Bli kund Annonsera
måndag 22 april 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 11 februari 2013,

Edition av handlingar i skiljetvister

I skiljeförfaranden med internationell anknytning har ofta parterna, deras ombud och skiljemännen olika uppfattningar om informationsutbytet av skriftliga handlingar och i vilken omfattning edition av handlingar ska medges. Detta beror ofta på att det är stora skillnader i reglerna för bevisning och informationsutbyte mellan common law-länderna och civil law-länderna. Det skriver advokat Magdalena Berg.
Advokat Magdalena Berg arbetar inom tvistlösningsgruppen på Baker & McKenzie

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

I civil law-länderna är utgångspunkten att varje part har ansvaret för att samla in den bevisning som denne behöver. Endast i vissa situationer finns det möjlighet att utverka domstolens bistånd att avtvinga motparten och tredje man information genom edition. I common law-länderna är utgångspunkten att obalansen mellan parterna avseende bevisning och informationstillgång ska jämnas ut genom utväxling av information. Utväxlingen av information omfattar även sådana handlingar som är oförmånliga för den ena parten och som på ett avgörande sätt kan hjälpa motparten. Intresset av att uppnå ett materiellt riktigt avgörande står i förgrunden.

Högsta domstolen har i ett beslut förra året (NJA 2012 s 289) förklarat att domstol inte ska ompröva skiljemännens bedömning av bevisvärdet av det begärda materialet vid edition. Det är därmed klarlagt att skiljemännen har möjlighet att relativt fritt bedöma behovet och lämpligheten av edition. Särskilt i skiljeförfaranden med internationell anknytning kan skiljemännen utnyttja utrymmet till att välja kompromisslösningar och därigenom överbrygga motsättningar som beror på avsevärda skillnader mellan rättskulturer då det gäller informationsutbyte och bevisning.

Oftast löses de editionsfrågor som uppkommer inom ramen för ett skiljeförfarande utan domstols inblandning. Part i skiljeförfarandet kan framställa en begäran till skiljemännen om att motparten eller tredje man ska överlämna viss handling. Skiljemännen gör en diskretionär prövning av om handlingen har betydelse som bevis och kan därefter anmana motparten eller tredje man att inom viss tid överlämna den aktuella handlingen. Det saknas direkt tillämpliga regler som preciserar vad skiljemännen ska beakta vid den diskretionära prövningen. Vid internationella skiljeförfaranden ger emellertid artikel 3 i de s.k. IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration vägledning avseende bl.a. kraven på beskrivning av de handlingar som yrkandet avser och angivande av på vilket sätt de begärda handlingarna har betydelse i skiljemålet. Vid inhemska skiljeförfaranden ger 38 kap. 2 § rättegångsbalken vägledning för skiljemännens bedömning. Ofta löses frågorna om edition genom att motparten eller tredje man efterkommer skiljemännens anmodan. Om motparten eller tredje man vägrar att frivilligt följa skiljemännens uppmaning kan parten efter tillstånd av skiljemännen enligt 26 § lagen om skiljeförfarande vända sig till domstol för att få ett sanktionerat editionsföreläggande utfärdat. Enligt 26 § lagen om skiljeförfarande ska skiljemännen lämna tillstånd till ansökan om de anser att åtgärden är befogad med hänsyn till utredningen.

I det ovan nämnda beslutet från Högsta domstolen invände motparten att den handling som skiljemännen gav part tillstånd att ansöka om edition av saknade bevisvärde. Motparten hävdade att syftet med editionsyrkandet inte var att parten skulle få bevisning för de omständigheter som åberopades i skiljemålet utan att syftet var att få tillgång till handlingar som kunde lämna upplysningar om hur talan lämpligen borde utformas, det vill säga det var fråga om s.k. fishing expeditions. Motparten invände även att handlingen som editionsyrkandet avsåg innehöll yrkeshemligheter.

Högsta domstolen förklarade i sitt beslut att bevisvärdet av det material som editionsyrkandet avsåg avgörs av skiljenämnden, som bäst känner till skiljetvisten och dess omfattning och därmed kan avgöra det eventuella bevisvärdet. Med andra ord ska inte domstol ompröva skiljenämndens bedömning av om handlingen har betydelse som bevis i målet eller om åtgärden kan anses vara befogad. Domstolens prövning i editionsfrågor är begränsad till om lagliga förutsättningar föreligger och om det finns sekretessåtgärder som hindrar ett utlämnande av handlingarna. Domstols laglighetsprövning avser således bl.a. om skiljenämnden har gett sitt tillstånd till att yrkandet framställs, om yrkandet är så preciserat att det går att verkställa, om materialet avser yrkeshemligheter och om det finns sekretessregler som hindrar att handlingarna kan lämnas ut.

