Fler jurister oftare i mediedebatten

Paneldebatten kretsade inledningsvis kring ökad öppenhet från domstolarnas sida.

- För att skapa förtroende är det nödvändigt att allmänheten har kunskap om domares arbete och här har media en viktig funktion. Domare har en stor förklaringsbörda och god kommunikation med media hjälper till att sprida budskapet, menar Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt.

- I detta avseende är det viktigt att jag som domare är öppen, tillgänglig och tydlig i förhållande till allmänheten.

Omvänt kan man undra om det finns en risk att domare påverkas av mediedebatten. Man får avstå från att följa debatten när ett mål pågår och det är inte fel att samla nämndemännen och redogöra för yttrandefrihet och förbud, menar Pia Johansson.

- Domare i allmänhet har nog inte så låg integritet att de låter sig påverkas av mediala uttalanden, inflikar tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem.

Göran Lambertz, justitieråd, menar att medieuppmärksamheten också kan ha en positiv effekt. Man får så att säga "stå på tå" när man vet att man har uppmärksamheten riktad mot sig.

Pia Johansson ingår för övrigt i Sveriges domstolars mediegrupp. I regi av Domstolsverket är gruppen i gång med att ta fram en mediepolicy, strategi och handlingsplaner. Det är en fråga som lyfts och prioriteras.

Förväntningarna på domstolarna är tillgänglighet och kommunikation.

- Man vill ha mer än bara den skrivna domen, säger Lars-Göran Svensson från Uppdrag granskning vid Sveriges Television.

- För fem år sedan bemöttes ett telefonsamtal med tystnad men nu finns det i fall fall en chans att domare svarar. Att domare på senare tid intagit en mer öppen attityd är positivt för journalistiken.

Samhällsdebattören Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent i Svenska Dagbladet, tar Pirate Bay-målet som exempel på en rättegång som var vida tillgänglig för allmänheten. Bland annat bloggade och twittrade åtalade direkt från rättegången och förmedlade sin version. Det ställer nya krav på hur domstolen framställs och hon slår ett slag för TV-sända rättegångar.

- Det öppnar för allmänheten att själv bilda sig en uppfattning om vad som händer i en rättegång.

Men inte bara domstolarna ska ges utrymme. Mest gynnsamt för alla är det förstås om alla parter får komma till tals, menar försvarsadvokat Björn Sandin. Han upplever att media i nio fall av tio står på polisen/åklagarens sida och att det inte finns samma intresse för att låta den tilltalades intresse genom försvarsadvokaten komma fram, i de fall inte yppandeförbud utgör hinder.

Lars-Göran Svensson konstaterar allmänt att nedskärningar på redaktioner leder till att färre journalister ska producera mer, dygnet runt. Om media samtidigt används offensivt i debatten kan kombinationen bli olycklig. Det finns redaktioner som idag inte ens har tid att beställa förundersökningen.

Länspolismästare Carin Götblad pekar också på den förändring som sociala medier innebär som medför snabbare tempo och spridning av information, vilket kan leda till lite tid för källkontroll och felaktigheter.

Göran Lambertz, som flitigt deltog i mediedebatten under sin tid som justitiekansler, menar att den juridiska debatten bör präglas av integritet, rättvisa och kvalitet. Och kanske också effektivitet. Det innebär förenklat att en rättsprocess inte får skadas av medial uppmärksamhet, att det är rimligt, rätt och bra att media används för rättvisa, ibland har det varit enda sättet för rättvisa, och att jurister har ett ansvar för att debatten håller hög kvalitet. Och för att få igång en diskussion i en fråga kan media användas som budskap.

Samtliga deltagare i panelen ser positivt på att domstolarna börjar skicka ut pressmeddelanden och kallar till presskonferenser i samband med domar.

Efter en kaffepaus ges publiken möjlighet att ställa frågor, och det handlar till stor del om annat är juridik och media. Bland annat diskuteras hur man ska förhålla sig till att domare också tar uppdrag i skiljeförfaranden.

Det är ett ämne som ofta tagits upp i media, konstaterar Bo Ehlin, kommunikationschef på Advokatfirman Vinge, företrädare för affärsjuridiska intressen som inte ger mycket uttrymme i en debatt som i övrigt kretsar främst kring brottmål.

Göran Lambertz menar att det är bra med välfungerande skiljeförfaranden i Sverige, och som uppmärksammas internationellt, men att det kan innebära förtroendeproblem för domstolarna. Det kan se illa ut om en domare tjänar en miljon på domaryrket och fem gånger så mycket på skiljeförfaranden.

- Lösningen är kanske helt enkelt att domare åtar sig färre extraknäck.

Pia Johansson instämmer med Göran Lambertz i att det är en kvalitetsstämpel att ha domare som har skiljeförfarandeuppdrag. Men hon beklagar samtidigt att många affärsjuridiska frågor inte kommer att prövas i domstol. Och därmed prövas inte heller lagstiftningen.

Moderator i debatten var Erik Blix.