Design, företagshemligheter och läppstift
Carl Thorfinn inledde kvällen med att tala om immateriella rättigheter och hur värdet av dessa förändrats de senaste trettiofem åren i Sverige. Från att ha värderat dessa lågt tar man nu mer tillvara människors kunskap. Det är värt att slåss för att denna kunskap ska skyddas, sa Carl Thorfinn. Det finns ett värde för företagen att skydda sina varumärken.
Läppstift kommunicerar varumärket
Därefter berättade Christina Wainikka att det är viktigt att en produkt är estetiskt tilltalande. Efter att ha visat upp två olika sorters läppstift såg publiken att designen av dessa skiljer sig markant åt. Detta förklarar hon med att läppstiften även är till för att visa upp för andra. När man sätter på sitt läppstift visar man även tydligt vilket märke man använder. Man kommunicerar varumärket med andra tack vare formgivningen.
Hon uppgav vidare att man inte kan ta patent på en tjänst, men att man genom designen kan skydda centrala moment. Till exempel kan man skydda en särskild frisörsax genom att ha en speciell form. Det blir då ett indirekt skydd för hela paketet, sa Christina Wainikka.
McDonalds
Därefter diskuterade Christina Wainikka förhållandet mellan design och företagshemligheter. Tydligen är färgkombinationen rött och gult bidragande till att öka vår aptit. Detta har McDonalds tagit fasta på, sa hon. Men efter filmen Super Size Me har McDonalds gått över till andra färger. Restaurangen vill inte förknippas med fetma, menar Wainikka. En företagshemlighet i relation med design kan under en tid behållas som företagshemlighet.
Kristina Lidehorn fortsatte sedan på temat och berättade om hur ett TV-format är uppbyggt. Idéer, koncept och stil går inte att skydda, men däremot finns det olika element inom formatet som kan skyddas. Den så kallade formatbibeln, en sammanfattning av programmets innehåll, skyddas av upphovsrätt. TV-formatet berör även en hel rad andra områden inom immaterialrätt, så som varumärkesrätt, marknadsrätt och patenträtt.
Kristina Liderhorn berättade att säljaren av ett TV-format säljer vinjett, ljud, bild, dekor med mera och att köparen i sin tur får varumärket, know-how och ofta även konsulttjänster.
Jan Rosén, som har varit med och sett över upphovsrättslagen, uppgav att det inte finns mycket normer på området. Man får reda sig bäst man kan, sa han. Lagstiftaren har efterlyst klarhet och vill underlätta användning. Det är ju meningen att materialet ska komma ut.
Christina Wainikka avslutade den korta debattstunden med att säga att immaterialrätten traditionellt setts som ett skydd mot intrång. Men rättigheterna kan även användas för att genom avtal bygga affärer.