Bli kund Annonsera
onsdag 17 oktober 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 30 november 2016,

Hur ska föredraganden lockas stanna?

Föredraganden utgör en viktig yrkeskategori i domstolarna och Domstolsverket har inlett en översyn för att göra den mer attraktiv och minska hög personalomsättning.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Enligt uppgift från Domstolsverket har rekrytering och personalomsättning pekats ut som högt prioriterade frågor. Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen så att alla domstolar kan klara nuvarande och framtida uppdrag.

På kortare sikt - tre till fem år - är målet att domstolarna ska ha tillräckligt många kvalificerade sökanden till samtliga chefs- och domaranställningar samt att tillsvidareanställda medarbetare inom kategorierna föredragande/beredningsjurist och domstolshandläggare stannar minst tre respektive fem år på samma domstol.

Hovrättsrådet Peter Islander, normalt verksam vid Hovrätten för Västra Sverige, har anställts av Domstolsverket för att under två års tid arbeta med frågan hur den framtida kompetensförsörjningen inom domstolarna ska säkras. Hans arbete, som ska slutföras i maj 2018, ska utmynna i konkreta åtgärdsförslag som förhoppningsvis kan genomföras någorlunda lätt.

Han berättar att det i personalkategorin föredraganden inte är så svårt att hitta sökande och att denna utgör en viktig yrkeskategori framför allt på förvaltningsdomstolarna.

- Problemet är att de inte stannar så länge, säger han.  

Efter utbildning och introduktion väljer alltför många att söka sig vidare till annan anställning efter ett par år. Det är normalt sett ganska många sökande i storstäder. Men i Malmö till exempel säger Peter Islander att domstolen rekryterar direkt från juristlinjen. Det betyder att det behövs en mer utförlig introduktion innan juristerna kommer in i arbetet. Det blir då ännu viktigare att de stannar några år för att det ska vara lönsamt att utbilda dem.

- Notarier har annars ofta redan arbetssättet i sig, säger Peter Islander.

En viktig faktor för att få föredragandena att stanna längre är lönefrågan.

- Lönen går inte att bortse ifrån, men det är svårt för staten att vara löneledande. Den ska nog inte heller vara det och det kommer alltid finnas andra som konkurrerar.

Alla föredragande är inte missnöjda, poängterar Peter Islander, men eftersom det inte finns någon lönemässig karriär och utvecklingsmöjligheterna är begränsade finns det en grupp som inte är nöjda och därför söker sig vidare i arbetslivet.

En del domstolar på egen hand har inrättat specialisttjänster, så att föredragandena kan gå upp ett lönesteg och bli specialistföredragande. Detta medför att personer från till exempel Skatteverket kan rekryteras som skatteexperter och bli specialistföredragande. Det innebär då även ett lönelyft.

- Men det löser inte situationen för hela kollektivet. De flesta ligger ju kvar som allmänna föredragande, säger han.

Skälet till att andra domstolar inte har valt den lösningen är enligt Peter Islander att några blir utan titel och löneförhöjning, vilket kan skapa missnöjdhet och att de föredragandena söker sig vidare.

Enligt Peter Islander skulle det möjligen vara mer lockande om domstolen har utbildningsinsatser som kan leda fram till specialisttjänst.

- Att veta att man efter ett par tre år kan få möjlighet att utbilda sig vidare och få utökade uppgifter skulle kunna vara en sporre för att få föredraganden att stanna på sin tjänst.

26 TIDIGARE KOMMENTARER
Anonym
30 november 2016 16:30

Jag är inte förvånad att det är stor personalomsättning bland föredragandena. Kass lön är en faktor. Men den viktigaste faktorn är nog att det i princip är en "dead-end". Det finns ju i princip inga möjligheter att gå vidare. Visst det finns specialtjänster på vissa domstolar men det blir ju alla fall ett slags "B-kollektiv" till fiskaler och de "riktiga domarna". Ska man plugga fem år med höga studieskulder för det... Sen är det väl så att erfarenheten att vara föredragande vid domstol knappast värderas skyhögt av arbetsgivare. Nej, det enda som funkar är det som alltid funkar, rejält höjda löner och en uppvärdering av meritvärdet.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
ABCD
1 december 2016 07:26

