Anne Ramberg, aktiv i Hilda

Maarit Jäntärä-Jareborg, aktiv i Hilda

Anna Skarhed, aktiv i Hilda

Barbro Thorblad, aktiv i Hilda

Margareta Åberg, aktiv i Hilda

Guntra Åhlund, aktiv i Hilda

ORIGINAL- DOKUMENT

»

Protokoll Domarnämnden 26 augusti 2009.pdf

LÄS MER

»

Hildas dominans stoppas i nya Domarnämnden

»

Generaldirektören svarar trots Hilda-koppling

VERKTYG

»

Skriv ut

»

Tipsa en vän

»

Skriv kommentar

E-postadress att skicka till Ditt namn
Skicka

Den 26 augusti förra året satte sig Domarnämnden ner i Domstolsverkets lokaler på Riddarholmen i Stockholm.  Det blev som ett sammanträde med Hilda. Men den här handlade det inte om att diskutera metoder för att befrämja kvinnligt ledarskap eller påverka opinionsbildningen. Nu hade makten att verka i praktiken.

En lagman i Helsingborgs tingsrätt skulle utses. Då gick ordföranden i nämnden Thomas Rolén ut eftersom han ansåg sig jävig. Kvar i rummet satt då sex kvinnor och en man, Martin Holmgren. Per telefon deltog dock Lennart Svensäter.

Samtliga sex kvinnor ingår i nätverket Hilda vars uttalade mål är att få fram fler kvinnliga chefer i domstolarna. Nu var de sex mot två. Anna Skarhed, Margareta Åberg, Anne Ramberg, Guntra Åhlund, Maarit Jänterä-Jareborg och Barbro Thorblad hade fyra kandidater att välja på. En kvinnlig chefsrådman, en kvinnlig lagman och ytterligare två män som arbetar som lagmän. Chefsrådmannen Ylva Norling Jönsson från Malmö tingsrätt ställdes mot Pia Johansson, lagman i Blekinge och lagmännen Gunnar Krantz på Vänersborgs tingsrätt och Johan Kvart på Värmlands tingsrätt. Lagmannen är högsta chefen på en domstol. Chefsrådmannen är endast chef för en avdelning på tingsrätten.

Starkt startfält

Nämnden beskrev de sökande som ”ett mycket starkt startfält”.  Enligt protokollet som InfoTorg Juridik tagit del av är Gunnar Krantz den som har längst erfarenhet som chef inom Sveriges Domstolar, först som mellanchef i egenskap av chefsrådman och därefter som myndighetschef i sin nuvarande anställning.

När det gäller Ylva Norling Jönsson skriver nämnden att hon ”har flera års erfarenhet som chefsrådman med fullt personalansvar i en större tingsrätt – en befattning som i de flesta avseenden är jämförbar med tjänsten som lagman i en mindre tingsrätt, även om en lagman i egenskap av myndighetschef har ett yttersta verksamhetsansvar”.

Nämnden fäster mycket avseende vid konkreta insatser av Krantz och Norling Jönsson. Krantz sägs ha bedrivit ”ett flerårigt och omfattande förändringsarbete avseende organisations- och arbetsformer, som utfallit med utmärkt resultat. För Ylva Norling Jönssons del rör det sig om ett ”synnerligen väl vitsordat genomförande av en större organisationsförändring på avdelningsnivå”.

Därför satte nämnden dessa före Pia Johansson (trea) och Johan Kvart (fyra). Det som till slut fäller avgörandet till chefsrådmannens fördel är följande: ”Ylva Norling Jönsson utmärker sig särskilt genom de väl genomtänkta och tydligt utformade visioner och strategier som hon redovisat när det gäller hur hon vill ta sig an utmaningen att vara lagman i Helsingborgs tingsrätt, om hon skulle erbjudas anställningen. Även när det gäller juridisk skicklighet utmärker sig Ylva Norling Jönsson enligt nämnden särskilt genom sina mycket kvalificerade och breda erfarenheter inom utredningsväsendet”.

Utredare

Bakom formuleringarna ligger Ylva Norling Jönsson insatser som särskild utredare i bland annat Fastighetsmäklarutredningen, att hon tidigare varit Sveriges representant i en arbetsgrupp om sakrätt hos FN:s kommission för internationell handelsrätt (UNCITRAL). Vidare har hon erfarenhet från arbete som utrednings- och kommittésekreterare i olika statliga utredningar, bland annat Insolvensutredningen, Straffsystemkommittén och Förmånsrättskommittén.

Men också motkandidaterna har erfarenhet av statliga utredningar och internationella uppdrag. Därför har utnämningen diskuterats bland domare i hela Sverige. Hur kunde det komma sig att tre lagmän missade en lagmanstjänst till förmån för en chefsrådman? Jag har varit i kontakt med både Johan Kvart och Gunnar Krantz men de vill inte uttala sig om handläggningen av deras eget ärende. Inte heller Thed Adelswärd, Domareförbundets ordförande, vill inte uttala sig om enskilda tillsättningar och utgår från att nämnden gjort sina bedömningar på ett korrekt sätt. Han säger dock följande om Hilda:

- Det är positivt med ett kvinnligt nätverk som vill uppmuntra kvinnor att söka chefstjänster. Men om det därtill finns en uttalad vilja hos nätverket att tillsätta kvinnor på icke sakliga grunder är det naturligtvis inte bra. Jag har dock ingen anledning att tro att så skulle vara fallet.

Thed Adelswärd har tagit del av Riksrevisionens granskning av Domarnämnden och ifrågasättandet av att Hildas medlemmar utgör majoriteten av nämndens ledamöter. Domstolsverket ska i nästa vecka svara på om detta utgör jäv. Riksrevisionen har också pekat på att motiveringarna kunde vara bättre. I det sistnämnda håller Adelswärd med.

- Motiveringarna har blivit tydligare men de är relativt generellt skrivna och det är svårt att följa resonemangen. Man måste kunna se i efterhand om en saklig prövning har gjorts.

Om nämnden skulle ha varit jävig när den fattade såväl beslutet om Norling Jönsson som andra tillsättningar hamnar vi en delikat situation. Besluten kan självfallet inte rivas upp så här långt efteråt. Och de går inte heller att överklaga som det tidigare gick med Tjänsteförslagsnämndens beslut. Och regeringen gör aldrig någon annan bedömning än Domarenämnden.

- Det är bra fråga hur man gör om det exempelvis efter regeringens beslut skulle visa sig ha förelegat jäv i Domarnämnden men beslutet går nog inte att ändra på, säger Thed Adelswärd.