Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol heter utredningen ledd av Kathrin Flossing som lades fram i somras. Målutredningen har haft i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens i domstolsförfarandet.

En av de frågor som intresserar många är om vi ska få en superdomstol i Sverige för affärsjuridiken. När det gäller de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen tycks Kathrin Flossing nu inse att de behöver samlas i ett sammanhang. I dag ser vid dem dyka upp i såväl marknadsdomstolen som i Patentbesvärsrätten, förvaltningsdomstolarna och i de allmänna domstolarna. 

Ett teoretiskt exempel som utredningen vill illustrera med visar att en och samma fråga kan ge upphov till sex mål i sammanlagt nio domstolar.

Inte tillfredsställande

”Det är enligt Målutredningens uppfattning inte en tillfredsställande ordning att mål som har ett gemensamt upphov ska fördelas på så många domstolsslag och instansordningar. Det försämrar möjligheten att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på dessa områden. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att antalet immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål är så litet” skriver utredningen.

Hur många mål avgörs då?  Under 2009 avgjordes 27 patentmål och cirka 160 övriga immaterialrättsliga mål i tingsrätt. Samma år avgjordes i tingsrätt nio konkurrensmål och 16 marknadsföringsmål. Också målunderlaget i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen är litet. Under 2009 avgjordes 411 mål i Patentbesvärsrätten – varav 61 patentmål – och 59 mål i Marknadsdomstolen. En mer samlad domstolsprövning, där målen koncentrerades till en domstol, skulle, enligt utredningen, ge upphov till en mer bärkraftig verksamhet.

Slutsatsen blir att samla dessa måltyper i ett domstolsslag. Men att införa specialdomstolar som Svenskt Näringsliv vill går inte Flossing med på. Det anser hon inte vara en ändamålsenlig lösning. Det räcker med Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Försvarsunderrättelsedomstolen.

”En sådan åtgärd kan därför endast anses motiverad, om behovet av särskild skyndsamhet eller särskild kompetens inte kan tillgodoses genom mindre ingripande åtgärder” skriver utredningen. Mot bakgrund av det anförda bedömer Målutredningen att den särskilda kompetens och skyndsamhet som kan uppnås i en specialdomstol, också kan uppnås i en särskild domstol. Det finns således inga behov av särskild skyndsamhet eller särskild kompetens som kräver inrättande av specialdomstolar.

Särskilt tillägg

Men Eva Jarnvall på Svenskt Näringsliv gick emot ordföranden i ett särskilt tillägg.

”Jag delar inte denna slutsats utan anser tvärtom att en specialdomstol för marknadsrättsliga och immaterialrättsliga mål skulle skapa klart bättre förutsättningar för en snabb och kompetent hantering än en särskild domstol” skriver hon.

Till InfoTorg Juridik säger Eva Jarnvall dock att hon ser en liten ljusglimt i Flossings slutsatser.

- Ska man vara ärlig mot henne så har hon tagit till sig att de marknadsrättsliga och immaterialrättsliga målen behöver sammanföras. Hennes problembild är bra. Men att skapa en specialdomstol är för känsligt politiskt.

I stället vill Flossing se en så kallad särskild domstol. Det innebär att en avdelning inom tingsrätte och en på hovrätten skulle specialisera sig på dessa mål.

- Men det innebär att de kommer sist i prioriteringarna på de allmänna domstolarna efter häktningar och brottmål, invänder Eva Jarnvall.

Nu indikerar Kathrin Flossing att frågan behöver utredas ytterligare. Eva Jarnvall hoppas då att man kan ta det fulla steget mot en specialdomstol även om detta kan ta upp till tio år att genomföra. Eva Jarnvall tycker att det var fel av utredningen att också titta på de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen. Det räckte med de övriga måltyper som utredningen fokuserade på.

Utredningen ska nu ut på remiss.