Löneläget för förvaltningsrätts-föredragande varierar. Paradoxalt nog verkar storstäderna betala sämst, med undantag för ett fåtal specialisttjänster. Hörde en som sökte till Stockholm varvid domstolen ringde upp och frågade om bostadsfrågan var löst som första åtgärd. Det kan jag förstå när de som söker sig till Sthlm som föredragande från min domstol får gå ned ett par tusen i lön... Finns annars de som tjänar 38-40 som erfarna exempelvis skattejurister på mindre förvaltningsrätter, utan att vara beredningssamordnare eller nåt sådant, vilket får ses som en hyfsat konkurrenskraftig lön. Kan man frigöra utrymme hos de små borde man kunna satsa på personalen även på de större domstolarna.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Föredragande
8 december 2016 16:49

Domstolen behöver möjligen inte vara löneledande, men man ska inte underskatta lönens betydelse för att behålla kompetent arbetskraft.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Jörgen
7 februari 2017 15:13

Rubriken kan te sig något lustig för den som innehaft tjänst som föredragande vid domstol, så som undertecknad. Inledningsvis får man anföra att domstolarna ju inte vill att föredragandena ska stanna mer än några år. Det säger iaf lagmannen vid Stockholms förvaltningsrätt och även domarna på skatteavdeldningen. Det är en genomgångsarbetsplats och arbetsmiljön är kall, hård och ogästvänlig. Det är väldigt lågt i tak och mycket hierarkiskt. Att få jurister att trivas där är väldigt svårt då löneläget är under all kritik och hackordningen så inpräntad i alla yrkeskategorier.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Föredragande 2
17 februari 2017 08:06

Håller med föregående kommentar. Hierarkierna på en domstol kan betraktas som en historisk återblick om hur det än gång var i samhället i stort, innan utvecklingen på arbetsmarknaden med mer platta organisationer. Helt obegripligt att det kan vara som det är på en domstol år 2017! Det är ju dessutom skrattretande att dem som verkligen gör jobbet på en domstol tjänar hälften mot överhögheten. Sen gnäller domarna att de tjänar dåligt. 65 000 kr/mån på en deltid (för vem har någonsin sett en domare jobba heltid) med 7 veckor semester. Det är verkligen hemskt synd om er.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Karin
7 december 2017 20:37

Det som framför allt gör föredragande till ett skitjobb är lönen. Du gör rådmännens jobb för halva deras lön och noll uppskattning men det är du som får skulden om något blir fel.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Anonym
23 januari 2018 13:11

Föredraganden gör i princip vad en notarie gör och ligger också på den nivå i domstolshierarkin. Man har ingen som helst behörighet att fatta självständiga beslut, möjligheterna till att utvecklas och klättra är obefintliga. Många rådmän behandlar yrkeskåren som undersåtar som ska serva rådmännen, vara de till lags och ta allt skit om något går galet som domaren egentligen ansvarar för. Vissa domare behandlar en föredragande som en unge och springpojke. Fördraganden gör den största delen av arbetet med målen - från beredning till avgörande - till halva domarlönen. Jag vågar säga att föredraganden tar större ansvar för målen, är mer inlästa på dem än vad domarna de facto gör. Rådmännen å andra sidan tjänar bra, de arbetar nästan aldrig sina dagliga åtta timmar, de brukar ta minst en timmes lunchpaus, medan en föredragande har flexibel arbetstid och måste redovisa varje arbetstimme; uppenbarligen för att organisationen inte litar på dem tillräckligt för att ge de förtroendearbetstid. Därtill räknas enbart antalet avgjorda mål/"pinnar" på bekostnad av kvalitet, rättssäkerhet o.s.v. Man får redogöra för hur många mål man ansvarar för och hur många domar man lämnat ifrån sig eftersom lönen baseras på detta. Hela föredragandetjänsten är vidrig; man skäms för att man arbetar som föredragande efter alla studieår och notariemeritering. Det är verkligen förnedrande!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Joe
3 februari 2018 19:37

