Bli kund Annonsera
fredag 29 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 24 januari 2011,
Från vänster Staffan Thorsell, Göran Lambertz, Jan Rosén och Axel Calissendorff

Strid när Lambertz lanserade inskränkning i tryckfriheten

Caroline av Monaco-domen som ger privatpersoner ett skydd mot närgången mediabevakning är på väg att bli svensk lag. Justitierådet och ordföranden i Yttrandefrihetskommittén Göran Lambertz avslöjade tänkbara lagformuleringar på ett seminarium i Stockholm på fredagen. ”Den som grovt kränker annans privatliv gör sig skyldig till brott om det är inte är försvarligt”, lyder en av dem. - Släpper man lös Lambertz kan det explodera, röt förre chefredaktören för Expressen Staffan Thorsell.
Jan Rosén och Jan Kleinemann
Elisabet Fura
Staffan Thorsell
Dag Victor

Stockholm Centre for Commercial Law inbjöd till seminariet under rubriken ”Skyddet för privatlivet och medierna samt när det gäller bilder och filmer – i ljuset av Europakonventionen, Yttrandefrihetsutredningen och Integritetsskyddsutredningen”. För några år sedan hade centret en mindre sittning som bara handlade om Caroline-domen men nu togs ett rejält grepp med kända paneldeltagare från både juristvärlden och media.

Ett hundratal hade kommit till Aula Magna på Stockholms universitet och de fick en föraning om det krig som kommer att bryta ut i media om tryckfrihetsförordningen förändras. Det slog gnistor i mötet mellan Expressens tidigare chefredaktör Staffan Thorsell och justitierådet tillika ordförande i Yttrandefrihetskommittén.

Staffan Thorsell varnade Lambertz för att kasta ut barnet med badvattnet. Lambertz frågade då vad som utgör badvattnet i detta fall och fick inte mycket till svar.

Borde avvakta

När Göran Lambertz pekade på behovet av en svensk anpassning till Caroline av Monaco-domen tyckte Thorsell att han agerar springpojke åt Europadomstolen.

- Vi borde avvakta fler domar, menade Thorsell.

Men Göran Lambertz stod på sig.

- Vi är inte ens i närheten av det skydd som Caroline-domen ställde upp, sa han.

Göran Lambertz som satt i samma panel som Staffan Thorsell och Jan Rosén grundade sitt anförande på fem exempel på inslag på grundlagsskyddade nätsajter som i dag är tillåtet men med ett nytt lagförslag sannolikt skulle förbjudas. Det första gällde en man och en kvinna som filmas under en sexscen, det andra kvalificerad mobbning på nätet av en åttaåring, det tredje obduktionsbilder på två mördade barn (Arbogafallet), det fjärde polisens förhörsprotokoll från polisen med berättelser om grova sexbrott mot namngivna barn och det femte utförliga skildringar av en känd sångerskas cancersjukdom (Expressens Marie Fredriksson-artiklar). Lambertz valde medvetet bort icke grundlagsskyddade sajter som ju kan fällas för ofredande enligt brottsbalken.

Göran Lambertz medgav det grannlaga  i att formulera en inskränkning i yttrandefriheten.

- Det finns saker som talar mot det. Det skulle vara en väsentlig inskränkning i yttrandefriheten och det skulle skapa osäkerhet i media. Det är dessutom väldigt svårt att skriva en lagregel som riskerar att bli suddig i konturerna och skapa osäkerhet.

Två exempel på bestämmelser

Icke desto mindre framkallar utvecklingen på Internet ett behov av reglering. Göran Lambertz höll med om att ”gammelmedierna” sköter sig i stort sett bra men det går inte att dela upp tryckfrihetsregleringen i gamla och nya aktörer. Alla måste omfattas av den. Justitierådet valde därför att avslöja åtminstone ungefär hur Yttrandefrihetskommitténs förslag på lagreglering  kommer att se ut efter att kommittén hållit två av sina tre sammanträden på detta område.

Här följer två exempel på formuleringar.

1. ”Den som grovt kränker annans privatliv gör sig skyldig till brott om det är inte är försvarligt”.

2. "Uppgifter om annan som orsakar allvarlig skada eller stort lidande utgör brott om uppgifterna inte är försvarliga".

Staffan Thorsell utryckte stor oro över hur en lagskärpning kommer att drabba medierna. Men Göran Lambertz utmanade honom i en intellektuell envig.

- Vilka artiklar hade under din tid som chefredaktör stoppats med nya regler om kränkningar? frågade Lambertz.

- Inga, tror jag, svarade Thorsell.

- Då vann jag över dig denna gång, noterade justitierådet nöjt.

- Det måste ha varit en sådan där juristseger, replikerade Thorsell irriterat.

Men Göran Lambertz var också ödmjuk nog att konstatera att vi inte ska lagstifta utifrån vad vi är tvungna att göra utan det måste vara en vettig lösning.

- Annars kan vi få pedagogiska problem som är nästan oöverskådliga. Vi måste ta till oss vad som ligger bakom Monaco-domen och konventionen för att få en bra lösning.

Ett annat justitieråd – Kerstin Calissendorff – satt i publiken och ryckte in till kollegans försvar.

- Det som utredningsprojektet rör utgör inget grundskott mot yttrandefriheten.

Makthavare ska tåla granskning

Medieprofessorn Jan Rosén talade om tryckfrihetsförordningen som den ser ut i dag, dess räckvidd och begränsningar i förhållande till Europakonventionen och Europadomstolens domar under senare år. Han pekade på elasticiteten i den svenska regleringen. I och för sig sanna uppgifter om någons sjukdom skulle i enstaka fall, i vart fall i princip, kunna fällas som förtal med dagens lagstiftning.

Vad som har så kallat allmänintresse och som kan anses försvarligt är nämligen inte ”hugget i sten” – det handlar alltid om en vägning mellan integritetsskyddet och yttrande- och informationsfrihetens intressen. Han nämnde flera rättsfall ur svensk domspraxis och konstaterade att förtalsbrottet nog ger ett vidare rättsskydd för den enskilde än som i allmänhet antas hos medieföretagen, men att allmänintresse, konstnärskap och satir kan fria medierna.

- Men det är människor i maktpositioner som ska granskas inom yttrandefrihetens ram – det är grundsyftet - och exempelvis artister hör inte dit. De har mer skydd alltså.

Jan Rosén ville inte entydigt ta ställning för en lagändring men konstaterade att det krävs mer enligt svensk lag än enligt Monaco-domen för att en sådan integritetsskada skall anses ha inträffat som ger den enskilde tillgång till rättsliga remedier.

Staffan Thorsell underströk att Expressen alltid varit försiktig med att skildra sjukdomar.  

- Människor har rätt till sin egen hälsa.

Men han sa att det kan vara försvarligt att delge läsarna att statsministern eller en ledande person inom näringslivet (Steve Jobs på Apple nämnde han som aktuellt fall) blivit sjuk, att en konsert exempelvis blivit inställd på grund av en artists sjukdom eller att en landslagsspelare fått avstå en match på grund av sjukdom.

Staffan Thorsell konstaterade att Göran Lambertz och andra jurister i högre grad borde ägna sig åt förslag som stärker yttrandefriheten i tider då hemligstämplar använda flitigt i stället för att agera på motsatt sätt.

Yttrandefrihet mot privatliv

Under den hektiska fredagseftermiddagen då det knappt blev utrymme för en enda paus var det sedan dags för den andra panelen att ta vid. Dragplåstret var förstås Elisabet Fura, domare vid Europadomstolen, som kunde ge oss insideinformation om både Caroline av Monaco-domen och liknande avgöranden. Hon konstaterade att artikel 8 om privatlivet och artikel 10 om yttrandefriheten står emot varandra. Och två principiellt viktiga domar är på gång med dessa infallsvinklar; Axel Springer-målet (artikel 10) och von Hannover-målet där prinsessan Caroline på nytt vill pröva rätten till ett privatliv sedan gamla bilder publicerats som ska visa att hon åkt på skidsemester i stället för att vaka vid sin faders dödsbädd.

Skillnaden nu är att dessa mål tas i stora kammaren, Grand Chamber med 13 domare i stället för sju som det var i första domen rörande prinsessan Caroline-fallet.

Elisabet Fura uppgav att praxis spretar när det gäller vilka som ska omfattas av skyddet i artikel 8. En ordförande i ett motorförbund i England hade exempelvis viss framgång i ett mål liksom frun till Österrikes president som visat sig ha en älskare. Även en fotbollsspelare har räknats in i skyddskretsen. En dom med fransk anknytning skyddade en artist och då handlade det om skydd av ”ära och heder”.

- Tidigare var det bara domare, politiker som kunde skyddas men kretsen har vidgats, förklarade Fura.

Elisabet Fura har ingen insyn i de två kommande avgörandena och kan  inte säga om de kommer att innebära en utvidgning eller förändring i någon riktning.

Dag Victor missnöjd med lagstiftningen

Dag Victor tog sedan vid och markerade tydligt sitt missnöje med lagstiftarnas långsamhet i fråga om att förbjuda fotografering i känsliga situationer. Han utgick från NJA 2008 s. 946 (Victor var referent) där en man hade installerat en dold kamera och dolda mikrofoner i exkvinnans lägenhet och på det sättet fångat dem i intima situationer. Mannen friades. I domen skrev HD: ”Det kan starkt ifrågasättas om det är förenligt med Europakonventionen att förfaranden av det aktuella slaget lämnas helt osanktionerade”.  Och så skickades en passning till lagstiftaren: ”En annan sak är att goda skäl kan anföras för att förfaranden av det slag som är föremål för HD:s bedömning i detta mål borde vara straffbara. Det får emellertid, oavsett det nuvarande rättslägets förenlighet med Europakonventionen, anses ankomma på lagstiftaren att ta ställning till om en sådan kriminalisering bör införas och i så fall till hur den bör utformas”.

Dag Victor konstaterade bittert att inget hänt. Han gick igenom många av utredningarna i ämnet under decennier som alla kastats i papperskorgen.

- Allt beror på att massmedia är livrädda för att det blir ett hot mot yttrandefriheten. Men vi betalar ett högt pris för människor som inte får något skydd.

Kanske Dag Victort lugnas något av att det i dag lades fram en utredning om olovlig fotografering som ska stoppa bilder som är tagna på ett sätt som är ”påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka den enskildes personliga integritet som privatperson”. Å andra sidan förbjuds där inte spridning vilket Dag Victor hade velat.

Efter Dag Victor talade doktoranden Philip Mielnicki om skadeståndsrättsliga aspekter och därefter tog den sista panelen vid med en renodlad medieinriktning. Jan Wifstrand, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter, Pär-Arne Jigenius, före detta pressombudsman och riksdagsledamoten tillika före ledarskribenten på Svenska Dagbladet Maria Abrahamsson talade om ”Privata förhållanden av tillräckligt allmänintresse i ljuset av Littorinaffären”.

Programmet för dagen leddes av professor Jan Kleineman och advokat Axel Calissendorff.

FAKTA

Rättsområde: Yttrandefrihetsrätt

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt