för 2012 (som godtagits i början på december 2011). Enligt nuvarande generella regler är det den skattskyldige som har bevisbördan och det framgår också att ett CFC-bolag, som ska omfattas av ventilen, inte som sin huvudverksamhet får syssla med t.ex. holdingverksamhet. Av budgeten för 2012 framgår att CFC-reglerna inte kommer tillämpas på bolag i lågbeskattade jurisdiktioner inom EU om bolaget är:

- en ekonomiskt sett ändamålsenlig etablering, och

- bedriver lantbruk eller kommersiell, industriell eller tjänsterelaterad verksamhet.

Det framgår inte vilka institutioner som ligger bakom dessa tillägg i budgetpropositionen, men klart är att Portugal med stöd och påtryckningar från EU, ECB och IMF tagit fram en "Strategic Plan to Fight Tax and Customs Fraud and Evasion", där bl.a. krav ställs på en ökad användning av den generella skatteflyktsklausulen och en utökning av skatteavtalsnätet.

I mitt tycke är det tämligen klart att reglerna – trots borttagandet av Cypern från den svarta listan – inte är EU-konforma, men att vi får se en osäkerhet till dess regeln utmanas i domstol (och vem vill vara den första?). En slutsats som med säkerhet kan dras är att det inte är helt riskfritt att använda cypriotiska holdingbolag efter en exit till Portugal, trots borttagandet från svarta listan. En noggrann analys bör göras av respektive case och alternativa lösningar kan behöva tas fram.

Johan Thim

Johan Thim jobbar som financial planner på Ålandsbanken i Malmö. Han är bankens expert på internationella skattefrågor och har en bakgrund från Skatteverket där han jobbat med att analysera skatteupplägg, föreslå lagförändringar och ta fram underlag för omförhandling av skatteavtal.