Notariebetygen har under lång tid varit en del av notarietjänstgöringen. Flera utvärderingar har dock, skriver Domstolsverket, pekat på att systemet har negativa konsekvenser för notariers arbetsmiljö, till exempel genom att de bidrar till stress, upplevd konkurrens och osäkerhet kring hur prestationer bedöms. Det har också lyfts att betygssättningen ibland upplevs som godtycklig.

- Efter noggrant övervägande och dialog med fackliga representanter, notarier och domstolschefer har jag fattat beslut om att avskaffa notariebetygen. Det kommer förhoppningsvis förbättra arbetssituationen för våra notarier, förklarar Thomas Rolén i ett pressmeddelande.

Bevis om notariemeritering kommer fortsatt att utfärdas till notarier som fullgjort sin tjänstgöring. Domstolarna har också möjlighet att lämna omdömen eller referenser till notarier som begär det.

Långt fackligt engagemang

Frågan om notariebetygens varande eller inte varande har diskuterats under många år, såväl inom Sveriges Domstolar som inom de fackliga organisationerna. Saco-S Domstol har drivit frågan i mer än tio års tid och att notariebetygen bör avskaffas finns med i Akavias rättspolitiska program.

Ställningstagandet bygger på att det i olika undersökningar och samtal framkommit att betygen har en negativ inverkan på arbetsmiljön och att de har spelat ut sin roll.

- Vi har under många år hört notarier vittna om den stress och press som betygen orsakar. Att betygen nu avskaffas är därför väldigt glädjande. Från fackligt håll hoppas vi att det kommer leda till förbättringar i arbetsmiljön och utbildningen som i sin tur kommer att innebära att notarietjänstgöringen blir bättre och mer attraktiv och att fler kommer att vilja fortsätta på domarbanan och slutligen bli domare. Vi kommer fortsatt att följa utvecklingen, säger Cecilia Ashori-Mehrandjani, notarieansvarig på Saco-S Domstol.

Kompetensbaserad rekrytering

Utöver betygens betydelse för notariers arbetsmiljö har det diskuterats huruvida betygen över huvud taget fyller någon funktion. De allra flesta notarier har en anställning långt innan domstolen har utfärdat betygen och även fiskalsantagningen är många gånger klar innan betygen är satta.

Därutöver använder de flesta arbetsgivare idag kompetensbaserad rekrytering, där kompetenser och egenskaper står i fokus snarare än betyg. Samtidigt har det framhållits att notariebetyg kan fylla en funktion i utbildnings- och rekryteringssammanhang genom att ge en enhetlig och dokumenterad bedömning av notariernas arbete.

Dämpad oro och tryggare arbetsmiljö

Eva-Lotta Hedin är lagman på Sveriges största domstol, förvaltningsrätten i Stockholm. De har alltid ungefär 100 notarier i tjänst.

- Jag är väldigt positiv till att betygen avskaffas. Det kommer att dämpa oro och skapa en tryggare och lugnare arbetsmiljö. Jag hoppas också att det kommer att bidra till ökad arbetsglädje. Notariebetygen har ibland tagit över fokus på ett orimligt sätt. Genom att betygen nu avskaffas kan notarierna fokusera på innehållet i arbetsuppgifterna snarare än att oroa sig över hur de uppfattas, förklarar hon.

”Betygen fyller inget syfte”

Johan Kvart har varit lagman på flera stora tingsrätter som genom åren utbildat många notarier. Han har också varit ordförande i Notarienämnden där frågan återkommande diskuterats. Han välkomnar också beslutet.

- Vi vet att notariebetygen är ett orosmoment som skapar onödig stress och ångest hos våra notarier. Detta samtidigt som betygen inte tjänar något riktigt syfte eftersom allt fler arbetsgivare ser till referenser snarare än betyg. Då är det ju inte rimligt att fortsätta i samma gamla hjulspår. Jag är därför glad att betygen nu avskaffas.

Referenser och särskilda yttranden

Många överrätter använder idag notariebetygen som en del av rekryteringsunderlaget när de anställer fiskaler.

- Även om betygen har spelat roll så baserar vi vår rekrytering till största del på referenser och särskilda yttranden från underrätterna om notariens lämplighet för domarbanan. Jag ser därför inte att detta beslut kommer att få jättestora konsekvenser för oss, konstaterar presidenten vid Svea hovrätt, Mari Heidenborg avslutningsvis.