Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 1 december 2010,
Svea hovrätt

Adjunktion en väg till domaryrket

Genom adjunktion hoppas domstolarna locka jurister utan traditionell domarutbildning att söka domartjänster. Infotorg Juridik har pratat med jurister som provat en ny karriärväg i hovrätt och kammarrätt.

Hovrätter och kammarrätter erbjuder sedan några år jurister anställning som adjungerad ledamot.

- Syftet är att bredda rekryteringsunderlaget för framtida domartjänster, säger Ragnar Palmkvist, kanslichef i Svea hovrätt.

Adjunktion är ett led i en öppnare domarbana för att rekrytera personer med annan bakgrund än traditionell domarutbildning.

Svea hovrätt har för närvarande tre adjunktioner med en advokat, en åklagare och en person från Naturvårdsverket. Adjunktionen är tidsbegränsad, i genomsnitt fyra månader.

Ett av kraven för adjunktion är lång erfarenhet av rättsområden som förekommer i hov- och kammarrätt.

- Man har kanske inte arbetat i domstol tidigare eller varit notarie för många år sedan. De som adjungeras får därför en introduktion i domstolen på administrativa enheten. Det finns inte formella begränsningar i måltyper för adjungerades dömande verksamhet men det anpassas efter erfarenhet, säger Ragnar Palmkvist.

De som efter adjunktionen är intresserade av en domartjänst får ansöka genom ordinarie anställningsförfarande.

Från advokatbyrå till hovrätt

Lena Blixt är hovrättsråd i Svea hovrätt sedan augusti i år. Hon var adjungerad ledamot i hovrätten några månader under 2006.

- Då hade jag jobbat som advokat i många år och var hårt specialiserad på brottmål. Jag trivdes väldigt bra med att vara advokat och kände samtidigt att det skulle vara spännande att någon gång göra något nytt.

- Det är extremt stora skillnader mellan att vara advokat och domare samtidigt som det finns väldigt många likheter. Från att ha varit styrd av klientens intressen är det som domare fler faktorer som ska beaktas. Men den juridiska metoden är väldigt lik.

- Däremot är arbetssätten olika, som advokat har man direktkontakt med klienter och kan behöva göra akututtryckning för till exempel en häktningförhandling. Hovrätten har en stor beredningsorganisation med få direktkontakter men det ger å andra sidan tid att i lugn och ro sitta ned och fundera.

Även om adjunktionen inte hade lett till att Lena Blixt sökt en domartjänst så anser hon att det är nyttigt kunskapsutbyte.

De tre som för närvarande är adjungerade ledamöter i Svea hovrätt utgör sammanlagt 1 av cirka 100 årssarbetskrafter, det vill säga ordinarie domare och assessorer. Kammarrätten i Stockholm har för närvarande 1 adjungerad ledamot av cirka 80 årsarbetskrafter.

- Kammarrätten har i genomsnitt haft två till tre adjunktioner per år och de är på minst sex månader, i några enstaka fall har de förlängts, säger kanslichef Tomas Keisu.

- Det varierar beroende på resurser, det är öronmärkta anslag från Domstolsverket.

Han berättar att endast ordinarie domare dömer i prejudicerande mål där kammarrätten är högsta instans, det vill säga migrationsmål och PTS-mål, vilket innebär att varken adjungerade ledamöter eller assessorer deltar.

Undvika jäv

För att undvika jävssituationer deltar inte en adjungerad ledamot i avgöranden där den adjungerade ledamotens ordinarie arbetsgivare är part. Frågan ställdes på sin spets i en dom från Regeringsrätten för några år sedan som gällde en adjungerad ledamot från Skatteverket.

- Vi har som generell princip att en adjungerad ledamot inte ska döma i skattemål om han eller hon under adjunktionen är tjänstledig från sin anställning vid Skatteverket, säger Tomas Keisu.

Flera delar av juridiken

Gertrud Heed är adjungerad ledamot i kammarrätten och har tjänstledigt i sex månader från arbetet som verksjurist vid Läkemedelsverket.

- Det finns så många olika målgrupper och det uppstår hela tiden olika frågor. Det är det som gör arbetet roligt och stimulerande, att man får använda många olika delar av juridiken.

- Jag var sugen på att prova något nytt ett tag. I och för sig har jag varit i kammarrätten tidigare, som fiskal för många år sedan, men det har hänt mycket nytt sedan dess. Det är nya typer av mål och många måltyper kräver numera prövningstillstånd.

Thomas Bull är professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och var adjungerad ledamot i kammarrätten från januari till juni i år.

- Det var jätteintressant att se domstolens arbete inifrån och spännande att ta sig an ifrågasatta myndighetsbeslut och testa juridiken i praktiken.

- Det som förvånade mig något var att man ganska ofta var oförberedd på de mål som skulle föredras, materialet presenterades så att säga på plats. Så arbetar vi inte på universitetet där det delas ut i förväg. Men jag tycker ändå att det fungerade bra, många mål är i grunden inte så allvarligt komplicerade, så jag förstår att det är ett arbetsekonomiskt sätt att arbeta.

En annan reflektion är att arbetet i domstolen var mer ensamt än arbetet på universitet där han också fungerar som mentor och chef. Telefonen ringde inte särskilt ofta.

- Jag tycker att tiden i kammarrätten var en väldigt rolig tid. Det är en bra erfarenhet att ha varit där.

 

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt