Bli kund Annonsera
lördag 24 augusti 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 maj 2014,

Svåra problem med åldersbedömning

Åldersbedömning av ensamkommande barn saknar vetenskaplig grund. Det skriver Gregor Noll, professor i folkrätt, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, i en ny praktikerartikel.
Gregor Noll, professor i folkrätt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Vissa människor kommer från länder med fungerande folkbokföring. Enligt FN-statistik registrerar mer än 90 procent av Europeiska stater levande födslar för åtminstone ett år under perioden 2003-2007. Andra gör inte det. I Somalia registrerades sex procent av alla levande födslar år 2006. Och för Afghanistan ligger motsvarande siffra på tre procent. Ensamkommande barn som söker asyl i Sverige kommer främst från Afghanistan och Somalia. Migrationsverket och migrationsdomstolarna konfronteras med ett veritabelt problem här. Om ungdomen är under 18, kan det bli uppehållstillstånd. Bedöms åldern vara 18 eller mer, kan det betyda avslag trots att åberopade skyddsskälen är identiska.

Antag nu att Migrationsverket betvivlar om sökanden verkligen är ett barn. Då ser man till att sökanden eller god man samtycker till en medicinsk åldersutredning. I många fall spelar radiologiska undersökningar av sökandes handleder eller visdomständer en avgörande roll för bedömningen av dennes ålder. Barn eller vuxen, uppehållstillstånd eller avvisning, Katrineholm eller Kabul: det är läkaren, och inte juristen som avgör. Läget har förvärrats av en dom från Migrationsöverdomstolens avdelning 1 från den 11 februari i år (UM2437-13). En tandröntgen från Rättsmedicinalverket var den enda bevisningen som Migrationsöverdomstolen erkände något värde. Den sökandes egna utsagor och hans afghanska identitetshandling lämnades helt utan avseende. Socialtjänstens uppgifter verkade ha glömts bort helt och hållet under dömandet. Sällan har jag sett en så illa genomtänkt dom från en prejudicerande instans.

Om det finns något som saknar allt bevisvärde, så är det nämligen radiologiska åldersbedömningens av afghanska och somaliska ungdomar. De senaste tio årens medicinska forskning visar att det brister i relevant jämförelsematerial för båda grupper. Tyvärr har inte alla praktiker följt med i forskningen och insett att deras intygsverksamhet inte längre står på vetenskaplig grund.

Inom en radiologisk bedömning jämför man den sökandes handled och visdomständer med handleder och visdomständer i populationer som tidigare forskning har undersökt. Det är bara det att dessa forskningspopulationer inte rekryteras från hela världen, utan typiskt sett kommer från ganska välbärgade grupper i ganska välbärgade länder. Först trodde man att deras egenskaper var representativa för hela mänskligheten. Sedan millennieskiftet hopar sig dock indikationerna inom forskningslitteraturen att tillväxten varierar i betydande omfattning beroende på etnicitet, socioekonomisk status, tillgång till hälsovård och förekomst av traumatiska händelser. Tag afghanska ungdomar.

En brittisk studie visar att upp till en tredjedel av ensamkommande afghanska flyktingbarn i Storbritannien lider av PTSD. Ett antal studier belägger samband mellan krigs- och traumaupplevelser och förtida åldrande. Ytterligare en studie belägger att en av de dominerande metoder för handledsbedömningar (Greulich-Pyle) visar helt fel när det gäller ungdomar i Afghanistans grannland Pakistan. Att åldersbedöma en afghansk pojke med krigserfarenhet genom att jämföra honom med västerländska pojkar utan krigserfarenhet kan leda till grova felbedömningar och enorma rättsförluster.

Hade man då inte kunnat studera afghanska och somaliska jämförelsepopulationer för att få fram ett färskt forskningsunderlag? Det finns ett grundläggande hinder. Det är helt enkelt så att både medicinska forskare och jurister är beroende av folkbokföring. Jurister behöver den för tillförlitliga uppgifter om kronologisk ålder. Men det behöver medicinare också. Varför? Utan folkbokföring vet man inte om individer i en studiepopulation verkligen har den åldern som dess medlemmar uppger.

Radiologer bör med andra ord sluta att skriva intyg tills det finns ett tillräckligt forskningsunderlag för att åldersbedöma de två nationaliteterna. Gode män och sökanden skall sluta samtycka till radiologiska undersökningar. Migrationsverket skall upphöra att beställa intyg. Vad händer om de inte gör det? Då går stafetten över till beslutsfattare och domare i migrationsmål. I den mån intyg läggs fram som bevisning skall de inte tillerkännas något bevisvärde.

Men kan en jurist bara underkänna ett utlåtande från en medicinsk expert? Inte om den följer disciplinens vetenskaplighetsnormer. Inser dock juristen att dessa normer åsidosatts så faller riktighetspresumtionen. Expertutlåtandet blir i så fall inte bättre än tyckandet från vilken icke-expert som helst. Då kan domaren inte länge substituera sitt eget omdöme med expertens. Istället gäller det att fatta det svåra beslutet om ålder själv. Att fatta svåra beslut är, när allt kommer omkring, domarens jobb.

-----------------

Gregor Noll, professor i folkrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 22 augusti utnämnt ett hovrättsråd, sex rådmän och ett tekniskt råd.

Foto JanneBanan

Domarnämnden föreslår nytt justitieråd

I slutet av året lämnar Ingemar Persson uppdraget som justitieråd i Högsta domstolen och vid sitt senaste möte beslutade Domarnämnden att föreslå Johan Danelius som hans efterträdare.

Ny VD för Bergenstråhle & Partners

Pär Eliasson Zucco har utsetts till IP-byrån Bergenstråhle & Partners nya VD och koncernchef.

Google-tillsyn lämnas över till Irland

Datainspektionen kommer att överlämna granskningen av Google om platsdata till den irländska dataskyddsmyndigheten. Det är den Europeiska dataskyddsstyrelsen som har tagit ställning till detta.

Sanktionsavgift för ansiktsigenkänning

Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift på 200.000 kronor för en skola som på prov har använt ansiktsigenkänning via kamera för att registrera elevers närvaro.

Christopher Tehrani till Cirio

Advokaten Christopher Tehrani kommer att arbeta inom IP/immaterialrätt och ansvara för patenttvister hos Cirio Advokatbyrå.

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt