Intressanta nyheter om offentlig upphandling
Frukostseminariet ägde rum i konferenscentret Helio vid Sergels Torg i Stockholm och där hade nästan femtio intresserade åhörare från advokatbyråer, företag och myndigheter samlats för att ta del av ny lagstiftning och praxis avseende offentlig upphandling.
Sara-Li Olovsson inledde seminariet med att berätta om de undantag som numera finns från LOU:s tillämpningsområde: dels samarbete mellan myndigheter (det så kallade "Hamburg-undantaget"), dels undantaget för intern upphandling ("Teckal-undantaget").
Hamburg-undantaget återfinns numera i 3 kap. 17 § LOU, som ett resultat av en dom från EU-domstolen, och innebär att upphandling mellan två myndigheter, som ingår ett avtal om samarbete med syfte att säkerställa offentliga tjänster av allmänintresse, i vissa fall inte behöver annonseras.
Två separata enheter
I en kammarrättsdom (7355-16) från den 20 juni i år prövades detta undantag för första gången, berättade Sara-Li Olovsson, i ett mål där Kungliga Biblioteket anlitat Riksarkivet för digitalisering av dagstidningar.
I målet kom dock domstolen fram till att de två myndigheterna lyder under olika departement samt har egna budgetar och regleringsbrev och därför skulle ses som två separata enheter varför undantaget inte var tillämpligt.
Verksamhetskriterium inte uppfyllt
Det andra undantaget, Teckal-undantaget, rör så kallad intern upphandling och återfinns i 3 kap. 11 § LOU, och gäller då myndigheter avtalar med sin ägare eller syster- eller dotterbolag om olika typer av kontrakt.
Här gäller dock ett så kallat verksamhetskriterium och undantaget prövades av kammarrätten den 23 mars 2017 (4167-16) i ett mål rörande skånska kommunala bolag verksamma inom återvinningsbranschen. Inte heller här ansåg dock domstolen att undantaget från LOU kunde tillämpas då kommunerna inte hade visat att verksamhetskriteriet var uppfyllt.
Antal leverantörer
Martin Bogg talade vidare om ändringen i LOU som innebär att det inte längre finns ett krav på minst tre leverantörer vid ramavtal med flera leverantörer och om ett antal rättsfall under det senaste året där dessa regler tillämpats.
Han berättade också om de bedömningar avseende koncessioner enligt LUK som domstolarna har gjort under året, bland annat i målnr 1243-17 av den 15 september 2017, där kammarrätten prövade Flens kommun agerande i samband med bredbandsutbyggnad, och kom fram till att denna borde ha upphandlats.
Koncessionsvärdet
Beräkning av koncessionsvärdet har, förklarade Martin Bogg, också prövats i ett mål nyligen (Förvaltningsrätten i Karlstad, 2274/17, den 14 november 2017) rörande ett kommunalt hyresavtal avseende personalcyklar och här konstaterade domstolen att det inte hade visats att upphandlingens värde de facto överskred direktupphandlingsgränsen (om cirka 2,4 miljoner kronor) och kommunen hade alltså inte gjort fel när man inte annonserat innan.
Sara-Li Olovsson avslutade seminariet med att tala om hur domstolarna sett på miljökrav i samband med offentliga upphandlingar och hur avtalstiden för koncessioner ska beräknas.
Prövning av miljökrav
Vad gäller miljökrav slog förvaltningsrätten i en dom rörande upphandling av sotningstjänster fast (målnr 7963/17 den 22 september 2017) att sådana krav som är för lågt ställda, trots att de stred mot kommunens egna riktlinjer, inte kan angripas i en ansökan om överprövning och att detta inte strider mot de allmänna rättsprinciperna.
Begränsad avtalstid
En koncession måste ha en tidsbegränsning och om denna är längre än fem år måste den upphandlande myndigheten kunna visa på behovet av en sådan längre tid, förklarade Sara-Li Olovsson och hänvisade till en dom där Simrishamns kommun tecknat ett 25-årigt campingarrende.
Enligt förvaltningsrätten (målnr 4531/17, den 10 november 2017) måste man i sådana här fall beakta de investeringar som krävs för att uppnå målet med koncessionen, men även om det - som i detta fall - rörde sig om en 25-årig avskrivningstid för en servicebyggnad, innebar detta inte automatiskt att koncessionstiden måste vara så lång, konstaterade hon avslutningsvis.
