Ingemar Hansson

Foto: Pawel Flato

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Ingemar Hansson tillträdde som generaldirektör på Skatteverket i februari i år. Han kom då från arbetet som statssekreterare på finansdepartementet och har tidigare bland annat forskat och varit utredare inom skatteområdet samt chef för Konjunkturinstitutet i sju år. En bra kombination av erfarenheter, sammanfattar han, och beskriver arbetet som generaldirektör som roligt och stimulerande.

Inbjuden till ett lunchseminarium av Institutet Skatter & Rättssäkerhet berättar Ingemar Hansson om Skatteverkets arbete och uppgifter med att säkra skatteintäkter, skydda seriösa företag från illojal konkurrens och ge service till skattskyldiga. En stapel av mynt illustrerar att 90 procent av skatteintäkterna tas in genom det han kallar skattebetalarnas frivilliga medverkan, att Skatteverkets kontroller genererar 1,5 procent och att skattefelet står för 8,5 procent. En ökning av frivillig medverkan med en procentenhet till 91 procent skulle ge 13 miljarder kronor, konstaterar Ingemar Hansson.

Före rättesnöre

Skatteverket arbetar därför enligt visionen att det ska bli rätt från början, eller med andra ord att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Till exempel satsas på informationsmöten runtom i landet för nystartade företag, tydligare broschyrer, webblösningar och information på Skatteverkets hemsida med upplysningar och bedömningar i rättsfrågor. Deklarationsblanketten innehåller förtryckta uppgifter för att minska risken för felskrivningar och felsummeringar och i våras deklarerade 57 procent via Internet, telefon och sms.

Inför deklarationssäsongen går Skatteverket ut med information om vad som kommer att specialgranskas och i våras var det bland annat försäljningar av bostäder och aktier. Skattekontroller är nödvändiga för att upprätta hålla tilltron till skattesystemet, säger Ingemar Hansson. Det ska inte vara riskfritt att fuska.

Samverkan

Han berättar också om samarbete mellan Skatteverket och olika branschförbund. Förbunden påverkar normer i branschen och kan bidra till att höja frivillig medverkan. Till exempel har Sveriges Byggindustrier förslag på personalliggare, som redan förekommer inom restaurangbranschen, och att knyta inbetalningar av sociala avgifter och skatt till personnummer.

På sikt vill Skatteverket utveckla dialogen med skattebetalarna och bland annat lämna "besked" där Skatteverket lämnar sin bedömning i en rättsfråga och står fast vid den under processens gång. Dessutom finns möjlighet att hos Skatteverket ansöka om förhandsavgörande i internprissättningsfrågor, så kallad advance pricing agreement. Det innebär överenkommelser med stater med vilka Sverige ingått skatteavtal. Avgiften är 150.000 kronor och prissättningsbeskeden gäller normalt i tre till fem år.

Ingemar Hansson konstaterar att Skatteverket utvecklats i rätt riktning de senaste 10-20 åren men att det återstår en hel del att göra. Satsningen ligger på att utveckla e-tjänster och service och höja frivillig medverkan.

Vid den efterföljande frågestunden ställs frågor om bland annat Skatteverkets effektivitet kontra den enskildes integritet och rättsäkerheten. Ingemar Hansson konstaterar att, innan man fått åklagaren med på vagnen, finns sekretessregler som hindrar samarbete med andra myndigheter och försvårar möjligheten att komma åt den grova brottsligheten. När det gäller så kallade tredjemansrevisioner anser han att det är viktigt att skydda seriösa företag mot illojal konkurrens och att revisioner är ett medel men som ska tillämpas på ett legtimt sätt. Han tror att man skulle förlora ett välfungerande skattesystem om revisioner inte finns. På frågan om vad han anser om förslaget att införa prövningstillstånd för skattemål i kammarrätt svarar han endast att prejudicerande frågor bör prövas av högsta instans.