I enlighet med Högsta domstolens beslut kan editionsförelägganden utfärdas i betydligt större omfattning vid skiljetvister än vid domstolstvister, till och med när det är fråga om s.k. fishing expeditions som är otillåtna vid domstolstvister. Högsta domstolens beslut om att domstol inte ska ompröva skiljemännens bedömning av om edition är befogad ger således uttryck för en allmänt välvillig inställning till skiljeförfarande som tvistlösningsform.

Särskilt vid skiljeförfaranden med internationell anknytning kan skiljemännen mera fritt bedöma lämpligheten och behovet av editionsförelägganden för att på detta sätt överbrygga skillnaderna mellan civil law-ländernas restriktiva uppfattning och common law-ländernas långtgående möjligheter till informationsutbyte. Skiljemännen måste dock alltid pröva både frågan om lagliga förutsättningar för editionsåtgärden föreligger och om editionsåtgärden är befogad.

Skiljemännen har således utrymme att vara generösa vid sin bedömning av om det är befogat med edition i det enskilda fallet. Generellt sett torde skiljemän vara mer benägna att bifalla ansökan om editionsåtgärd av rättssäkerhetsskäl än att avslå ansökan därför att de vill verka för ett snabbt och effektivt förfarande. Vid avslag av en begäran om edition finns det en risk för att en klandertalan senare kan komma att bifallas om skiljetvistens utgång skulle ha blivit en annan om editionsåtgärden hade bifallits och de aktuella handlingarna åberopats som bevisning. Skiljemän har sällan möjlighet att med säkerhet förutse bevisläget när en begäran om edition framställs. Ur klandersynpunkt kan det därför vara riskabelt att avslå en begäran om edition därför att handlingen saknar eller har liten bevisbetydelse. Vid avslag till en vidsträckt begäran om edition kan parten istället begära editionsförhör i syfte att därigenom få bättre underlag och kunna framställa ett mer preciserat editionsyrkande. Editionsförhör kan innebära att förfarandet försenas och skiljemännen kan därför även av den anledningen vara mer benägna att bifalla än avslå vidsträckta editionsyrkanden.

Det föreligger emellertid en risk för att bifall till alltför vaga och omfattande editionsyrkanden leder till ökade kostnader och att skiljeförfarandet inte kan handläggas snabbt och ändamålsenligt. Skiljeförfarandet riskerar att tyngas i onödan av editionsåtgärder avseende handlingar som saknar eller endast har liten bevisbetydelse för den i skiljemålet förda talan. Den part som editionsyrkandet riktas mot kan dessutom åsamkas stora kostnader för att sammanställa, sortera och ta fram handlingar som saknar eller har liten betydelse i skiljemålet. Vid kostnadsfördelningen bör därför skiljemännen kunna utnyttja de möjligheter som finns att sätta ned den begärda ersättningen om part har vållat merkostnader genom sitt sätt att utföra talan. Kostnadssanktionen bör kunna användas mer aktivt än vad som idag ofta är fallet i syfte att försöka stävja att parterna i onödan tynger målet och initierar obefogade editionsåtgärder.

En utveckling som innebär att s.k. fishing expeditions, eller varje motsvarande slag av omfattande yrkanden om utfående av dokument från motsidan, tillåts är olycklig ur kostnads- och effektivitetssynpunkt. En sådan utveckling kan på ett balanserat sätt motverkas om skiljemännen beslutar att senarelägga dessa frågor och eventuella editionsåtgärder till dess att tvistefrågorna i skiljemålet är utredda i enlighet med den modell som tillämpas inom ramen för svenska tvister. Om skiljemännen först utreder vilka frågor som är tvistiga innan de tar ställning i editionsfrågan blir det mer precision i skiljemännens bedömning av handlingens eventuella bevisbetydelse än om skiljemännen, som nu ofta är fallet - åtminstone i internationella skiljeförfaranden - redan på ett tidigt stadium ska behöva ta ställning till editionsåtgärden. Genom att således senarelägga frågan om edition till dess tvistefrågorna är utredda sätts kostnads- och effektivitetshänsyn i förgrunden. Detta är en ordning som har fungerat väl i Sverige under många år och som borde kunna framhållas som en konkurrensfördel för Sverige som skiljedomsland.

