Petter Asp

LÄS MER

»

Tydligare penningtvättsregler

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet och innehar f.n. Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap. Som utredningssekreterare fungerade hovrättsassessorn Katarina Kölfors. Vid sidan av de två deltog ett tiotal experter, från bland annat Ekobrottsmyndigheten, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen, Finans- och Justitiedepartementen och Advokatsamfundet, i utredningens arbete.

På frågan om hur man praktiskt gick tillväga i utredningen svarar Petter Asp att det var fråga om sedvanligt utredningsarbete. Till en början handlade det mycket om att läsa in sig på området för att analysera problemen med den nuvarande regleringen. Tillsammans med utredningssekreteraren och experterna diskuterades frågeställningarna och man arbetade fram förslag som sedan diskuterades med experterna vid regelbundna sammanträden.

Identifiera problem. Och lösningar

Utgångspunkten för arbetet var att reglerna om penningtvätt uppfattades som otydliga och inte heller tillämpades särskilt mycket. Utredningens uppdrag handlade i mångt och mycket om att identifiera problem och därefter söka lösningar på problemen.

- Arbetet var hanterbart på så sätt att vi hade tydliga direktiv om vad som skulle utredas, säger Petter Asp. Det handlade, förutom frågan om tillträde till 2005 års förverkandekonvention, om tre stora områden - kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Samtidigt är penningtvätt ett snårigt område på flera sätt, men därför också spännande.

Petter Asp framhåller att regelverket är krångligt rent tekniskt och att det är svårt att bestämma var gränsen för det straffbara området går. Det fanns med andra ord behov av förenklingar. Men han poängterar också att penningtvätt inte är något lätt område i sig och att "materien är som den är". Man kan inte förenkla för mycket.

- Utredningens förslag syftar framförallt till att göra tydligare avgränsningar som är enklare att ta till sig, menar han. Förhoppningen är att förslagen gör att regelverket fungerar bättre både på så sätt att regleringen blir användbar och på så sätt att den tillgodoser intresset av förutsebarhet på ett bättre sätt.