Så utreds krigsbrott och folkmord

I samband med att två domar i uppmärksammade mål om folkrättsbrott meddelats höll åklagare från Internationella åklagarkammaren tillsammans med poliser från Krigsbrottskommissionen en pressträff om hur krigsbrott och folkmord utreds.

I Sverige ansvarar Krigsbrottskommissionen för alla utredningar gällande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Anders Wretling, polisintendent från Krigsbrottskommissionen, nationella operativa avdelningen, berättade att antalet ärenden hos komissionen har ökat sedan denna startade 2008.

- När flyktingströmmen ökade 2015 förstod man att krigsförbrytare kunde gömma sig i gruppen, sade han. Det beslutades då om en ambitionshöjning och att antalet utredare skulle höjas till nuvarande 20 medarbetare.

Anders Wretling berättade vidare att även samarbetet med Säpo har utökats och att de har ett nära samarbete med Internationella åklagarkammaren. Samverkan sker även med Migrationsverket gällande framför allt underrättelsefrågor.

Krånglig juridik kräver specialistkompetens

Vice chefsåklagare Marie Lind Thomsen uppger att för tio år sedan utsågs fyra särskilda åklagare för att arbeta med denna sorts brottslighet och att de har nu utökats med ytterligare fyra stycken.  

- Det är en knepig juridik som innehåller mycket internationell rätt och praxis, sade hon, vilket är orsaken till att det behövs fler åklagare även i framtiden. Det räcker inte med att kunna den svenska lagen, utan det krävs specialistkompetens.

Hon poängterar att det rör sig om allvarliga övergrepp och att Sverige därför inte ska bli ett land som man kan fly till och komma undan. Det är ärenden som prioriteras, som våldtäkter och tortyr.

- Vi ska komma åt det här så småningom. Man ska aldrig kunna känna sig säker.

En annan fråga som Marie Lind Thomsen tog upp är att nu finns internet med filmer och bilder att ta hjälp av under utredningarna, men när det gällde folkrättsbrottet i Rwanda fanns endast vittnesmål att tillgå.

Rwandadomen ändrades inte i hovrätten, den tilltalade mannen fick livstids fängelse för grovt folkrättsbrott, och han ska betala skadestånd till målsägandena. Det är första gången en svensk domstol utdömer skadestånd till offer för folkmordshandlingar, uppgav då tingsrätten i sitt pressmeddelande.

Catrin Andersson Boodh, kriminalkommissarie och ansvarig för utredningen, berättade att resorna till Rwanda under utredningen varit flera. Det var tidskrävande att planera resorna tillsammans med myndigheterna i Rwanda. Förhören med målsägandena var svåra att hålla och väckte ofta traumatiska minnen. Endast den misstänkte fanns i Sverige. Alla förhör med målsägande och vittnen gjordes på plats i Rwanda.

Folkmord på internet

För några år sedan visade NY Times en film av en avrättning i Syrien. Kammaråklagare Henrik Attorps berättade att åklagarna med hjälp av bland annat sociala medier och förhör med den misstänkte mannen som befann sig i Sverige kunde precisera handlingen till tid och rum i Syrien när kriget pågick. Den mannen dömdes av tingsrätten för grovt folkrättsbrott till livstids fängelse.

Av kammaråklagare Reena Devgun framkom att det finns ett åtagande hos Internationella åklagarkammaren om att samla in information om svåra händelser som kan ha betydelse för framtida rättsprocesser.

- Uppgifter som bygger på digitala filmer och bilder och som är relativt färska ska dokumenteras, uppgav hon.

Reena Devgun berättade att det finns ett europeiskt nätverk, Eurojust, som ska stärka det europeiska samarbetet mot grov gränsöverskridande brottslighet. Kriget i Syrien har intensifierat nätverket och minskat risken att förövare kan gömma sig i Europa.

- Sverige ska inte bli en fristad för krigsförbrytare.