Frukostseminarium om den nya arbetsrätten

Uppemot sextio intresserade åhörare från såväl olika advokatbyråer, banker och företag som myndigheter, kommuner och fackförbund, hade samlats i konferenscentret Helio vid Sergels Torg i Stockholm för att höra advokaterna Erik Danhard och Lovisa Levin dela med sig av nyheter inom arbetsrätten.

Danhard, som, förutom många år som advokat, även har arbetat i 14 år på LO TCO Rättsskydd, inledde seminariet med att gå igenom de ändringar som har skett i lagen om anställningsskydd, i syfte att skärpa åtgärderna mot missbruk av tidsbegränsade anställningar.

Skydd för visselblåsare

Erik Danhard talade vidare om den nya så kallade visselblåsarlagen ("Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden") och hur den är tänkt att tillämpas.

- En visselblåsare som har förfarit enligt denna lag kan få skadestånd om arbetsgivaren utsätter denne för repressalier, men den ger inte visselblåsaren någon rätt att visselblåsa och medför därför ingen amnesti, förklarade han och konstaterade vidare att frågan om vad man egentligen får visselblåsa om "("allvarliga missförhållanden") är ganska oklar.

Även den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari i år berördes under frukostseminariet.

- Lagen innehåller ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter och ett systematiskt arbete enligt modell från arbetsmiljöområdet införs nu, liksom ett dokumentationskrav för alla företag med fler än tio anställda, förklarade Erik Danhard.

Utstationeringsregler

Lovisa Levin tog sedan över och inledde med en kort redogörelse för begreppet utstationering och hur tillhandhållande av tjänster över EU:s gränser har påverkat - och fortsätter att påverka - arbetsrätten. Hon berättade om målet Laval-Svenska Byggnadsförbundet som avgjordes av EU-domstolen 2005 och hur detta mål resulterade i att den svenska lagstiftningen behövde ändras för att anpassas till EU:s utstationeringsdirektiv.

Från och med den 1 juni i år har de svenska utstationeringsreglerna återigen ändrats, vilket sannolikt beror på den sittande regeringens linje vad gäller arbetsrätten.

- Nu införs ett helt nytt system med så kallat utstationeringskollektivavtal, som innebär en möjlighet till kollektivavtal med begränsade villkor och verkningar som får genomföras med stöd av stridsåtgärder. Och rätten att vidta stridståtgärder kommer hädanefter att gälla oavsett vilka villkor som den utstationerade arbetsgivaren tillämpar, förklarade Lovisa Levin.

Andra nyheter rör utstationeringskollektivavtalets verkningar, repressalieförbud samt bestämmelser om information och samarbete mellan myndigheter.

Arbetsrätten och offentlig upphandling

Sista punkten på det innehållsrika morgonseminariets agenda handlade om arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling och den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni i år.

- Syftet med dessa regler är att motverka att offentliga kontrakt fullgörs av arbetstagare som inte har skäliga anställningsvillkor och säkerställa att en antagen leverantör erbjuder sina anställda åtminstone vissa minimivillkor, konstaterade Lovisa Levin.

Reglerna är också tänkta att minska risken för snedvridning av konkurrensen genom social dumpning; en arbetsgivare ska alltså inte kunna använda sina arbetstagare som konkurrensmedel. Enligt de nya reglerna är arbetsrättsliga kontraktsvillkor obligatoriska när det anses "behövligt" i en offentlig upphandling.

- Det blir här dock fråga om en helhetsbedömning och det är den upphandlande myndigheten själv som har ansvaret för att göra denna bedömning. Och då det inte finns någon etablerad metodik eller fastställd systematik för att i dagsläget göra sådana behövlighetsbedömningar, kan man nog förutspå att dessa kanske inte alltid blir helt enkla att göra, konstaterade Lovisa Levin avslutningsvis.