Bli kund Annonsera
fredag 29 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 11 februari 2013,

Edition av handlingar i skiljetvister

I skiljeförfaranden med internationell anknytning har ofta parterna, deras ombud och skiljemännen olika uppfattningar om informationsutbytet av skriftliga handlingar och i vilken omfattning edition av handlingar ska medges. Detta beror ofta på att det är stora skillnader i reglerna för bevisning och informationsutbyte mellan common law-länderna och civil law-länderna. Det skriver advokat Magdalena Berg.
Advokat Magdalena Berg arbetar inom tvistlösningsgruppen på Baker & McKenzie

VERKTYG

»
Tipsa en vän

I civil law-länderna är utgångspunkten att varje part har ansvaret för att samla in den bevisning som denne behöver. Endast i vissa situationer finns det möjlighet att utverka domstolens bistånd att avtvinga motparten och tredje man information genom edition. I common law-länderna är utgångspunkten att obalansen mellan parterna avseende bevisning och informationstillgång ska jämnas ut genom utväxling av information. Utväxlingen av information omfattar även sådana handlingar som är oförmånliga för den ena parten och som på ett avgörande sätt kan hjälpa motparten. Intresset av att uppnå ett materiellt riktigt avgörande står i förgrunden.

Högsta domstolen har i ett beslut förra året (NJA 2012 s 289) förklarat att domstol inte ska ompröva skiljemännens bedömning av bevisvärdet av det begärda materialet vid edition. Det är därmed klarlagt att skiljemännen har möjlighet att relativt fritt bedöma behovet och lämpligheten av edition. Särskilt i skiljeförfaranden med internationell anknytning kan skiljemännen utnyttja utrymmet till att välja kompromisslösningar och därigenom överbrygga motsättningar som beror på avsevärda skillnader mellan rättskulturer då det gäller informationsutbyte och bevisning.

Oftast löses de editionsfrågor som uppkommer inom ramen för ett skiljeförfarande utan domstols inblandning. Part i skiljeförfarandet kan framställa en begäran till skiljemännen om att motparten eller tredje man ska överlämna viss handling. Skiljemännen gör en diskretionär prövning av om handlingen har betydelse som bevis och kan därefter anmana motparten eller tredje man att inom viss tid överlämna den aktuella handlingen. Det saknas direkt tillämpliga regler som preciserar vad skiljemännen ska beakta vid den diskretionära prövningen. Vid internationella skiljeförfaranden ger emellertid artikel 3 i de s.k. IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration vägledning avseende bl.a. kraven på beskrivning av de handlingar som yrkandet avser och angivande av på vilket sätt de begärda handlingarna har betydelse i skiljemålet. Vid inhemska skiljeförfaranden ger 38 kap. 2 § rättegångsbalken vägledning för skiljemännens bedömning. Ofta löses frågorna om edition genom att motparten eller tredje man efterkommer skiljemännens anmodan. Om motparten eller tredje man vägrar att frivilligt följa skiljemännens uppmaning kan parten efter tillstånd av skiljemännen enligt 26 § lagen om skiljeförfarande vända sig till domstol för att få ett sanktionerat editionsföreläggande utfärdat. Enligt 26 § lagen om skiljeförfarande ska skiljemännen lämna tillstånd till ansökan om de anser att åtgärden är befogad med hänsyn till utredningen.

I det ovan nämnda beslutet från Högsta domstolen invände motparten att den handling som skiljemännen gav part tillstånd att ansöka om edition av saknade bevisvärde. Motparten hävdade att syftet med editionsyrkandet inte var att parten skulle få bevisning för de omständigheter som åberopades i skiljemålet utan att syftet var att få tillgång till handlingar som kunde lämna upplysningar om hur talan lämpligen borde utformas, det vill säga det var fråga om s.k. fishing expeditions. Motparten invände även att handlingen som editionsyrkandet avsåg innehöll yrkeshemligheter.

Högsta domstolen förklarade i sitt beslut att bevisvärdet av det material som editionsyrkandet avsåg avgörs av skiljenämnden, som bäst känner till skiljetvisten och dess omfattning och därmed kan avgöra det eventuella bevisvärdet. Med andra ord ska inte domstol ompröva skiljenämndens bedömning av om handlingen har betydelse som bevis i målet eller om åtgärden kan anses vara befogad. Domstolens prövning i editionsfrågor är begränsad till om lagliga förutsättningar föreligger och om det finns sekretessåtgärder som hindrar ett utlämnande av handlingarna. Domstols laglighetsprövning avser således bl.a. om skiljenämnden har gett sitt tillstånd till att yrkandet framställs, om yrkandet är så preciserat att det går att verkställa, om materialet avser yrkeshemligheter och om det finns sekretessregler som hindrar att handlingarna kan lämnas ut.

