Bli kund Annonsera
måndag 18 februari 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 september 2018,

Lyckat försök med domarutbyte

I januari inleddes ett försök med korsvis tjänstgöring mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom att justitieråden Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl bytte domstol under en period.
Kerstin Calissendorff
Foto: HD
Kristina Ståhl
Foto: HFD

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom en lagändring den 1 juli 2017 infördes möjligheten att förordna ett justitieråd i den ena domstolen att delta i den dömande verksamheten i den andra. Förordnandet kan antingen gälla för en viss tid eller för ett visst mål.

Ett sådant utbyte, främst för kompetensutveckling, genomfördes för första gången när justitieråden Kerstin Calissendorff, Högsta domstolen (HD), och Kristina Ståhl, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), med start den 8 januaribytte domstol med varandra under tre månaders tid.

- Under flera år hade det växt fram en samsyn mellan HD och HFD om att det finns mål i den ena domstolen där kompetens som finns i den andra skulle vara till nytta, till exempel när HD avgör frågor om ersättningsansvar som grundas på momsregler. Men också om att vissa typer av rättsstillämpningsfrågor kan uppstå i båda domstolarna, såsom ne-bis-problematiken. Till exempel tillämpar båda domstolarna delgivningslagen och förvaltningslagens regler om klagorätt, och det vore då av godo om vi kan undvika avgöranden från domstolarna som går emot varandra, förklarar Kerstin Calissendorff.

Lära av varandra

Under den period som hon och Kristina Ståhl var förordnade för tjänstgöring i den andra respektive domstolen, kom de att delta i ganska många mål och även att avgöra så kallade enmansmål.

- Utgångspunkten för utbytet var att domstolarna kunde lära en del av varandra om själva hanteringen av målflödet. I grund och botten bedrivs i de båda domstolarna en mycket likartad verksamhet och med samma målsättning, nämligen att på ett så effektivt sätt som möjligt fullgöra uppgiften att svara för prejudikatbildningen på respektive område, konstaterar Kerstin Calissendorff.

Både justitieråden var innan överflytten lite undrande över hur svårt det skulle bli att sätta sig in i nya rättsområden, andra processregler och principer och om de alls skulle kunna göra någon nytta eller enbart vara till belastning när det gällde den dömande verksamheten i den andra domstolen.

- Men vi kom nog båda fram till att om man har tränats i juridisk metod, har ett ödmjukt förhållningssätt till den dömande uppgiften och får så väl förberedda mål med så gedigna rättsutredningar som man får i de högsta domstolarna samt tid på sig att reflektera, så går det trots allt ganska bra. Ibland kan det också vara bra och konstruktivt med nya infallsvinklar, menar Kerstin Calissendorff.

Andra former av samarbete

Som ett rent arbetsbyte, det vill säga ett förordnande att tjänstgöra i den andra domstolen, har hitintills enbart Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl så att säga bytt rum med varandra.

- Däremot finns sedan tidigare ett samarbete mellan beredningsorganisationerna genom att kanslichefer, beredningschefer och justitiesekreterare har ett löpande informations- och erfarenhetsutbyte i form av en fast samrådsstruktur samt ett erfarenhets- och kunskapsutbyte i materiella och processuella frågor mellan föredragandena i de båda domstolarna. Men skillnaden är ju att man då inte är verksam på den andra domstolen, vilket Kristina och jag var. 

Positiva reaktioner

För Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl är själva utbytet avslutat nu, men i de båda domstolarna har reaktionerna varit mycket positiva och projektet är tänkt att fortsätta. Sedan den 1 september har såväl HD som HFD nya ordföranden och Kerstin Calissendorff konstaterar att det i första hand är dessa två som nu ska bestämma hur man går vidare med utbytet.

- Kristina och jag samlade på ömse håll på oss anteckningar om våra erfarenheter. Vi hade därefter dels en gemensam träff med samtliga ledamöter då vi samtalade om en del av dem, dels hade vi en träff med kanslicheferna och samtliga beredningschefer vid de båda domstolarna. Vid mötena koncentrerade vi oss främst på moment i målhanteringen som det hade slagit oss fungerade bättre på den andra domstolen jämfört med den egna, eller sådant som i vart fall kan vara värt att överväga att prova på, förklarar Kerstin Calissendorff.

Lärorikt och stimulerande

Hon konstaterar att det i vart fall i hennes domstol, HD, finns flera som gärna kan tänka sig växelvis tjänstgöring en period. När det gäller ett förordnande för deltagande i ett visst mål så kommer den frågan, enligt henne, säkert upp förr eller senare när ett kompetensbehov visar sig.

- Jag tyckte utbytet var väldigt roligt på flera plan. Dels var det intressant att sätta sig in i andra typer av mål än de som hanteras i de allmänna domstolarna, dels att få se hur man faktiskt kan bedriva precis samma typ av verksamhet med samma målsättning på ett lite annorlunda sätt. Det fanns en hel del skillnader, men mer i det lilla. Det var också mycket trevligt att lära känna HFD:s medarbetare och sammantaget var det mycket lärorikt och stimulerande, konstaterar hon.

I en intervju i senaste numret av tidningen Advokaten förklarar HD:s tidigare ordförande Stefan Lindskog att han anser att "det behövs en mer strukturerad samverkan mellan de två högsta domstolarna" och att han "principiellt tycker att man borde slå samman HD och HFD". Kerstin Calissendorff är inne på samma linje.

- Men det kommer nog att behöva utredas och tänkas till en hel del om hur det skulle kunna gå till. Med andra ord så tror jag inte att det är helt nära förestående, konstaterar hon avslutningsvis.

HD:s historia

Efter att kungen historiskt sett personligen innehaft den högsta dömande makten, inrättar Gustav III år 1789 Högsta domstolen, bestående av tolv ledamöter, varav hälften frälse och hälften ofrälse. Kungen har två röster och utslagsröst i domstolen.

Genom 1809 års regeringsform blir justitiestatsministern självskriven ledamot av domstolen, men 1840 upplöses banden mellan HD och statsrådet. Lagrådet inrättas år 1909 och övertar HD:s uppgift att granska lagförslag och samtidigt upphävs kungens rösträtt i domstolen.

År 1945 införs krav på prövningstillstånd för alla mål och genom den nya rättegångsbalken tre år senare möjliggörs muntlig rättegång, vilket medför att HD flyttar från ordenssalarna i Stockholms slott till Bondeska palatset vid Riddarhustorget.

HD blir en renodlad prejudikatinstans år 1971 och genom 1974 års regeringsform upphör domstolen att döma i kungens namn. Därmed upphör också bruket att domstolens domar meddelas på Stockholms slott och med kungens sigill.

År 2010 får HD sin första kvinnliga ordförande, Marianne Lundius. Det första kvinnliga justitierådet, Ingrid Gärde Widemar, utnämndes år 1968.

HFD:s historia

Regeringsrätten inrättas 1909 i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet för enskilda. Domstolen består då av sju regeringsråd.

Regeringsrätten blir år 1972 administrativt fristående från regeringen med en egen kansliorganisation. Krav på prövningstillstånd införs i flertalet mål och domstolen flyttar in i egna lokaler i Stenbockska palatset och Riksens ständers hus på Riddarholmen.

Genom 1974 års regeringsform upphör även Regeringsrätten att döma i kungens namn.

Institutet rättsprövning införs 1988, enligt vilket domstolen prövar om bland annat regeringens beslut i vissa förvaltnings­ärenden strider mot någon rättsregel.

År 1995 flyttas socialförsäkrings- och bidragsmål över till Regeringsrätten, i samband med att Försäkringsöverdomstolen avskaffas.

Regeringsrätten byter år 2011 namn till Högsta förvaltningsdomstolen, i syfte att det nya namnet ska spegla domstolens verksamhet som oberoende högsta domstol i förvaltningsmål. Domstolens domare får titeln justitieråd.

År 2018 får HFD sin första kvinnliga ordförande, Helena Jäderblom.

Nya delägare hos Wesslau Söderqvist

Nicolina Hallerby, Caroline Olausson och Alexandra Jaktelius Ferm har den 1 januari inträtt som nya delägare i advokatbyrån.

Nya domarutnämningar

Vid sitt senaste sammanträde har regeringen utnämnt sex nya domare.

Försök med snabb-förfarande i brottmål

Sedan januari 2018 pågår i norra Stockholm en försöksverksamhet för att snabbare kunna utreda och lagföra vissa typer av brott. Försöket utvidgas nu till att också omfatta unga lagöverträdare under 18 år..

Foto Europeiska unionens domstol

Fyra kandidater kvar till EU-domartjänst

Av nio kvalificerade sökande till tjänsten som svensk domare i EU-domstolen i Luxemburg efter Carl Gustav Fernlund, har Domarnämnden nu beslutat att kalla fyra till intervju.

Nordia utser ny delägare

Carl-Johan Allansson har valts in som delägare i Nordia med start den första januari.

DI leder arbete med nya EU-riktlinjer

Datainspektionen kommer att leda arbetet med att ta fram nya EU-riktlinjer för tolkning av begreppen personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde och deras respektive skyldigheter.

Foto MRR-photography

53 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 53 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 januari.

Foyen rekryterar inom miljörätt

Foyen Advokatfirma har anställt bolagsjurist Tomas Fjordevik från Swedavia AB. Han ingår i advokatfirmans affärsområde för Mark och Miljö.

Juristmässan för Göteborgs studenter

När Gaius arbetsmarknadsmässa för jurister ägde rum på Handelshögskolan i Göteborg stod mingel med ett 70-tal utställare, spännande föreläsare och flera event på schemat.

DLA Piper nyanställer

Byrån rekryterar advokaterna Mikael Moreira och Björn Rustare som kommer att fokusera på transaktioner och avtal inom teknologisektorn samt arbetsrätt.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 24 januari utnämnt fyra nya domare.

Ny delägare i Wigge & Partners

Wigge & Partners expanderar med rekrytering av advokat Frida Sander som ny delägare.

Foto © Gunold Brunbauer | Dreamstime.com

Ny svensk domare i Europadomstolen

Europarådets parlamentariska församling har valt Erik Wennerström till ny svensk domare i Europadomstolen i Strasbourg.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Ur ett generellt perspektiv är lönerna lika oavsett kön. Nytt för i år är att en mer ingående analys av chefsjuristerna gjorts.

Två domare utnämnda

Regeringen har den 17 januari utnämnt två nya kammarrättsdomare.

Foto Ilya Andriyanov

Ny brottsstatistik

Brottsförebyggande rådets preliminära statistik över anmälda brott 2018 visar en ökning av antalet anmälda våldtäkter men en stor minskning av antalet anmälda bostadsinbrott.

Danowskydelägare startar ny byrå

Den 1 januari startade L&L Advokatbyrå som är grundad av fyra advokater från Danowsky & Partners.

Viss ökning av disciplinanmälningar

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2018 var något större än 2017. Den långsiktiga trenden är dock att anmälningarna blir färre, trots att antalet advokater ökar. Det framgår av ny statistik från Advokatsamfundet.

Foto Stockholms universitet

Högst antal sökande på juristprogrammet

Efter urval två till vårterminen 2019 har totalt 18.525 personer antagits till utbildningar vid Stockholms universitet. Populärast var juristprogrammet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt