Bli kund Annonsera
tisdag 16 april 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 29 januari 2018,

Fler och fler döms för mutbrott

Antalet mutbrottsåtal som ledde till fällande domar ökade markant förra året. Det konstateras i en ny rapport från Institutet mot mutor.

År 2017 ledde hela 27 åtal om mutbrott till fällande dom, skriver Institutet mot mutor på sin hemsida. Det är en tydlig ökning jämfört med år 2016 då det totala antalet domar rörande mutbrott var 15 stycken. Flest fällande domar återfinns i sektorerna vård och omsorg, ordningsmakt samt transport och fordon

– Att många döms säger egentligen inte så mycket om omfattningen av mutor i just den sektorn. Det kan lika gärna vara en indikator på att man inom dessa sektorer är mer medvetna, lyhörda och försöker stävja mutbrotten, säger Natali Phalén som är generalsekreterare för Institutet mot mutor, i en kommentar på hemsidan. De sektorer som är i topp har dock alla drag som gör de särskilt känsliga ur mutbrottshänseende.

Ingen döms för vårdslös finansiering

Under året meddelades inga mutbrottsdomar baserat på bestämmelsen om vårdslös finansiering av mutbrott, vilket innebär en fortsättning på trenden med noll domar för det brottet sedan dess införande för snart sex år sedan.

I korthet innebär denna bestämmelse, skriver Institutet mot mutor, att näringsidkare måste vara försiktig med att lämna pengar eller andra tillgångar till sina ombud, agenter, samarbetspartners eller andra representanter så att medlen inte används till mutor.

Misslyckande

- Syftet är så klart att motverka användningen av olika typer av mellanhänder som begår själva mutbrottet och säkerställa att företag har kontrollsystem för att förhindra användning av mutor, menar Natali Phalén.

Hon konstaterar att noll domar måste betraktas som ett misslyckande, särskilt mot bakgrund av att svenska företag verkar på svårt korruptionsutsatta marknader.

- Det är problematiskt att det saknas vägledande avgöranden för vilka krav bestämmelsen i praktiken uppställer.

Bristande lagstiftning

Enligt Institutet mot mutor finns det brister i lagstiftningen, polisen har inte tillräckligt med resurser för att kunna jobba systematiskt mot dessa brott och den företagsbot man riskerar om man avslöjas har ett tak på tio miljoner kronor.

- Därmed är risken att åka fast låg och konsekvensen blir inte heller speciellt kännbar när det rör sig om större affärer, konstaterar Natali Phalén avslutningsvis på Institutets hemsida.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt