Rapporten baseras på en undersökning riktad till Jusekmedlemmar anställda vid domstolarna, åklagarmyndigheterna, Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten. Enligt rapporten känner sig var sjätte medarbetare inom rättsväsendet otrygg i sin yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier, vilket ändå är en minskning sedan 2013. De som känner sig otrygga inom åklagarväsendet har minskat markant, men inom Kronofogdemyndigheten är det sämre ställt. Där känner sig var tredje otrygg och ingen förbättring har skett sedan förra undersökningen.

Ökning av brevhot

Det framgår vidare att hot är den vanligaste formen av otillåten påverkan. På andra plats kommer trakasserier. De som är mest utsatta arbetar inom Kronofogdemyndigheten där hela två av tre utsatts för någon form av otillbörlig påverkan.

Vid nära hälften av fallen är det telefonen som används, följt av personlig kontakt. Även e-post och brev används som tillvägagångssätt. Angreppen via brev har faktiskt ökat något sedan förra undersökningen.

Presentationen följdes av en diskussion om utvecklingen och vilka åtgärder som krävs för att öka säkerheten. I panelen ingick Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren, rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg, riksåklagare Anders Perklev och justitieutskottets ordförande Beatrice Ask. Moderator var Juseks vd Magnus Hedberg.

Mota Olle i grind

Beatrice Ask tror att anledningen till att hot, våld och trakasserier förekommer inom rättsväsendet är en spegel av samhällsutvecklingen. Hon poängterar att blåljuspersonal angrips, och även i viss mån hemtjänstpersonal, och menar att denna attityd smittar.

- Det gäller att mota Olle i grind, säger hon. Det är viktigt att angripa beteendet.

Martin Holmberg menar att en annan aspekt som spelar in är att beslutsfattandet påverkar enskilda och att det kan skapa missnöje. Han tror att angreppen mot rättsväsendet även har att göra med att det skett en ökning av trakasserier i sociala medier. Det gör det lättare att även vända sig mot anställda inom rättsväsendet.

Vad gäller Kronofogdemyndigheten tror Christina Gellerbrant Hagberg att myndigheten blir en symbol för samhället i stort och den besvikelse som någon kan känna när till exempel bilen beslagtas. Det är ofta några individer som är väldigt besvärliga och de kan vara påfrestande att ha att göra med.

Sekretessmarkerade åklagare

Moderatorn berättar att det finns åklagare som tycker att offentlighetsprincipen är ett gissel och att det är alldeles för lätt att spåra uppgifter om dem. Vad gäller åklagarnas utsatthet konstaterar Anders Perklev att en femtedel av alla åklagare faktiskt har en sekretessmarkering.

- Men man ställer till det praktiskt för dem, säger han. Det är inte lätt att leva med en sekretessmarkering.

Beatrice Ask trycker på att det inte är offentlighetsprincipen som är problemet, men att det finns svårigheter med personer med vissa uppdrag. En lösning är enligt henne att i svårare ärenden sätta mer än en åklagare som ansvarig för att på så sätt sprida ansvaret.

Säkerhetskontroller

Det är skillnad på domstolarna runt om i landet vad gäller säkerheten. Martin Holmgren säger att det är viktigt med ordningsvakter på domstolarna för att skapa trygghet, och att det bara är ett fåtal som inte har. Han tycker även att det på sikt behövs permanenta säkerhetskontroller. För närvarande beslutas det var tredje månad om de befintliga säkerhetskontrollerna ska finnas kvar beroende på hotbilden.

- Men de stora tingsrätterna har nu permanenta säkerhetskontroller i praktiken, säger han. Det ger en upplevd trygghet.

Vad gäller Kronofogdemyndigheten pekar Christina Gellerbrant Hagberg på vikten av att den enskilde medarbetaren utbildas i hur den ska möta en person i ett trängt läge. Och att mycket tid måste läggas på förberedelse och riskanalys innan en förrättning genomförs för att skapa ökad trygghet.

I rapporten konstaterar Jusek att resultaten måste tas på allvar. Det självklara målet är att ingen ska behöva känna oro eller otrygghet på jobbet. Det är viktigt för dem som jobbar i rättsväsendet, för rättssamhället och demokratin. Det är dessutom en framtidsfråga för att rättskarriärerna ska förbli attraktiva.