Blir mest en upprepning av vad alla redan sagt och vet men ja, lönen är den mest förnedrande faktorn och den speglar hur lågt föredragande värderas (som av en händelse är mest kvinnor också och tillhör ett av de juristyrken där icke-vita jurister släpps in). Domarens enda jobb är att flytta något kommatecken och sätta sitt namn på domen. Föredraganden - som är den som skriver hela domen samt får reda ut såväl praktiska som teoretiska frågor som dyker upp under handläggningen - värderas mycket lägre än notarier, eftersom notarier trots allt är på väg någonstans i livet och fortfarande har chans att få så pass bra betyg att de kan bli fiskaler och rådmän. Det handlar om ren hierarki, vilket också är den enda anledningen till att föredraganden - till skillnad från fiskaler och rådmän som klassas som de riktiga juristerna - inte anses mogna att ha förtroendetid utan måste stämpla in och ut eller skriva tidrapporter. Som grädde på moset är det ofta just föredraganden som får ta skit och smädelser från döva och halvdöende nämndemän också.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Joe
3 februari 2018 19:52

Kan tilläggas att domstolarna som värderar föredraganden så lågt att alla som har något val drar så fort de bara kan skjuter sig själva i foten, för om de började uppvärdera föredraganden till ett riktigt jobb med riktig lön skulle de uppenbarligen få bättre och mer motiverade jurister som stannar och blir bättre på det de gör. Det här har varit allmänt känd fakta som stötts och blötts i snart tio år men inget händer, enbart på grund av att hierarkin och föraktet för föredraganden är så inpyrt i domstolshierarkin.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Joe
3 februari 2018 20:22

Väl medveten om att jag slår in öppna dörrar vill jag bara avsluta denna essä med att det är tragikomiskt att domstolarna hellre lägger ner gränslösa summor på att jaga, rekrytera och lära upp nya föredraganden var och varannan månad än på att behålla de som de får tag i. För hur lågt denna grupp än värderas är det ändå så att domstolarna är extremt beroende av att ha föredraganden.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Anonym
7 februari 2018 15:02

Kan inget annat än instämma med 'Joe' som har slagit huvudet på spiken. Det är den vidrigaste anställningen man kan ha som notariemeriterad jurist. Därtill finns det otaliga icke notariemeriterade jurister bland föredraganden, särskilt på migrationsdomstolarna, som ofta kommer från en anställning som handläggare hos Migrationsverket. Detta ger inte yrket högre status eller mer attraktion precis heller. Min erfarenhet är att de föredraganden som har potential och är riktigt duktiga stannar aldrig kvar utan så snart det finns möjlighet drar vidare. Jag tror helt ärligt aldrig att denna vidriga hierarki, otrivsam arbetsmiljö och otacksamma inställningen till föredragandenas arbete kommer att förbättras. Det respektlösa otacksamma sättet att behandla föredragandena på, där de endast betraktas som verktyg för att uppfylla domstolens verksamhetsmål: fler avgjorda 'pinnar' kommer en statlig utredning att råda bot på - tyvärr. Det är en förnedrande tjänstgöring och behandlingen av yrkeskåren är inbyggt i systemet.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Malin
10 februari 2018 10:57

Jag håller med om att lönerna måste upp om domstolarna vill behålla föredraganden, men annars är det ju ett bra och roligt jobb. Om man gör domarnas jobb har man uppenbarligen kvalificerade, utvecklande arbetsuppgifter. Det finns beredningsjurister som ägnar dagarna åt att lägga schema och dela ut akter. Och den enda domstol som mig veterligen värderat tingsmeriterad jurist sämre lön än notarierna är Örebro tingsrätt. På alla andra domstolar får föredragande och beredningsjurister flera tusen mer i lön. Man måste inte klaga på allt bara för att lönen är dålig.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Sofia
13 februari 2018 10:12

Det är inte bara den dåliga lönen i förhållande till arbetsuppgifterna som gör jobbet uruselt. Det är arbetsvillkoren också, hur föredraganden "diskrimineras" jämfört med andra jurister (läs fiskaler, t.f. domare och ordinarie domare)och faktum att man endast betraktas som en hjälpreda i produceringen av avgjorda mål. Det är betydligt roligare på en tingsrätt/hovrätt för beredningsjurister och beredningsjurister behandlas också mer respektfullt, i vart fall på vissa tingsrätter. De må inte ha de bästa lönerna men får bättre utbildning, har bättre sammanhållning och stämning på arbetet; dessutom får de ha förtroendearbetstid. Därtill har man behörighet att fatta vissa beslut och ofta utbilda notarier. Av egen erfarenhet kan jag påpeka att arbetsuppgifterna för föredraganden är inte så värst lärorika eller utvecklande eftersom huvudbetoningen ligger på att leverera så mycket som möjligt till priset av den juridiska fördjupningen/knäckandet m.m. Man används som ett arbetsverktyg för att domstolens statistik över avgjorda mål ska se bra ut.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Undran
13 februari 2018 16:39

Men finns det någon på domstolen som inte är ett verktyg för att uppnå domstolens mål? Tror du att de som inte är föredragande jobbar utan verksamhetsmål och tidspress? Har förresten aldrig hört att någon beredningsjurist har förtroendetid, på vilken domstol då?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Karin
14 februari 2018 10:46

Den enda skillnaden mellan beredningsjurister och föredragande är att allmänna domstolar klarar sig utan b-laget, de får ta in fler notarier bara. Förvaltningsdomstolar kan aldrig klara sig med bara notarier, finns inte skuggan av en chans.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Sofia
14 februari 2018 13:06

Jag vet att beredningsjuristerna vid Malmö tingsrätt får välja mellan flexibel och/eller förtroende arbetstid och att samtliga har förtroendearbetstid. Och det finns fler tingsrätter som tillämpar ett sådant system. Det jag och många andra som kommenterat artikeln menar är att föredraganden får dra den största lasten för halva domarlöner, noll uppskattning och får ofta ta allt skit om något går galet. Där jag tjänstgör finns dessutom en chef som aldrig ger beröm men om någon klantat sig får den personen höra det om och om igen så fort tillfälle ges. Därtill är domarna också på föredragandena och försöker vältra över så mycket ansvar som möjligt, medan de knappt arbetar åtta timmar per arbetsdag för dubbla lönen. Det är något som är ordentligt ruttet med det här systemet.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Anonym
16 februari 2018 05:40

Såvitt jag vet finns det ingen kurs eller utbildning för beredningsjurister överhuvudtaget. Och många föredragande har inofficiellt förtroendetid på så sätt att ingen övervakar vilka tider de jobbar bara de levererar sina pinnar.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Sofia
16 februari 2018 11:11

Nej, det finns inga kurser vilka direkt riktar sig till beredningsjurister men jag vet tingsrätter där de får gå på fiskalskurser och dyl. istället. Jag håller med om att föredragande i vart fall på större domstolar inte är speciellt övervakade, men det är ändå ganska förnedrande at behöva redogöra för varje minut man arbetat annars riskerar man löneavdrag efter ett visst antal timmar minus på flexsaldot. Medan överhögheten till domarkår och fiskaler inte arbetar hela 40 timmar i veckan, tar minst en timmes lunch osv. och får ändå inget avdrag på lönen. Det är inte rättvist!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
fd föredragande
1 mars 2018 08:45

Jag är glad att min tid i domstol är förbi. Så här i efterhand kan jag konstatera att det var en extremt hierarkisk organisation. Framförallt fiskalerna på väg uppåt i systemet var hemska att jobba med. Min slutsats är att det får fortgå eftersom domarna och cheferna själva har blivit utsatta för penalism hela sina karriärer, och nu helt enkelt måste ta ut sin förnedring på någon annan. Man klämmer åt varann så fort tillfälle ges. På min domstol bokstavligen backade notarierna bugande ur lagmannens rum. På riktigt alltså. Det är ju ändå humor :)

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Nuvarande föredragande
1 mars 2018 14:30

Dessvärre hierarkin finns och blommar inom Sveriges domstoler. Till min häpnad verkar den t o m värre på större domstolar jämfört med mindre sådana och av egen erfarenhet kan jag tillägga att hierarkin är mest påtaglig hos förvaltningsdomstolarna som ju är beroande av sina föredraganden. Det finns en fruktansvärt nedvärderande syn som man nästan kan ta på i förhållandet mellan domare och föredraganden. Fiskalerna hamnar någonstans i mitten va det här. Låt vara hierarkin förvaltningsrätterna borde ändå visa sin uppskattning till föredragandegruppen åtminstone genom att ge de samma arbetsvillkor och bättre löner som tack för att de gör merparten av domarnas arbete till "halva deras lön, noll uppskattning", som någon tidigare kommenterat här, och ingen tacksamhet eller respekt överhuvudtaget. det är skratterande att denna grupp tiger och sliter utan att någon vågar tala ut. Jag har också märkt att om man ens antyder om den orättvisa situationen föredragandena befinner sig i uppskattas det inte alls av domarkåren utan de vill att man vet sin plats och håller tyst.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Mary
1 mars 2018 20:46

Personligen kan jag ha större fördragsamhet med domarna, som trots allt har gjort sina hundår, än med en del av pensionärsmaffian (nämndemännen). Trots att de otroligt nog tillför ännu mindre än rådmannen/fiskalen och inte skulle klara att skriva ens överklagandehänvisningen på en dom anser vissa av dem uppenbarligen att det är läge för dem att trycka ner och mästra över föredraganden, åtminstone om det är en kvinna under 40. Hela nämndemannasystemet borde tas bort och pengarna man sparar på det bör läggas på dem som utför det faktiska arbetet i målet (föredraganden) för alla vet att nämndemän och deras värderingar i allmänhet INTE representerar svenska folket i modern tid, om de fick bestämma skulle vi antagligen inte ens ha rösträtt för kvinnor i Sverige ännu.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
anonym
30 mars 2018 10:23

Att det finns enstaka domstolar som ger enskilda medarbetare en skamlön beror på diskriminering eller utnyttjande, men att löneläget för föredragande generellt är låg beror ju på att det är en tjänst som innebär minimalt med eget ansvar, om man jämför med andra juristyrken (ej utbildningstjänster som notarie). Domaren i målet ansvarar ensam för att bedömningen och handläggningen blir korrekt. Att det finns domare som inte tar på sig det ansvaret utan försöker vältra över det på föredraganden är egentligen något som ska påtalas för chefen, först då är det dags för domaren och föredraganden att byta lön med varandra.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
BL
29 maj 2018 22:52

Ovanstående resonemang visar på den motsättning som uppstår mellan domare och föredraganden om lönegapet mellan dem blir för stort. Det är meningslöst för domare att ha föredraganden som inte tar eget ansvar men det blir kränkande för föredraganden att ta det ansvaret om det bara är domaren som tjänar på det. En erfaren föredragande är mer insatt i målet och rättsområdet än den genomsnittlige domaren, som i värsta fall bara är en black om foten. En oerfaren föredraganden gör lika lite nytta som en notarie. Frågan är vilket man vill ha, och det är avhängigt om man är beredd att ge folk en sådan lön och sådana arbetsvillkor att blir ett riktigt juristyrke som folk vill stanna i och inte bara som en förlängd utbildningstjänstgöring.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
ABCDE
4 juni 2018 09:15

Mycket bra synpunkter från BL. Dessvärre kommer varken lönen eller de orättvisa arbetsvillkoren att förbättras inom översiktlig framtid. Tyvärr har jag märkt en tendens hos många domare att oavsett hur erfaren en föredragande än må vara tycker många av dem att övervältra ansvaret på föredraganden så ofta det bara går. Samtidigt har föredraganden ingen behörighet att fatta egna beslut men de får ändå hantera flertalet frågor vid handläggningen av målen. Det är något som är väldigt ruttet med det här systemet, och förvaltningsrätterna drar tyvärr nytta av dessa jurister med urusla arbetsvillkor och dåliga löner som tack. Vi är inte respekterade utan snarare diskriminerade i förhållande till högre juristgrupper på domstolen.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
M
6 juni 2018 20:12

Lönerna har faktiskt redan börjat höjas på förvaltningsdomstolarna i exempelvis Malmö och Stockholm, åtminstone för nyanställda. Kan i och för sig bli skevt för övriga. Å andra sidan är det kanske bra om lönerna fördelas så att de allra bittraste skitsnackarna säger upp sig och försvinner (för ärligt talat, de absolut bittraste jurister som finns på denna jord hittar man bland "ofrivilliga" föredraganden). Jag tror och hoppas att det är på gång positiva förändringar för oss som trots allt trivs med att vara föredragande.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
EG
11 juni 2018 14:34

