Pernilla Lindh om EU-domstolen
VERKTYG
Lindh talade om nationella domstolars möjlighet och skyldighet att begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Denna skyldighet har mjukats upp av rättspraxis, menar Pernilla Lindh.
Kan EU-rätten sägas vara så klar att den inte lämnar plats för tvivel eller redan klargjord i EU-domstolen har även högsta instans rätt inte ställa fråga om tillämpningen. Enligt Pernilla Lindh har exempelvis Högsta förvaltningsdomstolen satt detta i system.
Kommissionen har tidigare funnit att alldeles för få frågor kom från Sverige.
Utökad kompetens
EU-domstolen har fått utökad kompetens inom områden som asyl och immigration. Dessutom utvecklas det polisiära och rättsliga samarbetet inom straffrätten vilket gör att även dessa områden kommer till domstolen. De många nya områdena ställer krav på den som kommer in i hanteringen, menar Lindh.
En särskilt brådskande procedur – max tre månader - har införts för asylmål, vilket har slagit väldigt väl ut, säger Pernilla Lindh.
Genomströmstiden generellt på EU-domstolen är numera drygt 16 månader, vilket Lindh kallar mycket förnämligt med tanke på alla steg som ska genomgås - översättning av handlingar, inhämtande av skriftliga synpunkter från medlemstaterna och institutioner, förhandling, eventuellt yttrande från generaladvokaten, därefter överläggning och skrivande av domen som går till språkexperter och slutligen ska översättas.
EU-rätten innefattar så mycket mer nu än den gjorde 1995, säger Lindh som glädjer sig åt att 70 procent av Sveriges domare enligt en undersökning ansåg sig väldigt väl underrättade om EU-rätten.


















