Publicerad: 10 april 2015,
Sexualbrottets utveckling i ny avhandling
I en ny doktorsavhandling från Juridiska fakulteten vid Lunds Universitet undersöker Linnea Wegerstad hur sexualbrott urskiljs från andra typer av våld och kränkningar i straffrätten.
Linnea Wegerstad
VERKTYG
De senaste åren har samhällsdebatten kring sexualbrott framför allt handlat om vad som krävs för att en person ska anses ha gjort sig skyldig till våldtäkt och huruvida tvång, våld och hot ska ersättas med frånvaro av samtycke. Dessutom har gällande beviskrav och bevisvärdering ifrågasatts.
I den nya avhandlingen "Skyddsvärda intressen och straffvärda kränkningar. Om sexualbrotten i det straffrättsliga systemet med utgångspunkt i brottet sexuellt ofredande" försöker Linnea Wegerstad utreda varför just sexualbrotten framställs som så problematiska; detta bland annat genom att ställa frågorna om varför det finns en specifik brottskategori som benämns sexualbrott och på vilket sätt denna brottskategori urskiljs från andra brott mot person.
- Det korta svaret på denna fråga är att sexualbrottsregleringen har till uppgift att skydda specifika intressen: sexuell integritet och sexuell självbestämmanderätt, förklarar Linnea Wegerstad.
Från sedlighetsbrott till sexualbrott
Avhandlingen tar sitt avstamp i den förändrade regleringen när sedlighetsbrott blev till sexualbrott under första hälften av 1900-talet och hur ett särskilt skyddsvärt intresse då skapades: den sexuella integriteten. Genom att också undersöka lagstiftningsreformer från brottsbalkens tillkomst år 1965 till 2013 års sexualbrottsreform söker avhandlingen synliggöra motstridigheter kring vad som bör rymmas i den sexuella integriteten.
- I lagstiftningsreformer under perioden 1976 till 2013 förekommer olika typer av konflikter varav en rör beskrivningen av vad sexualbrotten är för sorts problem i samhället. En annan konflikt rör hur straffvärda handlingar mer i detalj ska definieras, förklarar Linnea Wegerstad. Gemensamt för reformförslagen och de genomförda reformerna efter att brottsbalken trädde i kraft är att det skyddsvärda subjektets kropp och integritet ges betydelse för hur straffvärda handlingar avgränsas. Kränkningen av den utsattes integritet betonas både som skyddsintresse och som utgångspunkt för att beskriva straffvärda handlingar, konstaterar hon.
Hur definiera straffvärda handlingar
Men vad det innebär, och hur straffvärda handlingar närmare ska definieras – såsom hur sexualhandlingen i våldtäktsstadgandet ska utformas – råder det stridigheter om över perioden. Vad gäller brottet sexuellt ofredande framkommer en position som betonar kränkningen av den som utsatts, och som menar att det inte ska ha någon betydelse huruvida gärningsmannen haft en viss sexuell avsikt.
En annan position betonar att då sexualbrotten är brott som rör sexuallivet, kan inte handlingar som har ett mer allmänt kränkande syfte bestraffas som sexualbrott. Som avgränsande princip ställs då upp ett krav på att handlingen, för att kunna bestraffas som sexuellt ofredande, ska ha en tydlig sexuell inriktning.
- Min analys av domstolsavgöranden rörande sexuellt ofredande visar att en handlings sexuella karaktär ofta är något som är underförstått i straffrätten. Men när frågan ställs på sin spets är det gärningspersonens motiv och avsikt som blir avgörande för om en handling är ett sexuellt ofredande, förklarar Linnea Wegerstad avslutningsvis.
UTBILDNING
» Till utbildningar
DOMARBLOGGEN
DNA som bevisning
Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto Andrey Popov
Ersättning utreds
En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden
Foto © Harvepino
Förordnandetaxan fungerar väl
Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.
Foto G. Fessy, EU-domstolen
Ny EU-domare föreslås
Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.
DOMARBLOGGEN
Häktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
52 nya advokater
Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.
Foto Andrey Popov
Nya domare
Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.
DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel
Vittnesstöd i domstolar
En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto © Valentin Armianu
Domstolar vill ha bättre registerkontroller
Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.
DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO
Domstolsutveckling inom Europarådet
Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto Europeiska unionens domstol
Ny svensk EU-domare ska rekryteras
Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.
Foto David Naylor, Uppsala universitet
Vinterpromotion vid Uppsala universitet
Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.
