Het HD-prövning i skiljemannarätt uppe på juriststämman

Advokaterna Henrik Fieber och Ulrika Polland och biträdande juristen Tobias Riddarstråle på Roshier, tre unga jurister som arbetar på byråns numera tunga avdelning för tvistlösning gick igenom grunderna och fallgroparna i skiljeförfarandena. Ingen av dem är skiljemän även om Ulrika Polland gärna blir det i framtiden.

- Ja, men det krävs mycket erfarenhet  eftersom inget får bli fel. Det är därför så få unga är skiljemän.

Men alla tre juristerna är i högsta grad inblandade i skiljeförfaranden  ändå genom sitt arbete med att företräda parter i tvister bortom de allmänna domstolarna. Henrik Fieber konstaterade att Sverige är en fin markn ad eftersom  Stockholms handelskammare har ett så fint internationellt renommé. Men det finns orosmoln. Ett är den osäkerhet som rått sedan Svea hovrätt i det så kallade Titan-målet (RH 2005:1) ansåg att det inte förelåg svensk rättsskipningsintresse trots att parterna medvetet valde att i skiljeklausulen hänvisa till ICC:s skiljedomsregler och till ett dem emellan neutralt forum, Stockholm.

- Avgörandet har blivit oerhört kritiserat och diskuterat nationellt och internationellt. Jag har inte stött på någon som tyckt att det varit bra, sa Tobias Riddarstråle inför de 30-tal  åhörare som tagit sig till seminariet på Clarion Hotel Sign i Stockholm.

Frågan har länge hängt i luften. Henrik Fieber pekar på att Svea hovrätt använt  sig av den ventil som gjorde det möjligt att skicka upp målet till HD men det hann förlikas innan dess. Nu efter snart fem år kommer själva frågan att prövas i HD i ett helt annat mål Ö2301-09). Det gäller en engelsk investerare som kräver mångmiljardbelopp av Ryssland efter förstatligandet av ett oljebolag i Yokos-koncernen. Den överklagande parten menar att frågan har stor praktisk och kommersiell betydelse med tanke på det stora antalet internationella skiljetvister som avgörs i Sverige. ”Sveriges starka ställning på den internationella skiljemannarättens område förutsätter att de rättsregler som omgärdar ett skiljeförfarande är förutsägbara. Parter som väljer att slita sina skiljetvister i Sverige måste rimligen kunna bedöma i vilken utsträckning de kan komma att bli indragna i långa och kostsamma svenska domstolsprocesser med anledning av skiljeförfarandet” står det i överklagandet.

HD har uttryckligen i uppsläppandemeningen valt att hänvisa till Titan-målet.

Föreläsarna betonade vikten av att formulera tydliga skiljeklausuler. Visst går det att avtala om skiljeförfarande muntligt och till och med genom konkludent handlande men det är inget att rekommendera. De gav exempel på dåliga skrivningar. ””Tvist i anledning av detta avtals tolkning ska avgöras genom skiljeförfarande” är inte alldeles tydligt.Inte heller ”Talan angående betalningsskyldighet skall dock kunna väckas vid allmän domstol”. Vän av ordning frågar sig naturligtvis om inte snart sagt alla tvister kan sägas röra betalningsskyldigheten.

Henrik Fieber kom in på kostnaderna för skiljeförfarandet och uppgav att skiljemännens kostnader faktiskt är en liten andel (en femtedel) jämfört med parternas egna kostnader (fyra femtedelar).

- Bevisningen har ökat oerhört och dragit upp kostnaderna, förklarade Fieber.

Går ut över advokaterna

Det går att komma lindrigare undan genom att exempelvis välja endast en skiljeman men Fieber menade att största påverkan har det om parterna tittar på de egna kostnaderna.

- Fast det går förstås ut över oss advokater, log Fieber.

Det berättades också att skiljeförfaranden blir vanligare och vanligare i USA. Jurister ser en lönsamhet i denna gren. Och det ställer nya krav på oss europeer. Processen blir tyngre.

- Det kan komma busslaster med material, menade Henrik Fieber.

Skiljedomsexperterna kom också in på kulturella skillnader i övrigt. Svenska domare kan exempelvis vara väldigt informella och umgås med parterna i pauser etcetera vilket är otänkbart på andra håll. Och franska och schweiziska domare styr processerna mycket hårdare.

- En svenska domare kan komma med en halv sida anvisningar medan en Schweizisk lägger fram 20 sidor, berättade Henrik Fieber.

Ska domarna medverka till förlikning? Nej, bara om parterna vill det och det händer inte så sällan. Men risken för jäv gör att domaren inte kan agera på detta sätt. Detta är en avgörande skillnad mot hur en domare på allmän domstol förväntas agera.