Domstolarna hanterar allt större och tyngre mål, särskilt brottmål. Hovrättspresident Gunnel Wennberg konstaterar att dessa mål med långa förhandlingar kräver stora resurser, vilket förlamar domstolarnas hantering av övriga mål och verksamheten i övrigt.

Den 5 april inleddes förhandling i ett internetbedrägeri i Varbergs tingsrätt. Efter sista förhandlingsdagen den 6 oktober har målet krävt 55 förhandlingsdagar. Målet, som dessutom är ett pilotmål när det gäller tillvägagångssättet i internetbedrägeri, innefattar 22 tilltalade. Detta ställer stora krav på tingsrättens resurser, berättar lagman Mats Sjösten.

- Två av tingsrättens sex domare arbetar med målet och är frikopplade från allt annat arbete. Vi har anställt en extra beredningsjurist. En domstolssekreterare arbetar enbart med detta mål. Dessutom är det fyra nämndemän.

Han tror att det kommer att ta 1,5 års domarkraft för målet att passera genom tingsrätten. Och målet kräver inte bara personella resurser utan även lokaler, konstaterar Mats Sjösten. 

- Vi har blivit tvungna att hyra en industrilokal som ställts om till förhandlingssal med all teknisk utrustning som behövs. Kostnaderna för detta ryms inte inom vår budget utan Domstolsverket har fått skjuta till pengar.

Mats Sjösten menar att det är bekymmersamt att många mål blir allt mer omfattande. Att rationalisera brottsutredningarna till de stora frågorna och huvudmännen skulle kunna vara ett sätt att korta handläggningstiderna i domstol. Men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerheten och den allmänna rättsuppfattningen, menar Mats Sjösten.

Fredrik Wersäll, hovrättspresident i Svea hovrätt och bland annat tidigare riksåklagare, anser att en del av lösningen på problematiken med stora och långa mål är att se över straffprocessrätten. Ett sätt kan vara att öka inslagen av disposivitet i processen, det vill säga olika former av överenskommelser mellan parterna. Till exempel om vad som är stridigt respektive ostridigt, begränsa utredningarna till vissa frågor och lägga vikt vid att den tilltalade vitsordar vissa uppgifter.

- Detta är ingen universallösning och det finns principiella invändningar, säger Fredrik Wersäll.

- Men liknande åtgärder finns redan i andra länder och Sverige släpar efter.

Ändringarna måste ske lagstiftningsvägen. En översyn av straffrättsprocessen pågår för närvarande. Men Fredrik Wersäll menar att nuvarande regler om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse också kan tillämpas i större utsträckning.

- Polisens och åklagarens resurser bör utnyttjas på bästa strategiska sätt. Stora utredningar tar stora resurser. Man kan fråga sig om det är en riktig prioritering med stora utredningar som leder till brottmål som leder till huvudförhandling i över ett år i domstol. Denna insats måste ytterst vägas mot att resurserna istället skulle kunna läggas på andra brott.

- De stora målen är också i sig ett bekymmer. Ofta är det svårt att hantera ett så stort material med komplex bevishantering och inte sällan blir mycket ogillat. Målen tar inte bara resurser i domstol utan det tar också lång tid innan dom meddelas.

- I Svea hovrätt har vi skapat särskilda administrativa rutiner för långa mål, det vill säga mål som pågår i flera veckor. Vi får i stor utsträckning anlita pensionerade domare för att få fulla sitsar.

Tendensen med större mål har enligt Fredrik Wersäll flera orsaker.

- Lagstiftningen har ändrats vilket medför en mer komplicerad brottsbeskrivning, till exempel i mål om människohandel och fridskränkning. Dessa utredningar blir omfattande. Dessutom arbetar polis och åklagare på ett annorlunda sätt idag och följer ofta brottskedjan bakåt. Det ger i sin tur stora brottsutredningar.

Fredrik Wersäll betonar att han är medveten om att det finns principiella invändningar mot förslagen på åtgärder som kan leda till kortare handläggning i domstol.

- Men man ska också komma ihåg att domstolsväsendet har begränsade resurser.

Med anledning av Gunnel Wennbergs debattartikel lämnar Domstolsverket följande kommentar.

"Domstolsverket följer noga den utveckling som beskrivs i artikeln och välkomnar därför den statliga utredning som regeringen tillsatt som går under namnet ”Straffprocessutredningen”. Utredningen har till uppgift att se över de processuella regler som gäller för hanteringen av brottmål i såväl tingsrätt som hovrätt. Uppdraget innefattar att ge förslag på åtgärder som bland annat syftar till att domstolarna ska kunna anpassa handläggningen av brottmål efter vad varje mål kräver. Utredningen ska vara klar den 30 september 2012. Domstolsverkets förhoppning är att detta arbete kommer att resultera i ett mer flexibelt regelverk, som ger domstolarna en möjlighet att använda sina resurser mer effektivt än vad som är möjligt idag."