Stort samemål upp i hovrätten

Gällivare tingsrätt fastställde i en dom den 3 februari 2016 att Girjas sameby i hade ensamrätt till småviltsjakt och fiske inom sitt område på Gällivare kronoöverloppsmark 2:1, som ägs av staten. Domen innebär att staten inte får upplåta jakt- och fiskerätt där och att Girjas har rätt att, utan statens samtycke, upplåta jakt på småvilt och fiske.

Staten överklagade, genom Justitiekanslern, tingsrättens dom och huvudförhandlingen i hovrätten inleds den 6 november, skriver JK på sin hemsida. Rättegången beräknas pågå under 13–14 förhandlingsdagar och avslutas i mitten av december.

Urminnes hävd

Girjas åberopade urminnes hävd, alternativt sedvanerätt, och menade bland annat att ensamrätten följer direkt av rennäringslagen, att samer i egenskap av ursprungsbefolkning har bedrivit renskötsel inom området, samt att samer ensamma i god tro har brukat detta för jakt och fiske kontinuerligt under mycket lång tid.

Enligt samebyn innebär även det faktum att staten, men inte Girjas, äger upplåta rätt till jakt och fiske en diskriminering som strider mot egendomsskyddet i Regeringsformen och Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter.

Tingsrätten ansåg att samerna - redan vid tiden för ikraftträdandet av 1734 års lag – hade rätt att jaga och fiska på området på grund av urminnes hävd, att deras rätt är en ensamrätt och att staten, som blivit ägare till marken först genom avvittring år 1887, därefter inte kunnat vidta någon åtgärd som upphävt samerna rätt.

Girjas ansågs därför ha den yrkade ensamrätten och rennäringslagens reglering av rätten att upplåta jakträtt och fiskerätt stred mot grundlagen och Europakonventionen.

Ingen jakt- och fiskerätt

Statens inställning är dock, skriver JK på sin hemsida, den att det är staten som äger marken och i den egenskapen innehar jakt- och fiskerätten. Det är ostridigt att Girjas har kollektiv renskötselrätt på området och att dess medlemmar inom ramen för renskötselrätten får jaga och fiska där.

Staten anser även att det i svensk rätt inte finns någon rättsregel som ger Girjas en från den kollektiva renskötselrätten fristående, individuell rätt att jaga och fiska på området, och att en sådan rätt i vart fall inte kan grundas på att samer kollektivt bedrivit renskötsel, jagat och fiskat där.

Genom 1886 års renbeteslag fick den samiska befolkningen monopol på renskötsel, men lagen ger, enligt Justitiekanslern, inte samerna ensamrätt till jakt och fiske. Staten påpekar också, i sin inlaga, att samerna inte före början av 1900-talet gjort anspråk på ensamrätt till markresurserna ovanför odlingsgränsen i förhållande till staten, och att de aldrig, i juridisk mening, hävdat en sådan rätt.

Renskötselrätten är, skriver JK vidare, en rätt för den samiska befolkningen att, oberoende av vem som är ägare till marken, bedriva renskötsel där så skett av gammal sedvana och renskötselrätten får utövas endast av den som är medlem i en sameby. Till sitt innehåll är samernas renskötselrätt därför en personlig rätt som inte kan vare sig överlåtas eller upplåtas till andra, menar JK avslutningsvis.