Frukostseminariet ägde rum i konferenscentret Helio vid Sergels Torg i Stockholm och där hade nästan femtio intresserade åhörare från advokatbyråer, företag och myndigheter samlats för att ta del av ny lagstiftning och praxis avseende offentlig upphandling.
Sara-Li Olovsson inledde seminariet med att berätta om de undantag som numera finns från LOU:s tillämpningsområde: dels samarbete mellan myndigheter (det så kallade "Hamburg-undantaget"), dels undantaget för intern upphandling ("Teckal-undantaget").
Hamburg-undantaget återfinns numera i 3 kap. 17 § LOU, som ett resultat av en dom från EU-domstolen, och innebär att upphandling mellan två myndigheter, som ingår ett avtal om samarbete med syfte att säkerställa offentliga tjänster av allmänintresse, i vissa fall inte behöver annonseras.
Två separata enheter
I en kammarrättsdom (7355-16) från den 20 juni i år prövades detta undantag för första gången, berättade Sara-Li Olovsson, i ett mål där Kungliga Biblioteket anlitat Riksarkivet för digitalisering av dagstidningar.
I målet kom dock domstolen fram till att de två myndigheterna lyder under olika departement samt har egna budgetar och regleringsbrev och därför skulle ses som två separata enheter varför undantaget inte var tillämpligt.
Verksamhetskriterium inte uppfyllt
Det andra undantaget, Teckal-undantaget, rör så kallad intern upphandling och återfinns i 3 kap. 11 § LOU, och gäller då myndigheter avtalar med sin ägare eller syster- eller dotterbolag om olika typer av kontrakt.
Här gäller dock ett så kallat verksamhetskriterium och undantaget prövades av kammarrätten den 23 mars 2017 (4167-16) i ett mål rörande skånska kommunala bolag verksamma inom återvinningsbranschen. Inte heller här ansåg dock domstolen att undantaget från LOU kunde tillämpas då kommunerna inte hade visat att verksamhetskriteriet var uppfyllt.
Antal leverantörer
Martin Bogg talade vidare om ändringen i LOU som innebär att det inte längre finns ett krav på minst tre leverantörer vid ramavtal med flera leverantörer och om ett antal rättsfall under det senaste året där dessa regler tillämpats.
Han berättade också om de bedömningar avseende koncessioner enligt LUK som domstolarna har gjort under året, bland annat i målnr 1243-17 av den 15 september 2017, där kammarrätten prövade Flens kommun agerande i samband med bredbandsutbyggnad, och kom fram till att denna borde ha upphandlats.
Koncessionsvärdet
Beräkning av koncessionsvärdet har, förklarade Martin Bogg, också prövats i ett mål nyligen (Förvaltningsrätten i Karlstad, 2274/17, den 14 november 2017) rörande ett kommunalt hyresavtal avseende personalcyklar och här konstaterade domstolen att det inte hade visats att upphandlingens värde de facto överskred direktupphandlingsgränsen (om cirka 2,4 miljoner kronor) och kommunen hade alltså inte gjort fel när man inte annonserat innan.
Sara-Li Olovsson avslutade seminariet med att tala om hur domstolarna sett på miljökrav i samband med offentliga upphandlingar och hur avtalstiden för koncessioner ska beräknas.
Prövning av miljökrav
Vad gäller miljökrav slog förvaltningsrätten i en dom rörande upphandling av sotningstjänster fast (målnr 7963/17 den 22 september 2017) att sådana krav som är för lågt ställda, trots att de stred mot kommunens egna riktlinjer, inte kan angripas i en ansökan om överprövning och att detta inte strider mot de allmänna rättsprinciperna.
Begränsad avtalstid
En koncession måste ha en tidsbegränsning och om denna är längre än fem år måste den upphandlande myndigheten kunna visa på behovet av en sådan längre tid, förklarade Sara-Li Olovsson och hänvisade till en dom där Simrishamns kommun tecknat ett 25-årigt campingarrende.
Enligt förvaltningsrätten (målnr 4531/17, den 10 november 2017) måste man i sådana här fall beakta de investeringar som krävs för att uppnå målet med koncessionen, men även om det - som i detta fall - rörde sig om en 25-årig avskrivningstid för en servicebyggnad, innebar detta inte automatiskt att koncessionstiden måste vara så lång, konstaterade hon avslutningsvis.
