Hur ska föredraganden lockas stanna?

Enligt uppgift från Domstolsverket har rekrytering och personalomsättning pekats ut som högt prioriterade frågor. Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen så att alla domstolar kan klara nuvarande och framtida uppdrag.

På kortare sikt - tre till fem år - är målet att domstolarna ska ha tillräckligt många kvalificerade sökanden till samtliga chefs- och domaranställningar samt att tillsvidareanställda medarbetare inom kategorierna föredragande/beredningsjurist och domstolshandläggare stannar minst tre respektive fem år på samma domstol.

Hovrättsrådet Peter Islander, normalt verksam vid Hovrätten för Västra Sverige, har anställts av Domstolsverket för att under två års tid arbeta med frågan hur den framtida kompetensförsörjningen inom domstolarna ska säkras. Hans arbete, som ska slutföras i maj 2018, ska utmynna i konkreta åtgärdsförslag som förhoppningsvis kan genomföras någorlunda lätt.

Han berättar att det i personalkategorin föredraganden inte är så svårt att hitta sökande och att denna utgör en viktig yrkeskategori framför allt på förvaltningsdomstolarna.

- Problemet är att de inte stannar så länge, säger han.  

Efter utbildning och introduktion väljer alltför många att söka sig vidare till annan anställning efter ett par år. Det är normalt sett ganska många sökande i storstäder. Men i Malmö till exempel säger Peter Islander att domstolen rekryterar direkt från juristlinjen. Det betyder att det behövs en mer utförlig introduktion innan juristerna kommer in i arbetet. Det blir då ännu viktigare att de stannar några år för att det ska vara lönsamt att utbilda dem.

- Notarier har annars ofta redan arbetssättet i sig, säger Peter Islander.

En viktig faktor för att få föredragandena att stanna längre är lönefrågan.

- Lönen går inte att bortse ifrån, men det är svårt för staten att vara löneledande. Den ska nog inte heller vara det och det kommer alltid finnas andra som konkurrerar.

Alla föredragande är inte missnöjda, poängterar Peter Islander, men eftersom det inte finns någon lönemässig karriär och utvecklingsmöjligheterna är begränsade finns det en grupp som inte är nöjda och därför söker sig vidare i arbetslivet.

En del domstolar på egen hand har inrättat specialisttjänster, så att föredragandena kan gå upp ett lönesteg och bli specialistföredragande. Detta medför att personer från till exempel Skatteverket kan rekryteras som skatteexperter och bli specialistföredragande. Det innebär då även ett lönelyft.

- Men det löser inte situationen för hela kollektivet. De flesta ligger ju kvar som allmänna föredragande, säger han.

Skälet till att andra domstolar inte har valt den lösningen är enligt Peter Islander att några blir utan titel och löneförhöjning, vilket kan skapa missnöjdhet och att de föredragandena söker sig vidare.

Enligt Peter Islander skulle det möjligen vara mer lockande om domstolen har utbildningsinsatser som kan leda fram till specialisttjänst.

- Att veta att man efter ett par tre år kan få möjlighet att utbilda sig vidare och få utökade uppgifter skulle kunna vara en sporre för att få föredraganden att stanna på sin tjänst.