”Skapa en ny yrkesutbildning för affärsjurister”

I en utvärdering av de olika juristutbildningarna som genomfördes av en så kallad bedömargrupp för Högskoleverkets räkning för två år sedan lanserades tanken på en ny affärsjuridisk yrkesexamen efter dansk modell. ”En sådan utbildning skulle kunna ges en stark internationell profil och innehålla en kombination av juridik och ekonomi med inriktning på arbete i näringslivet. En yrkesexamen i juridik med ett sådant innehåll skulle kunna bidra till att tillgodose ett angeläget kompetensbehov i arbetslivet” skrev gruppen.

Ingenting har hänt sedan dess.

Utvärderare av svenska juristutbildningar har gång på gång framfört omfattande kritik mot den bristande arbetsmarknadsanpassningen av juristutbildningen. Trots att endast cirka en tredjedel av dem som tar examen vid de juridiska fakulteterna kan komma i fråga för arbete inom det offentliga rättsväsendet ar den typen av yrkesverksamhet präglat utbildningarna. Utvärderarna pekade senaste gången särskilt på att det finns ett behov av personer med kvalificerade juridiska kunskaper i kombination med andra ämnen som ekonomi. Av den senaste utvärderingen framgår också att många, kanske merparten, som söker till den traditionella juristutbildningen, gör detta trots att de egentligen vill bli affärsjurister och alls inte arbeta i till exempel domstolsväsendet.

Svårt hålla samman

I en debattartikel på Linköpings universitets hemsida pekar Mille Millnert, Rektor vid Linköpings universitet och Johannes Lerm, programansvarig för de affärsjuridiska programmen, på denna paradox: ”Det är samtidigt svårt att se hur man skulle hålla samman en utbildning som syftar till att förbereda för såväl det offentliga rättsväsendets behov som affärsvärldens och näringslivets i vidare mening. Målen är så väsensskilda att det inte hjälper att båda behoven har sin kunskapsgrund, helt eller väsentligen, i ”juridik” skriver de.

I den nya struktur för utbildningarna inom högskolan som gäller från och med hösten 2007 (den s.k. Bolognamodellen) måste utbildningar som inte har klassificerats som utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. civilekonom- eller civilingenjörsutbildningarna) organiseras som utbildningar som leder till kandidatexamen och därefter till en masterexamen som påbyggnad. Därför föreslås en ny yrkesutbildning för affärsjurister i Sverige.

- Bolognaprocessen har drivit fram det här kravet. Det behövs en ny examensordning, förklarar Johannes Lerm för InfoTorg Juridik.

- En ny yrkesutbildning skulle ge de affärsjuridiska programmen vid Linköpings universitet och Högskolan i Jönköping ett erkännande och det skulle visa att vi ger ett affärsperspektiv.

Är du optimistisk?

- Juristvärlden är konservativ. Det skulle underlätta om lagstiftarna gav oss rätt att ge en yrkesutbildning.

Ingen större skillnad

Jan Andersson, professor i handelsrätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping från Högskolan i Jönköping ser ingen större skillnad mot den sedvanliga juristutbildningen.

- Nej, vår utbildning är till och med bättre i vissa avseenden om man ska bli affärsjurist. Ska man bli exempelvis åklagare är det förstås annorlunda.

Jan Andersson ser en större acceptans för de affärsjuridiska programmen i dag än tidigare. Han pekar på att Stockholms högskola en gång i tiden fick ta upp kampen med Uppsala universitet och Handelshögskolan i Göteborg och Umeå universitet har gjort samma resa med sina juristutbildningar.

Sådant här tar tid, säger han.

Men hur är det med den juridiska forskningen och kompetensen i Jönköping och Linköping?

- Det är ingen tvekan om att vi har rekryteringsbehov. Men vi behöver mer forskning överallt. Och mer samarbete mellan utbildningarna.

Så här ser Jan Andersson på Advokatsamfundets medlemskrav:

Kvalitetskontroll

- Man borde se till vad utbildningarna innehåller och göra en kvalitetskontroll, inte en kontroll av vad själva namnet på utbildningen är. Högskoleverket borde sköta den kontrollen.

Vad tror du motståndet beror på?

- Vad tror du själv? Jag tror at det är av gammal vana, hävd.

Ulrika Rosander som är utbildningsledare för det affärsjuridiska programmet i Jönköping tycker att tanken på en ny yrkesutbildning är intressant.

- Det finns för många formella hinder på arbetsmarknaden för oss. Visst har vi studenter som blir föredragande på länsrätten och kammarrätten till exempel men på kronofogdemyndigheten kräver de jur.kand. Jurister är konservativa.