---------------------------------------

Magdalena Berg är advokat och verksam vid Baker & McKenzie Advokatbyrå

Årets bolagsjurist

Oskar Brandt som är chefsjurist på Izettle har tilldelats utmärkelsen årets bolagsjurist.

Fylgia anställer biträdande jurister

Advokatfirman Fylgia har anställt tre jurister inom kommersiell tech & IP samt miljö- och entreprenadrätt.

57 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 57 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 11 april. Samtidigt utträdde 22 advokater ur samfundet.

Foto Roland Magnusson

Advokat blir hedersdoktor

Advokaten Johan Eriksson har av Stockholms universitet utsetts till en av 2019 års hedersdoktorer.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 april utnämnt åtta nya domare.

Samarbete mot brottslighet granskas

Tolv myndigheter har i flera år lagt ner stora resurser på att bekämpa organiserad brottslighet. Enligt Riksrevisionen har dock styrningen varit otydlig och utan samordning.

Foto Uppsala universitet

Uppsalaforskare får miljonanslag

Juris doktor Moa Lidén får Ragnar Söderberg Postdoctoral Fellow in Law under två år för ett projekt om bevisning i brottmål.

Domstolarna rekryterar

Om några veckor går ansökningstiden ut för den utannonserade tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen, men det finns även ett antal andra domstolstjänster runtom i landet att söka just nu.

Wistrand utser ny MP

Efter nio år som managing partner i Göteborg har Martin Wedén lämnat sin post. Lars Thunberg tar över i hans ställe.

Miljonbelopp till forskningsprojekt

Ragnar Söderbergs stiftelse har beviljat forskningsmedel till två projekt i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, vid Juridiska institutionen respektive Institutet för social forskning.

Nya delägare i DLA Piper

DLA Piper har utsett advokaterna Mats Eriksson och Magnus Oskarsson till nya delägare från och med 1 maj.

Studie om skatter och mänskliga rättigheter

Vilken koppling finns det mellan skatter, mänskliga rättigheter, jämställdhet och FN:s globala mål för hållbar utveckling? Cristina Trenta har fått forskningsmedel för att bidra med kunskap om skatternas roll för hållbar utveckling.

Foto Ginasanders Dreamstime.com

EU inför nya upphovsrättsregler

EU-parlamentet röstade på tisdagen för kommissionens förslag till nytt upphovsrättsdirektiv.

Datainspektionen granskar vårdgivare

Datainspektionen ska undersöka hur fyra universitetssjukhus, tre stora privata vårdgivare och en nätläkare styr personalens åtkomst till huvudjournalsystemen.

Foto Leif R Jansson/Scanpix

Nytt justitieråd i HD

Stefan Reimer har tillträtt som justitieråd i Högsta domstolen.

Ny managing partner på Vinge i Göteborg

Vinge Göteborg har utsett Anna Palmérus till ny managing partner.

Foto stocksnapper

Nya domare

Regeringen har den 21 mars utnämnt en lagman och tre chefsrådmän.

Nya delägare och advokater till Wåhlin

Advokatfirman Wåhlin har sedan årsskiftet förstärkts med tre nya medarbetare i Göteborg, Malmö och Helsingborg, varav två delägare och en advokat.

Ny delägare i Ramberg

Advokat Camilla Alm-Eriksson började på Ramberg Advokater som delägare den 4 mars.

Foyen rekryterar jurist från hovrätten

Foyen Advokatfirma har rekryterat juristen Erika Stjärnström från Göta hovrätt. Hon ingår i advokatfirmans affärsområde för Entreprenad, skriver Foyen i ett pressmeddelande.

Ny counsel på Delphi

Delphi har rekryterat Elisabeth Werner som counsel och hon kommer närmast från en roll som bolagsjurist på Skanska.

Foto Syda Productions

Tredje tillsyn kring 1177

Datainspektionen genomför en inspektion på plats av Medhelp för att ta reda på företagets roll och ansvar kring sjukvårdsrådgivning via 1177 Vårdguiden.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 mars utnämnt sju nya domare.

Praktikerartikel

Användning av mellanliggande bolag och principen om förfarandemissbruk

David Kleist, docent i finansrätt, analyserar två nyligen meddelade domar inom skatterättens område från EU-domstolen.

Foto Dotshock

Så fungerar justitiedepartementet

Justitiedepartementet presenterar en överblick över organisation, ansvarsområden och uppgifter.

Nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 50 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 mars.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt