Enligt statistik från Domstolsverket är antalet inkomna mål för hovrätterna relativt konstant från 2009 till 2013. Hovrätterna i Norrland har lägst antal mål och Svea hovrätt har flest antal inkomna mål. Svea hovrätt fick drygt 12.000 mål 2013, mot cirka 10.300 mål 2009. Även Hovrätten för Västra Sverige har fått cirka 500 nya mål under perioden.

Samtliga hovrätter avgör ungefär lika många mål per år som de får nya mål varje år.

Statistiken visar även hur EMR-reformen har påverkat domstolarna främst vad gäller tvistemål och övriga mål. Antalet fastställda tvistemålsdomar har minskat markant medan beslut om nekade prövningstillstånd har ökat. Andelen tvistemål där prövningstillstånd beviljas ligger numera över 40 procent.

Nicklas Söderberg, administrativ direktör på Hovrätten över Skåne och Blekinge, säger att målsättningen på hovrätten är att beslut om prövningstillstånd ska meddelas inom två månader. Vad gäller de brottmål där prövningstillståndsbeslut inte behövs avgörs de i genomsnitt efter sex och en halv månader. Regeringens verksamhetsmål för den dömande verksamheten är att det ska avgöras inom fem månader. Han uppger vidare att de stora målen med lång förhandlingstid går ut över de andra målen. Förr ansågs ett mål som var större än tre dagar stort, men så är det inte idag berättar Nicklas Söderberg.

Även av Svea hovrätts verksamhetsplan kan utläsas att antalet stora mål har ökat kraftigt de senaste åren och att snittiden för förhandlingar ökat. Under 2013 påbörjade hovrätten tre mål med förhandlingsdagar med upp till 80 dagar per mål. Det konstateras i planen att hovrätten har en bit kvar innan verksamhetsmålet att 75 procent av brottmålen ska avgöras inom fem månader uppnås.

Av verksamhetsplanen för Hovrätten för Västra Sverige framgår att hovrätten i stort klarade sina verksamhetsmål för 2013. Brottmålen ligger något högre än målen - omloppstiden för 75 procent av målen var nio månader mot målet 7,5 månader - medan tvistemålen istället klarades av något snabbare än de uppsatta målen.

Stabilt i kammarrätterna

Statistik för kammarrätterna de senaste fem åren visar en generell minskning i antalet inkomna skattemål. Men i Kammarrätten i Sundsvall har antalet tvärtom ökat.

- Vi har haft många mål om kupongskatt i långa serier samt många mål om TV-avgift och dessa klassificeras som skattemål, säger lagmannen Annika Sandström.

Målen om TV-avgift gäller bland annat avgift för datorer med internetanslutning och Högsta förvaltningsdomstolen har släppt upp ett mål för prövning. Och i ett mål om kupongskatt har Högsta förvaltningsdomstolen nyligen beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

Annika Sandström berättar att antalet inkomna mål även påverkas av att Kammarrätten i Sundsvall handlägger ärenden om punktskatt. Dessa ärenden, liksom kupongskatten, når kammarrätten via Skatteverkets kontor i Ludvika och Förvaltningsrätten i Falun.

Thomas Keisu är kanslichef i Kammarrätten i Stockholm och konstaterar att antalet mål om inkomsttaxering är förhållandevis konstant och att även momsmålen ligger tämligen stabilt. Men detta år räknar han med att det inkommer många mål avseende den så kallade tryckerimomsen.

- Det ligger många mål i underinstanserna och efter Högsta förvaltningsdomstolens dom i vintras kommer ett stort antal mål att skickas tillbaka till kammarrätterna.

Detta bekräftas också i Infotorg Juridiks rundringning som visar att samtliga kammarrätter hanterar ett stort antal mål om tryckerimoms.

I övrigt konstaterar Thomas Keisu att antalet inkomna skattemål är i stort sett konstant de senaste fem åren. Vissa toppar har uppstått när det gäller målserier och som kan bestå av uppåt 500-600 mål. Till exempel under 2010 var det aktuellt med de så kallade tandläkarmålen och 2012 gällde ett stort antal mål beskattning av förmåner till medlemmar i trossamfund.