Cecilia Magnusson Sjöberg.

Mark Klamberg.

Christine Kirchberger.

Peter Danowsky var moderator för paneldebatten.

Lars Ilshammar och PM Nilsson.

Robert Nordh och InfoTorgs Erica Olivius.

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Workshopen, som ägde rum på Kungliga Biblioteket i Stockholm, handlade om sociala medier inom juridiken. Närmare bestämt om hur tillämpningar av webbteknologi i form av Facebook, LinkedIn, MySpace och personliga bloggar inverkar på rättsutvecklingen. I fokus stod de rättsliga konsekvenserna av att myndigheter, företag, organisationer samt allmänheten använder sociala medier såväl i rollen som producent som konsument.

Cecilia Magnusson Sjöberg, professor vid Institutet för rättsinformatik, höll i inledningstalet och kastade upp några bollar i luften - vad finns det för utrymme för förvaltningsmyndigheter och domstolatt att använda sig av sociala medier i sina rättsutredningar? Vilken normativ status har myndighetsinformation som förmedlas via sociala medier? Vilket bevisvärde har information som en advokat för fram via Facebook? Hur ska man se på de anställdas tillgång till sociala medier via arbetsgivarens IT-utrustning? Hur ska man skilja mellan yttranden som privatperson på sociala medier respektive yttrande i tjänsten? Magnusson Sjöberg gav inga svar men visade en stor passion för teknikens utveckling.

Juristbloggar

Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, är en av Sveriges mest kända bloggande jurister. Han bloggar både om juridik och politik, och om detta och om bloggens ökande betydelse i juridiken talade han. Klamberg avslöjade att politikerbloggar är de mest populära i Sverige, och att det i USA och England är betydligt vandligare än i Sverige att jurister bloggar.

- Traditionella kanaler smälter samman med sociala medier när jurister som publicerar artiklar i juridiska tidskrifter länkar till de senaste artiklarna i sina bloggar, sa han. Fördelen är att reaktionerna kommer mer direkt, i form av kommentarer till blogginlägget. Dessutom kan bloggaren, om han eller hon är ödmjuk, kasta ut frågor till sina läsare och få respons - det blir som att hålla i ett seminarium.

Christine Kirchberger, doktorand vid Institutet för rättsinformatik, talade om internationella utblickar och om sociala medier som juridisk utmaning. Om domare visar sig vara vänner med advokater på Facebook, innebär det då jäv? Kirchberger berättade att det i USA blivit ett problem att jurymedlemmar "twittrar", det vill säga skickar meddelanden som publiceras på Twitter genom mobiltelefoner eller bärbara datorer, under rättegång. Men också att sociala medier börjat användas för att kalla personer till rättegång som inte kunnat nås på annat sätt - i Australien har Facebook använts, i England har man använt Twitter.

Sociala medier som verktyg i rättegång

Att använda information som skapats genom sociala medier är en känslig fråga. Kirchberger poängterade att det inte lämpar sig för lagtolkning, men att det finns andra användningsområden. Amerikanska domstolar har hänvisat till Wikipedia för vissa geografiska fakta, och även för att få en bild av hur allmänheten tänker: "hur skulle en konsument ha förstått det här begreppet?" På samma sätt har slangsajten Urban Dictionary blivit användbar vid förtalsmål eftersom det är viktigt att förstå vad vissa slanguttryck betyder och hur grovt det är. Kirchberger berättade också att en domstol i Kanada har använt Facebook som bevis i ett socialförsäkringsmål som handlade om en kvinna som fejkat att hon brutit benet.

Institutionschefen vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Lars Ilshammars tal hade rubriken dåtid, nutid och framtid. Han lyfte fram hur mediateknologi genom historien ofta har visat sig få andra användningsområden än de man först föreställde sig - exempelvis telefonen, radion och Internet. Han förklarade tankemodellen SCOT, Social Construction of Technology, som går ut på att tolkningsflexibilitet leder till stabilisering, som leder till stängning, som eventuellt leder till omtolkning, för att låta hela cykeln börja om igen. Den slutgiltiga funktionen för modern informationsteknologi har med andra ord kanske ännu inte anlänt - om det ens finns någon slutgiltig funktion. Ilshammar poängterade också att sociala medier har brutit ned två klassiska motsatspar: offentligt/privat och sändare/mottagare.

Workshopen avslutades med en paneldiskussion där deltagarna bestod av ovanstående talare samt PM Nilsson, grundare och VD för Newsmill, Robert Nordh, rektor för Domstolsakademin och professor i processrätt, samt Erica Olivius som är affärsutvecklare på InfoTorg. Moderator var ingen mindre än advokaten Peter Danowsky, som med Pirate Bay- och EPHONE-målen har en hel del erfarenheter av kolllissionen mellan juridiken och dagens Internetanvändning.

När brottsoffrets mamma bloggar

PM Nilsson talade om autenticitet. Newsmill bygger på autentiska röster - tolkande ombud är inte intressanta - och däri ligger kanske nyckeln till sajtens framgång. Nilsson lyfte också fram att modern i det uppmärksammade brottmålet om flickan Engla startade en egen blogg mitt under rättegången och därmed skapade en möjlighet att ge sin egen version - de stora tidningarna kunde inte göra annat än kapitulera och rapportera vad som stod i bloggen.

- Den typen av tillfälliga bloggar kommer vi nog att se mer av, trodde PM Nilsson. Vi har en ungdomsgeneration som skriver i en omfattning som vi inte sett tidigare - det kommer de att fortsätta med.

Robert Nordh avslöjade att domarna inte lär sig så mycket om sociala medier. Han ansåg att domare måste få uttrycka sig, och att de absolut borde medverka i den rättspolitsika diskussionen, men att det är viktigt att man håller personliga åsikter åt sidan och utgår från lagen när man arbetar. Vidare poängterade han att utskrifter från bloggar, Facebook etc givetvis kan åberopas som bevisning i en rättegång - hur denna bevisning sedan värderas är en annan sak.

Massmedias kraft

Nordh, som inte ansåg att juristbloggar kan anses ha samma tyngd som en artikel i Juridisk Tidskrift eller Svensk Juristtidning, var lika pigg på att diskutera traditionella medier som sociala medier. Han konstaterade att media har en stark kraft i det allmänna rättsmedvetandet:

- Den bild som svenskar har av hur det går till på domstol får man genom massmedier. Och även om domarna inte direkt påverkas av media så kan bevisningen som kommer in till domstolen påverkas - närmare bestämt vittnen, som ju läser tidningar som alla andra.

Han talade också om att det i uppmärksammade mål skapas förväntningar i massmedia under den känsliga tiden mellan att förhandlingen avslutats och att domen förkunnats:

- När domen väl kommer hamnar domarna lätt i försvarsställning - och det är extra svårt att försvara en dom eftersom man inte dömer ensam utan kollegialt. Det enda man kan göra som domare är att sträva efter att skriva domskäl som alla kan förstå och som inte kan förvanskas i media.

PM Nilsson hakade på kritiken av massmedia:

- Kvalitetsbristen hos etablerade medier är anledningen till att folk vill uttrycka sig själva. Den amerikanska bloggosfären är rik och kvalificerad - är man någon i forskarvärlden ska man ha en blogg. Vill man vara någon i "googlesamhället" ska man ha ett ställe där man själv pratar.