I enlighet med Högsta domstolens beslut kan editionsförelägganden utfärdas i betydligt större omfattning vid skiljetvister än vid domstolstvister, till och med när det är fråga om s.k. fishing expeditions som är otillåtna vid domstolstvister. Högsta domstolens beslut om att domstol inte ska ompröva skiljemännens bedömning av om edition är befogad ger således uttryck för en allmänt välvillig inställning till skiljeförfarande som tvistlösningsform.

Särskilt vid skiljeförfaranden med internationell anknytning kan skiljemännen mera fritt bedöma lämpligheten och behovet av editionsförelägganden för att på detta sätt överbrygga skillnaderna mellan civil law-ländernas restriktiva uppfattning och common law-ländernas långtgående möjligheter till informationsutbyte. Skiljemännen måste dock alltid pröva både frågan om lagliga förutsättningar för editionsåtgärden föreligger och om editionsåtgärden är befogad.

Skiljemännen har således utrymme att vara generösa vid sin bedömning av om det är befogat med edition i det enskilda fallet. Generellt sett torde skiljemän vara mer benägna att bifalla ansökan om editionsåtgärd av rättssäkerhetsskäl än att avslå ansökan därför att de vill verka för ett snabbt och effektivt förfarande. Vid avslag av en begäran om edition finns det en risk för att en klandertalan senare kan komma att bifallas om skiljetvistens utgång skulle ha blivit en annan om editionsåtgärden hade bifallits och de aktuella handlingarna åberopats som bevisning. Skiljemän har sällan möjlighet att med säkerhet förutse bevisläget när en begäran om edition framställs. Ur klandersynpunkt kan det därför vara riskabelt att avslå en begäran om edition därför att handlingen saknar eller har liten bevisbetydelse. Vid avslag till en vidsträckt begäran om edition kan parten istället begära editionsförhör i syfte att därigenom få bättre underlag och kunna framställa ett mer preciserat editionsyrkande. Editionsförhör kan innebära att förfarandet försenas och skiljemännen kan därför även av den anledningen vara mer benägna att bifalla än avslå vidsträckta editionsyrkanden.

Det föreligger emellertid en risk för att bifall till alltför vaga och omfattande editionsyrkanden leder till ökade kostnader och att skiljeförfarandet inte kan handläggas snabbt och ändamålsenligt. Skiljeförfarandet riskerar att tyngas i onödan av editionsåtgärder avseende handlingar som saknar eller endast har liten bevisbetydelse för den i skiljemålet förda talan. Den part som editionsyrkandet riktas mot kan dessutom åsamkas stora kostnader för att sammanställa, sortera och ta fram handlingar som saknar eller har liten betydelse i skiljemålet. Vid kostnadsfördelningen bör därför skiljemännen kunna utnyttja de möjligheter som finns att sätta ned den begärda ersättningen om part har vållat merkostnader genom sitt sätt att utföra talan. Kostnadssanktionen bör kunna användas mer aktivt än vad som idag ofta är fallet i syfte att försöka stävja att parterna i onödan tynger målet och initierar obefogade editionsåtgärder.

En utveckling som innebär att s.k. fishing expeditions, eller varje motsvarande slag av omfattande yrkanden om utfående av dokument från motsidan, tillåts är olycklig ur kostnads- och effektivitetssynpunkt. En sådan utveckling kan på ett balanserat sätt motverkas om skiljemännen beslutar att senarelägga dessa frågor och eventuella editionsåtgärder till dess att tvistefrågorna i skiljemålet är utredda i enlighet med den modell som tillämpas inom ramen för svenska tvister. Om skiljemännen först utreder vilka frågor som är tvistiga innan de tar ställning i editionsfrågan blir det mer precision i skiljemännens bedömning av handlingens eventuella bevisbetydelse än om skiljemännen, som nu ofta är fallet - åtminstone i internationella skiljeförfaranden - redan på ett tidigt stadium ska behöva ta ställning till editionsåtgärden. Genom att således senarelägga frågan om edition till dess tvistefrågorna är utredda sätts kostnads- och effektivitetshänsyn i förgrunden. Detta är en ordning som har fungerat väl i Sverige under många år och som borde kunna framhållas som en konkurrensfördel för Sverige som skiljedomsland.

---------------------------------------

Magdalena Berg är advokat och verksam vid Baker & McKenzie Advokatbyrå

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt