EU-domstolen kommer att hålla muntlig förhandling tisdag den 24 januari. Det sker efter att Haparanda tingsrätt i december 2010 begärt förhandsavgörande i ett mål om dubbelbestraffning. Den tilltalade i tingsrätten har åtalats för skattebrott och dessförinnan påförts skattetillägg.

Sveriges regering hade i ett yttrande till EU-domstolen ansett att förhandsavgörande inte borde meddelas. Men den bedömningen delas inte av den tilltalade och hans ombud advokat Johan Sterner. Till sin hjälp har Johan Sterner anlitat Ulf Bernitz, professor i EU-rätt vid Stockholms universitet.

När EU-domstolen nu håller muntlig förhandling sker det i stor avdelning med 13 domare, vilket enligt Ulf Bernitz sker i endast 1-2 procent av domstolens mål. Det kan man ta som ett tecken på att saken inte är så enkel som regeringen ansett, menar han.

Johan Sterner och Ulf Bernitz har förberett ett anförande till förhandlingen. Men Sveriges regering kommer inte att ha någon representant närvarande. Det kommer däremot sex-sju andra medlemsländer att ha och även EU-kommissionen som anmält intresse att följa förhandlingen.

Därefter ska generaladvokaten, som i detta fall är en före detta president i spanska författningsdomstolen, lämna förslag till dom. Datum är satt till den 24 april. Och enligt Ulf Bernitz kan vi kanske sedan vänta oss en dom från EU-domstolen framåt sommaren.

Begärde förhandsavgörande

Det var år 2009 som den tilltalade åtalades för bland annat grovt skattebrott vid Haparanda tingsrätt. Två år tidigare hade han påförts skattetillägg på grund av att han deklarerat för låg inkomst av näringsverksamhet och moms och inte deklarerat arbetsgivaravgifter.

Den tilltalade hävdade att åtalet inte kan prövas eftersom han vid en fällande dom skulle straffas två gånger för samma gärning. Tingsrätten begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkning av artikel 50 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 4 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Och EU-domstolen beslutade alltså att ta upp ärendet, vilket är tvärtemot vad Sveriges regering förespråkat.

Genom utrikesdepartementet som är processförare lämnade regeringen i april 2011 ett yttrande till EU-domstolen och bedömde att något förhandsavgörande inte borde meddelas. Enligt regeringen avser målet i tingsrätten tillämpning av svenska skatte- och straffrättsliga bestämmelser som inte akualiserar någon tillämpning av unionsrätten. Därmed är det uppenbart att den unionsrättsliga bestämmelse som domstolen har ombetts att tolka inte är tillämplig. Det är enligt regeringen i stället en fråga för Europadomstolen att ta ställning till om nationell rätt, utan koppling till unionsrätten, kommer i konflikt med de grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen.