Anna Skarhed varnade de traditionella medierna för passivitet.

VERKTYG

»

Skriv ut

»

Tipsa en vän

»

Skriv kommentar

E-postadress att skicka till Ditt namn
Skicka

”Integritet på Internet från JK:s horisont” löd rubriken på gårdagskvällens möte i Delphis lokaler i Stockholm. Ett 50-tal åhörare hade hörsammat inbjudan från föreningen ADBJ som regelbundet arrangerar seminarier kring IT och juridik.

Advokat Peter Danowsky som är ordförande i föreningen inledde mötet med konstaterandet att Anna Skarhed är ny på ämbetet och efterträdde den ovanligt öppna Justitiekanslern Göran Lambertz samt att hon uppgett att hon var där i går kväll mest för att lära sig något.

Anna Skarhed kanske inte tog ut svängarna på samma sätt som företrädaren men hon valde att på slutet av sitt anförande kliva in på minerad mark när hon berörde frågan om hårdare regler för att möta utvecklingen på Internet. Men inledningsvis gjorde hon en genomgång av JK:s uppgifter på tryck- och yttrandefrihetens område och de regler som styr vad vi får säga och skriva.

Exklusivt ansvar

Hon hade sin erfarne byråchef Håkan Rustand alldeles vid sin sida som nickade bekräftande ibland när Justitiekanslern kände sig osäker. Men det är helt uppenbart att hon gjort en egen analys av de problem som den befintliga lagstiftningen ställer oss inför. Hon betonade starkt det exklusiva ansvar som JK har genom att som enda åklagare kunna väcka åtal för tryckfrihetsbrott. Men till och med där börjar gränsdragningarna bli svåra. I vissa fall kan det vara allmän åklagares uppgift att åtala. Finns det utgivningsbevis är JK behörig att föra talan. Saknas utgivningsbevis kan JK ändå vara behörig genom den så kallade databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL. Då gäller det att bl.a. att informationen på hemsidan ska ha tillhandahållits av ”redaktion … för radioprogram”. Polisen klarar inte alltid att avgöra detta och skickar för säkerhets skull bollen vidare.

Men den som tror att JK enbart ägnar sig åt medier har fel.

- Det är en liten nisch hos oss, upplyste Anna Skarhed, för kvällen omgiven av en mängd experter som granskade varenda stavelse.

Av de 8.500 ärendena som kom in till JK förra året rörde bara knappt 500 tryck- och yttrandefrihet och då framför allt anmälningar om förtal och hets mot folkgrupp. Eftersom JK är bra på att hålla nere balanserna avgjordes ungefär lika många, tryckfrihetsärenden. Men bara i 15 fall inleddes förundersökning och i endast 4 fall väcktes åtal. En stor del föll bort just på grund av att databasregeln inte var tillämplig. Och många av yttrandena var helt enkelt inte brottsliga. De traditionella medierna står för en försvinnande liten andel.

Förvånansvärt många fall gäller klistermärken och affischer. Det är inte alltid som de anmälda alstren kan anses ”tryckta” och därmed falla inom TF.

Sverigedemokraternas valfilm het

 En het potatis är Sverigedemokraternas valfilm. [där muslimska kvinnor ses springa i kapp med pensionärer om välfärdspengarna].  Filmerna har lagts ut på Internet och än en gång står JK inför den grannlaga uppgiften att avgöra om databasregeln är tillämplig. Som det ser ut nu faller hälften av de 6 filmerna utanför grundlagsskyddet.

- Ändå ser bilderna och innehållet exakt likadant ut. Man kan fråga sig vad man ska dra för slutsatser av detta, att teknik avgör utgången, sa Anna Skarhed. Jag tycker det känns absurt.

- - Det framstår som omöjligt för mig att förklara för anmälarna varför de ska behandlas olika beroende på tekniska finesser.

Justitiekanslern pratade också mera allmänt om det växande problemet med namnpubliceringar på Internet.

- Man publicerar dömda personer med namn och i många fall bild, främst på högerextrema hemsidor. Och så förekommer mobbning där ungdomar hänger ut varandra på andra hemsidor. Dessa frågor är oerhört aktuella för alla medborgare.

Rätten till privatliv

Men än så länge passar lagstiftaren. Anna Skarhed pekade på en mängd utredningar som varnat för utvecklingen men än så länge inte lett någonstans. Hon pekade på företrädaren Lambertz uttalande om att Prinsessan av Monaco-domen, som rörde rätten till ett privatliv, borde föranleda svenska lagändringar.

- Det blev en gigantisk storm mot detta i media, påminde sig Anna Skarhed.

Men frågan är hur länge media kommer att ha lagstiftningen på sin sida. Just nu noterar Anna Skarhed att de traditionella medierna, i stället för att distansera sig mot suspekta hemsidor och upprätthålla en hög etik, tar efter när det gäller namnpubliceringar.

Så till slut slängde hon ut brandfacklan. Och den som fick ta emot den var just de traditionella medierna.

- Är det de traditionella mediernas brist på insikt och risken för att de hamnar i dåligt sällskap som är problemet? De har blivit vidlyftigare med namnpubliceringar och fakta i stället för att skapa en debatt kring etik i de egna medierna och på så vis få med sig de nya medierna.

Följande slutkläm framkallade nog hos åhörarna en lätt rysning längs ryggraden.

- Finns det därmed inte en risk för att politiker och medborgare kommer att trycka på för att få inskränkningar i yttrandefriheten? Är det det som är det verkliga hotet på sikt?

Efter Anna Skarheds anförande släpptes publiken in och fick ställa frågor och diskutera med JK. Det var nog många som fick en tankeställare när de lämnade mötet denna tisdagskväll.