Det är faktiskt helt ok att vara bitter och med all rätt när det gäller föredraganden. Det som speglar hur värdelös en sådan tjänst är att på min avdelning slutar en föredragande så gott varje månad; omsättningen på denna yrkesgrupp är enorm. Å andra sidan är tjänsten till sin natur en slags kvasi utbildningstjänstgöring som leder till att merparten väljer att - och förväntas också till viss mån av domstolen - att sluta och gå vidare till mer meningsfull sysselsättning med bättre utvecklingsmöjligheter och inte minst lönetrappa. Fördragandetjänsten ger i princip ingenting, i längden. Det finns inga utbildningar, inga utvecklingsmöjligheter eller chans att klättra mot högre mål, det är en 'dead-end'. Av dessa och många andra negativa orsaker, vilka även anges här i kommentarerna, väljer majoriteten att sluta och söka sig till bättre arbeten så snart tillfälle ges. Detta går inte att bortse ifrån och det finns ingen lösning på det heller inom överskådlig framtid.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Roland Magnusson

Succé för årets Juristdagar i Stockholm

I förra veckan genomfördes Juristdagarna vid Stockholms Universitet och det blev en vecka fylld av olika arrangemang.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 oktober utnämnt sju nya domare.

Ny domstolsbyggnad på gång i Malmö

Regeringen gav nyligen klartecken för en ny domstolsbyggnad i Malmö, som ska inrymma Malmö tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö samt Hyres- och arrendenämnden.

54 nya advokater

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 5 oktober.

Foto Bert Eriksson

Justitieråd väljs in i Svenska Akademien

Justitierådet Eric Runesson har valts in på stol nummer ett i Svenska Akademien.

Nacka tingsrätt flyttar

Nacka tingsrätt med mark- och miljödomstolen och hyres- och arrendenämnden har flyttat in i en ny domstolsbyggnad i Sickla.

Mänskliga rättighetspris till Buergenthal

Den amerikanska juridikprofessorn Thomas Buergenthal är årets mottagare av Stockholm Human Rights Award. Han får priset för att han, genom sin forskning, undervisning och rättstillämpning, har gjort stora insatser för rättsstaten och skyddet av mänskliga rättigheter.

Livstids fängelse för Madsen står fast

Den danska landsretten fastställer livstidsdomen mot uppfinnaren Peter Madsen som dömts för mord på den svenska journalisten Kim Wall.

Foto Inbj

Lyckat försök med domarutbyte

I januari inleddes ett försök med korsvis tjänstgöring mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom att justitieråden Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl bytte domstol under en period.

Nya delägare i Ramberg

Den 1 september började Björn Bergström och Anders Ekborg som nya delägare i Ramberg Advokater.

Ny delägare i MAQS

Den 1 oktober ansluter Erik Palmgren till MAQS Advokatbyrå i Göteborg.

Foto © tomloel

Nya domare utnämnda

Regeringen har utnämnt elva nya domare.

Hovrätten ändrar häktningsbeslut

Göta hovrätt har beslutat att den 16-årige pojke som misstänks för mord i Huskvarna ska vara fortsatt häktad.

Ny ordförande i SACG

Svenska Föreningen mot Piratkopiering har utsett en ny ordförande, advokaten Sara Sparring, delägare i Synch Advokatbyrå.

Trägårdh Advokatbyrå tar in delägare

Nya delägare i byrån är Viviénne Dahlstrand, Johan Klåvus och Helena Olenmark Malmström.

Utträdda advokater med nya karriärer

Advokatsamfundet har antagit 91 nya advokater medan 43 ledamöter lämnade samfundet. En av dem ska nu vägleda en yngre generation och en annan blir justitieråd.

Foto Wavebreakmedia

Tingsrätter anställer jämställdhetsstrateg

Flera tingsrätter har tillsammans anställt en strateg för att stötta i jämställdhetsintegrering.

Nya ordföranden i de högsta instanserna

Helena Jäderblom har tillträtt som ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Anders Eka har tillträtt som ordförande i Högsta domstolen och Eric M. Runesson som justitieråd.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt